Miaofolket

Miao är en stor kinesisk minoritetsgrupp på cirka 7,4 miljoner (enligt folkräkning 1990)^[1], främst boende i Guizhou-, Sichuan- och västra Hunanprovinsen. Den senare anses vara deras historiska hemvist under Qin- och Handynastins tid. Miao har sitt eget tal- och skriftspråk men de flesta behärskar hankinesiska.

Miao

Traditionell trumdans av miaofolket.
Antal sammanlagt
10–12 miljoner
Regioner med betydande antal
Kina 9 000 000  Vietnam 575 000  Laos 65 000  Frankrike 10 000  USA 275 000  Thailand 160 000 Franska Guyana 3 000
Språk
miao
Religion
Shamanism, buddhism, kristendom och övriga.

Det finns flera undergrupper till Miao, som Hmong, A Hmao och Kho. Många från Hmong migrerade tidigt från södra Kina till Sydostasien där de idag lever som minoriteter i flera länder.

Historik

Miao anses representera urbefolkningen i Yangtsidalen och underkuvades eller fördrevs av kineserna. Ännu i början på 1800-talet hävdade de sin självständighet och hade länge en viss självstyrelse. Kvinnorna hade en friare ställning än hos kineserna, bronshantverket var rikt och schamanism, det vill säga att prästen fungerade som undergörare och medicinman, var ett viktigt inslag i religionen.^[2]