Loading AI tools
Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Mjölke, mjölkört, duntrav eller rallarros (Chamaenerion angustifolium) är en flerårig ört i familjen dunörtsväxter. Namnen mjölke och mjölkört kommer av att växten har antagits befordra mjölkavsöndringen hos kor.[2]
Mjölke | |
Systematik[1] | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Fröväxter Spermatophyta |
Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
Ordning | Myrtenordningen Myrtales |
Familj | Dunörtsväxter Onagraceae |
Släkte | Mjölkesläktet Chamaenerion |
Art | Mjölke C. angustifolium |
Vetenskapligt namn | |
§ Chamaenerion angustifolium | |
Auktor | (Linné) Holub. |
Mjölke finns i norra halvklotets tempererade områden. Den är vanlig längs banvallar, på hyggen och diken i hela Sverige, ända upp på kalfjället. På 1950-talet nådde den enligt en inventering i Jämtland 1 120 m; 2008 har den klättrat upp till 1 380 m. Oberoende undersökningar i Uralbergen, Alperna, Pyrenéerna och Jurabergen har visat liknande tendenser. Orsaken antas vara den globala uppvärmningen.[3]
Mjölkörten blir 50–150 cm hög och har rosa till rödvioletta blommor med fyra kronblad. Bladen är långa och smala, ganska mörka på översidan och ljusare under. Frökapslarna är rödbruna och varje kapsel innehåller mellan 300 och 400 mycket små frön. Sammanlagt kan en enda planta ge 80 000 frön. Fröna har små hår som hjälper dem att spridas med vinden. Den stora mängden frön och att växterna även sprider sig med rotskott gör att den kan bli ett ogräs. Mjölkörten gav Christian Konrad Sprengel (1750–1816) en inblick i korspollineringens mekanismer; före hans upptäckt var korspollinering ett okänt begrepp.
Två underarter kan urskiljas:
Rotstocken innehåller ca 16 % stärkelse. De mjuka och nästan vita rotstockarna som används, smakar väldigt beskt men kan ätas efter kokning. För att mildra den bittra smaken bör rotstocken rostas och förvällas innan kokning i nytt vatten. Man bör även dra bort rotstockens bruna mittsträng. Även skotten kan ätas efter kokning och har hög halt av vitamin C, men kolhydrathalten är låg. Mjölkört betraktas som en av de 14 viktigaste vildväxterna i en överlevnadssituation.[4]
I Ryssland har mjölkörtens blad traditionellt torkats och använts som te. Växten heter på ryska иван-чай (Ivan-te) och drycken kallas sedan medeltiden koporje-te (копорский чай) efter fästningen Koporje (finska Kaprio) mellan Sankt Petersburg och Narva.
I Svensk Flora (1755) tar Carl von Linné upp en del av blommans många namn. Ernst Rietz ger i Svenskt dialektlexikon (1862–1867) ytterligare några. Björn Collinders Ordhandboken är ännu en källa. Tabellen sorterad österifrån via norr till söder.
Linné | Rietz | Collinder [5] | ||
---|---|---|---|---|
Namn | Trakt | Namn | Trakt | Namn |
almokke[6] | Finland | duna | ||
råmjölksgräs | Österbotten | bränngräs | Österbotten | duntrav |
almök[6] | Norrbotten | |||
abragärest | Lappland | |||
allmoke | Västerbotten | almöke[6] | Västerbotten | |
almycke | Ångermanland | almick[6] | Ångermanland | |
brudfackla | ||||
almecke | Medelpad | |||
illermjölke | Hälsingland | |||
himmelgräs | Dalarna | ö-mjök [not 1] [not 2] [6] | Dalarna | |
mjölkgräs | im-ört | Dalarna [7] | ||
kalvrumpa [not 3] | Uppland | |||
imjölke | Närke | imjolkesstolkar | Närke [8] | |
älgerams | Dalsland | |||
getstabb | Västergötland | |||
fästmöpiska | ||||
ållenmärke | Småland | |||
rävarumpa [not 4] | Skåne | kropp | Skåne [9] | |
rävsvans | ||||
skogsbloss | ||||
kropp | Kristianstad |
Notabelt är att almoka förekommer i litteraturförteckningen i artikeln Lulesamiska (Odhner).
subsp. circumvagum (Mosquin) Hoch [12]
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.