Remove ads
Gun Marianne Lindberg De Geer, född 12 februari 1946 i Engelbrekts församling i Stockholm[1], är en svensk konstnär, dramatiker, författare, teaterregissör och kulturskribent på Expressen.
| Marianne Lindberg De Geer | |
 Marianne Lindberg De Geer 2018 (självporträtt). | |
| Född | 12 februari 1946 Engelbrekts församling, Stockholm |
|---|---|
| Make/maka | Carl Johan De Geer (g. 1987–) |
| Konstnärskap | |
| Fält | Skulptur, teater |
| Verk | Jag tänker på mig själv |
| Redigera Wikidata (för vissa parametrar) | |
Marianne Lindberg De Geer är uppvuxen i Köping[2] och Jönköping.[3] Hon är dotter till överläkaren och violinisten Gösta Lindberg och Rödakorssjuksköterskan och distriktssekreteraren i Röda Korset, Gun, ogift Bergström,[2] samt sondotter till kompositören Johan Olof Lindberg.
Många av Marianne Lindberg De Geers verk har provocerat och skapat debatt. Jag tänker på mig själv – Växjö har vandaliserats vid ett flertal tillfällen och skapat kulturdebatt i såväl press som teve. Även verket Mate Hunting i Borås, centralt placerat i Stadsparken, har utstått upprepad skadegörelse och lokal konstdebatt.
Hon visade på en helsida en målning föreställande Gudrun Schyman med namnet Jag tänker på mig själv – Gudrun, med Gudrun Schyman i Barack Obama-pose hämtad från en bild ur Barack Obamas valkampanj från Presidentvalet i USA 2008. Målningen skänktes sedan till Statens porträttsamling.
Hon debuterade som dramatiker 2007 på Dramaten med pjäsen Jag tänker på mig själv i regi av Andreas Boonstra. Regidebuterar på Stockholms stadsteater i september 2013 med egna pjäsen Johnny Boy, som bygger på hennes förhållande med musikern Björn Afzelius.
Marianne Lindberg De Geer är representerad på bland annat Moderna Museet[4], Nationalmuseum[5] (Gripsholmssamlingen), Skissernas museum[6], Wanås Stiftelse, Norrköpings konstmuseum[7], Konstmuseet i Skövde och Göteborgs konstmuseum[8]. Hon var ledamot av Statens konstråds styrelse 1996–1999 och ledamot av Kulturrådet 2003–2010. Hon lämnade sin tjänst som chef för Konst & Design på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm i januari 2016, vid 69 års ålder.
2017, vid 71 års ålder, debuterade hon som skönlitterär författare med romanen På drift, Brombergs förlag.
Remove ads
- Stockholms stads hederspris 1997
- Årets konstnär i Aftonbladet 2009
- Ugglepriset, ett pris som delas ut av Humanistiska föreningen vid Stockholms universitet 2010
- TCO:s kulturpris för 2011, 2012, med motiveringen: ”Hennes ständigt samtida formspråk låser sig inte i konventioner eller tidsåldrar, men breddar och fördjupar och väjer inte för svåra eller förment banala ämnen i sin konst. En stark och nödvändig röst i den offentliga debatten”
Scenografi och kostym
Hon har sedan 1970-talet frilansat som kostymör med början i frigruppen Nationalteatern, Tältprojektet och till bland annat Kulturhuset Stadsteatern och Dramaten i Stockholm, där hon också gjort kostym till sina egna pjäser. Lindberg De Geer har också arbetat med film, bland annat tv-serier med Carl Johan De Geer och Håkan Alexandersson (Meyerateljéerna)[9]
- På 1970-talet arbetade hon med Nationalteatern, Göteborg, med mask och kostym i ett flertal uppsättningar
- Från 1986 har hon samarbetat med filmbolaget Meyerateljéerna i diverse tv- och filmproduktioner med mask, kostym och scenografi
- Under 1990-talet: mask på ett flertal uppsättningar på teater Galeasen
| År | Produktion | Upphovsmän | Regi | Teater | Noter |
|---|---|---|---|---|---|
| 1977 | Tältprojektet | Kostym | |||
| 1986 | Affären Danton | Unga Klara | mask | ||
| 1993 | I fru Vennermans fall | Marie-Louise Ekman | Gösta Marie-Louise Ekman | Kilen, Kulturhuset, Stockholm | |
| 1996 | Syrener | Unga Klara | mask och kostym | ||
| Irinas nya liv | Unga Klara | mask och kostym | |||
| 2001 | JB (Jonas Birgersson) | Unga Klara | scenografi | ||
| 2002 | Magister Bläckstadius | Riksteatern | kostym | ||
| 2004 | Land du välsignade | Kent Andersson och Anders Wällhed | Anders Wällhed | Helsingborgs stadsteater | Kostym |
| Födelsedagsfesten | Malmö dramatiska teater | mask, kostym och scenografi | |||
| 2007 | Jag tänker på mig själv | Marianne Lindberg De Geer | Dramaten | kostym och mask | |
| 2010 | Full Speed Ahead | Marianne Lindberg De Geer | Stockholms stadsteater | kostym | |
| 2013 | Johnny Boy | Marianne Lindberg De Geer | Marianne Lindberg De Geer | Stockholms stadsteater | scenografi |
| 2014 | Under belägring | Marianne Lindberg De Geer | Marianne Lindberg De Geer | Dramaten | scenografi och kostym |
Uppsättningar (regi)
| År | Produktion | Upphovsmän | Teater |
|---|---|---|---|
| Flickvännen | Karolina Ramqvist Bearbetning för scenen Marianne Lindberg De Geer | ||
| 2013 | Under belägring | Marianne Lindberg De Geer | Dramaten |
| 2014 | Johnny Boy | Marianne Lindberg De Geer | Stockholms stadsteater |
Dramatik
- Jag tänker på mig själv, Dramaten, 2007
- Full Speed Ahead, Stockholms Stadsteater 2010
- Johnny Boy, Stockholms Stadsteater, 2013
- Under belägring, Dramaten 2014
Remove ads
- Ingamaj Beck: Vingspeglar (Natur & Kultur, 1993)
- Marianne Lindberg de Geer: Jag tänker på mig själv (Tago Förlag, 1994)
- Lo Caidahl: Konstens anspråk (1999)
- Dan Jönsson, Olle Granath, Ciléne Andréhn m fl: Jag fortsätter att tänka på mig själv (Galago Förlag, 2001)
- Marianne Lindberg de Geer: Vilse i kulturen (Mormor förlag, 2006)
- Sinziana Ravini: Marianne Lindberg De Geer och kritiken (Dunkers kulturhus, 2010)
- Marianne Lindberg De Geer: 5 pjäser av Marianne Lindberg De Geer (Orosdi-Back 2012)
- Johan Croneman: Marianne Lindberg De Geer (Orosdi-Back 2015)
- Marianne Lindberg De Geer: På drift. Roman (Brombergs förlag) 2017, ISBN 9789173379571
- Marianne Lindberg De Geer: Under belägring Roman (Brombergs förlag) 2018 ISBN 9789173379427
- Marianne Lindberg De Geer: Tvära kast (Kaunitz-Olsson) 2020, ISBN 9789189015388
- Marianne Lindberg De Geer: Sig själv närmast Roman (Kaunitz-Olsson) 2021
- Marianne Lindberg De Geer: Utan hänsyn (Kaunitz-Olsson) 2022
- Marianne Lindberg De Geer: Några ord till en ung feminist (Kaunitz-Olsson) 2022
- Marianne Lindberg De Geer: Faktiskt tyvärr (Kaunitz-Olsson) 2023
Remove ads
Wikiwand in your browser!
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
Remove ads