Toppfrågor
Tidslinje
Chatt
Perspektiv
Maurice Merleau-Ponty
fransk filosof Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Remove ads
Maurice Merleau-Ponty, född 14 mars 1908 i Rochefort-sur-Mer, Charente-Maritime, död 3 maj 1961 i Paris, var en fransk fenomenologiskt inriktad filosof som bland annat influerades av Edmund Husserl och Martin Heidegger. Han intresserade sig särskilt för sambandet mellan kunskap och kropp och en del av hans ståndpunkter beträffande kroppen sammanfattas i påståendet "Vi är våra kroppar", som kan tolkas i polemik mot utsagan "Vi har våra kroppar".[2] Merleau-Ponty huvudverk Phénoménologie de la perception (1945) ägnades till stor del åt dylika resonemang. Tillsammans med Jean-Paul Sartre och Simone de Beauvoir grundade Merleau-Ponty 1945 tidskriften Les Temps modernes.
Remove ads
Remove ads
Biografi
Sammanfatta
Perspektiv
Merleau-Ponty studerade vid École Normale Supérieure (ENS) i Paris där han lärde känna Jean-Paul Sartre. Under 1930-talet studerade Merleau-Ponty gestaltpsykologi såväl som fenomenologi. Under andra världskriget tjänstgjorde han som löjtnant i franska armén och senare i franska motståndsrörelsen.
Mindre känt är Merleau-Pontys kommunistiska engagemang. Detta märks till exempel i boken Humanisme et terreur: essai sur le problème communiste (1947), vilken bland annat utgör ett rasande angrepp på Arthur Koestlers berömda roman Natt klockan tolv på dagen. I boken försvarar Merleau-Ponty stalinismen i Sovjetunionen, inklusive Molotov-Ribbentroppakten.[3] När han sedan distanserade sig från kommunismen, ledde detta till en brytning med Sartre och Simone de Beauvoir.[4]
Sin första avhandling presenterade Merleau-Ponty 1938 med titeln Beteendets struktur (La structure du comportement), en undersökning av beteende utifrån en fenomenologisk och gestaltpsykologisk ståndpunkt. År 1945 lade han fram sin andra avhandling, Varseblivningens fenomenologi (Phénoménologie de la perception), i vilken han bland annat kritiserar Sartres frihetsbegrepp.[5] Merleau-Ponty var också med om att grunda Les Temps Modernes tillsammans med bland andra Sartre. Vid sin död 1961 var Merleau-Ponty professor i filosofi vid Collège de France i Paris.
Remove ads
Filosofisk teori
Viktigt i Merleau-Pontys tänkande är den levda kroppen vilket är ett försök att lämna objekt-subjekt-dikotomin. Ett av Merleau-Ponty ofta anfört exempel på problematiken med objekt-subjekt är den blindes käpp. Käppen är inte blott och bart ett objekt för den blinde utan en förlängning av hans kropp, en utvidgad kroppslighet; samma sak med en cykel, en bil, en stol. Tingens enhet med kroppen sedimenteras i kroppen.
Remove ads
Bibliografi (urval)
- 1942 – La Structure du comportement
- 1945 – Phénoménologie de la perception, svensk översättning: Kroppens fenomenologi (Phénoménologie de la perception – Le corps)
- 1947 – Humanisme et terreur
- 1947 – L’Union de l’âme et du corps, chez Malebranche, Biran et Bergson
- 1948 – Sens et non-sens
- 1953 – Éloge de la philosophie, svensk översättning: Lovtal till filosofin
- 1955 – Les Aventures de la dialectique
- 1960 – Signes
- 1960 – L'Œil et l'Esprit
- 1964 – Le Visible et l’invisible
- 1968 – Résumé de cours (1952–1960)
- 1969 – La Prose du monde
- 2010 – Œuvres
- 2011 – Le monde sensible et le monde de l'expression: cours au Collège de France: notes, 1953
- 2013 – Recherches sur l'usage littéraire du langage: cours au Collège de France: notes, 1953
- 2016 – Entretiens avec Georges Charbonnier et autres dialogues, 1946–1959
Bilder
Maurice Merleau-Pontys grav på Père-Lachaise i Paris.
Källor
Externa länkar
Wikiwand - on
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Remove ads