Lunds studentkår

Lunds studentkår (LS)
Lärosäte	Lunds universitet
Ort	Lund, Sverige
Antal medlemmar	upplöst 1998
Bildad	1867
Kårtidning	Lundagård

Lunds Studentkår (LS; äldre benämning Studentcorpsen i Lund) var fram till 1996 den största studentkåren vid Lunds universitet och omfattade fram till 1977 universitetets samtliga studenter. Den ersattes 1996 av Lunds universitets studentkårer.

Snabbfakta Lärosäte, Ort ...

Stäng

Lunds Studentkår konstituerades officiellt den 16 maj 1867, men hade då redan sedan 1851 bedrivit verksamhet i form av "allmänna kårmöten", vilka formellt sorterade under Akademiska Föreningens sociala utskott. Under 1800-talet var kårens uppgifter primärt ceremoniella och i stor utsträckning förknippade med de olika nationella och nordiska studentmötena. Efter första världskriget kom kåren dock att få en mer praktiskt social inriktning, bland annat genom inrättandet av en matservering ("Konviktorium") och en kreditkassa, studenthälsovård med mera. Med början under 1960-talet partipolitiserades kåren, samtidigt som ett kraftigt stigande studentantal gjorde att de allmänna kårmötena slutgiltigt ersattes av en indirekt demokrati.

År 1984 bröt sig ingenjörsstudenterna inom Lunds studentkår ut och bildade Teknologkåren vid Lunds tekniska högskola (TLTH). Drygt tio år efter detta beslöts att ersätta den gamla kåren med en ny struktur av fakultetskårer och höstterminen 1996 lades den gamla kåren i praktiken ned varefter formell likvidation följde 1998. Som ett sammanhållande organ för de nya kårerna bildades även paraplyorganisationen Lunds universitets studentkårer, vars presidium övertagit åtskilliga av den gamla kårens ceremoniella uppgifter såsom mösspåtagningstalet på Siste April och rektorsuppvaktningen på första maj, liksom förvaltandet av en del gemensamma stiftelser och organ.

Ordföranden för Lunds Studentkår var med automatik även vice ordförande för Akademiska Föreningen vari kåren också hade sina lokaler.

Kårordförande

1867 – Nils Dunér, professor i astronomi
1868 – Clas Theodor Odhner, professor i historia och riksarkivarie
1869 – Emil Finneve Gustrin, kansliråd
1870–1871 – Johan Lang, professor i medicinsk och fysiologisk kemi
1872 – Elof Tegnér, universitetsbibliotekarie
1873 – Carl Magnus Zander, professor i latin
1874 – Per Sörensson, präst och riksdagsman
1875 – August Wijkander, fysiker, politiker, förste rektorn för Chalmers
1876–1877 – Wilhelm Idström, bankkamrer
1877 – G. Bring
1878 – Axel Emanuel Friedlander, teolog och skolman
1879 – Pontus Fahlbeck, professor i historia och statskunskap
1880 – Hilding Andersson, rektor och översättare
1881 – Pontus Fahlbeck (andra gången)
1882 – Sven Adolf Brandel, läroverksadjunkt
1883 – Karl Reinhold Geijer, professor i filosofi vid Uppsala universitet
1884–1885 – David Bergendal, professor i zoologi
1886 – Johannes Paulson, professor i filologi, rektor för Göteborgs högskola
1887–1888 – Nils Flensburg, professor i sanskrit, skald och vältalare
1889 – Johan Thyrén, professor i juridik, justitieminister, rektor för Lunds universitet
1890 – Ewert Wrangel, professor i estetik
1891 – Johan Thyrén (andra gången)
1892–1893 – Magnus Pfannenstill, professor i teologi, domprost
1894 – J.B. Sjögren
1895–1896 – Carl Martin Collin, direktör och boksamlare
1897 – Johannes Strömberg, rektor för Spyken
1898 – Claes Lindskog, professor i latin och grekiska, ecklesiastikminister
1899 – Arthur Stille, professor i historia
1900 – Sigurd Hansson, journalist
1901 (januari–februari) – Ludvig Widell, statistiker, ämbetsman
1901 – Emil Sommarin, professor i nationalekonomi
1902 – Malcolm Hamilton, greve, hovrättsnotarie och löjtnant
1903 – Birger Sjövall, historiker och skolman
1904 – Rurik Holm, historiker och folkskoleinspektör
1905 – Sigfrid Wallengren, professor i statskunskap
1905–1906 – Torgny Segerstedt, religionshistoriker, redaktör för Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning
1906–1907 – Fredrik Böök, professor i litteraturhistoria, litteraturkritiker
1907 – Otto Holmdahl, präst, generaldirektör och riksdagsman
1908 – Nils Hintze, jurist, akademikamrerare
1909 (januari–februari) – E. Hedström
1909 – J. E. Nilsson
1910–1911 – Axel Lindqvist
1911 – Georg Nyman
1912 – Folke Nosslin, stadsbibliotekarie i Malmö
1913 – Nils Hänninger, chef för Skolöverstyrelsen
1914–1915 – Olof Sundin, arkeolog, anstaltsdirektör
1916 – Sven Ingvar, professor i praktisk medicin
1917 – Björn Johansson
1918 – Malte Åkerman, docent i latin, läroverkslektor
1919 – Olof Sundin (andra gången)
1920 – Åke Hassler, professor i privaträtt, riksdagsman
1921 – Albert Sjögren
1921 (oktober–december) – Åke Hassler (andra gången)
1922 – Åke Wilton
1922 (oktober–december) – Ove Sommelius, chefredaktör för Helsingborgs Dagblad
1923 (januari–april) – Sidney Hagman
1923 – Aron Borelius, professor i konsthistoria
1924 – Åke Hedelin, teolog
1925 – Otto Wangson, advokat, riksdagsman
1926 – Anton Ögård, advokat
1927 – Nils Falk
1928 – Otto Berch, godsägare
1929 – Harald Andersson
1930 – Sven P:son Hallnäs, fackföreningsman
1931–1932 – Tage Ahldén, germanist
1933 – Bengt Söderberg
1934 – Tage Larsson, matematiker och försäkringsbolagsdirektör
1934–1935 – Ingemar Lindstam, prost och hovpredikant
1935 (september–december) – Karl-Erik Löfqvist, historiker och skolman
1936 – Krister Gierow, chef för Lunds universitetsbibliotek
1937 – Georg Borgström, växtfysiolog och debattör
1938 – Gunnar Dahmén, radio- och TV-präst, hovpredikant
1939 – Hjalte Hultén, läkare
1940 – Christian Callmer, historiker och bibliotekarie
1941 – Bertil Block, teolog, lektor och rektor
1942 – Ivar Agrell, zoolog
1943–1944 – Carl Göran Regnéll, bankdirektör och politiker
1945 – Ove Nordstrandh, läroverkslektor och politiker
1946 - Åke Sällström, historiker och arkivarie
1947 – Per Blomquist, präst och politiker
1948–1949 – Bertil Nosslin, överläkare och professor
1950 – Gunnar Hillerdal, rektor, religionsfilosof och författare
1951–1952 – John-Fredrik Ivarsson
1952 (mars–december) – Rolf Rembe, fackförbundsdirektör, teaterchef och författare
1953 – Thomas Svantesson
1954 – Harald Håkansson
1955 – Olof Ruin, professor i statskunskap
1956 – Jan Forkman, jurist
1957 – Rune Persson
1958 – Gunnar Fredriksson, chefredaktör
1959 – Sören Mannheimer, advokat
1960 – Thord Palmlund, generaldirektör
1961 – Eric Owers, nöjeschef på Liseberg och advokat
1962 – Olof Söderberg, överdirektör i kärnbränslenämnden
1963 – Sverker Oredsson, professor i historia, kommunalråd
1964 – Ulf Lönnqvist, statsråd, landshövding
1965 – Ulf Henriksson, informationschef
1966 – Lars Dahlberg, organisationsdirektör
1967–juni 68 – Bengt Oberger, avdelningsdirektör vid SIDA
juli–december 1968 – Per Åke Hallberg, VD för Malmö fastighetsägarförening
1969 – Per Anders Fagerholm, byrådirektör
1970 – Hans Henrik Lidgard, professor i juridik
1971 – Mats Svegfors, chefredaktör, landshövding
1972 – Anders Westerberg, präst och statstjänsteman
1972 – Alf Sjöström, grundare av Novus opinionsundersökningsinstitut
1973 – Göran Belfrage, civilingenjör
1974 – Mathias André, jur dr
1975 – Jonas Hafström, diplomat
1978 – Gunnar Oom, kommunalråd
1979 – Göran Larsson, stadsarkivarie, museichef
1980 – Göran Eriksson
1981 – Håkan Svensson
1982 – Evan Klintner
1983 – Lars Hessman
1984 – Marie Andersson
1985 – Magnus Ramberg
1986 – Anders Lindgren
1987 – Ola S Svensson
1988 – Per Ola Olsson, rektor
1989 – Cecilia Brinck, riksdagsledamot, oppositionsborgarråd
1990-1991 – Ursula Berge, politisk debattör
1992 – Jonas Alberoth, ställföreträdande generaldirektör
1993 – Mats Uttervall (en månad)
1993 - Anna Svensson
1994 – Martin Lundin
1995 – Fredrik Starmark

Källor

Gunnar Hillerdal & Eric Starfelt: Akademiska Föreningen i Lund 1830-1953 (Lund 1953) (innehåller bland annat ordförandelängd till och med 1953)
Fredrik Tersmeden: "Studentliv" i Magnusson Staaf, Tersmeden & Francke (red): Lunds universitet under 350 år – Historia och historier (Lund 2016)

Se även

Kårparti (med lista över partier inom LS)