Loading AI tools
Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Lobbying i Sverige är aktiviteter som syftar till att förändra svenska förhållanden genom att påverka makthavare använda sin makt för att gynna vissa intressen, idéer eller åsikter.[1] I likhet med många andra länder är lobbying i Sverige en laglig och etablerad praxis i det politiska systemet. Lobbying kan ske genom olika metoder såsom att träffa makthavare för att argumentera för en ståndpunkt, skriva insändare eller debattartiklar, organisera kampanjer och protestaktioner, bidra till politiska kampanjer samt andra former av kommunikation för att övertyga makthavare att stödja en sak.
Lobbying, public affairs eller samhällskontakter används ibland som synonymer, eller för att beskriva närliggande verksamheter.
Exempel på traditionella band mellan partier och intresseorganisationer som försvagats med tiden är exempelvis de mellan LO och Socialdemokraterna, mellan Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Centerpartiet samt mellan Svenskt Näringsliv och Moderata samlingspartiet.
Ur demokratisk synvinkel har lobbying både positiva och negativa sidor. Bland positiva sidor finns möjlighet till påverkan för sakkunniga, intresseorganisationer och företag. Lobbying ger också beslutsfattare tillgång till information, vilket kan leda till mer genomtänkta och informerade beslut.
Lobbying har kritiserats för att ge aktörer med större finansiella resurser oproportionerligt stort inflytande jämfört med andra grupper. Det ökar enligt kritiker risken för korruption och för att beslut inte fattas med samhällets bästa som mål. En annan negativ sida kan vara att lobbying bidrar till sänkt förtroende för politiska institutioner. Lobbyister har kritiserats för att ha en hemlig agenda och för att arbeta för ensidiga fördelar för sina uppdragsgivare utan hänsyn till människors rättigheter och samhällets behov.
Lobbyingen som genomfördes på Svenskt Näringslivs uppdrag[5] av Prime före valet 2010 orsakade stor debatt december 2010 om lobbying i Sverige.[6] Detta efter Aftonbladets avslöjande om Primes försök till intern påverkan av Socialdemokraterna. Det kom att kallas för Primegate.[7] Den ledde sedan till en debatt om källskydd i Sverige för avslöjande om lobbying.[8][9][10]
Exempel på svenska företag som hjälper andra företag och organisationer med sitt påverkansarbete är Burson-Marsteller, Paues Åberg Communications, Prime PR, JKL, Gullers Grupp, EEB, Kreab och Westander.
I svenska språket finns ordet lobby som politiskt begrepp belagt redan 1965.[11] Formen lobbying är idag vanligare i svenskspråkig facklitteratur än lobbyism, lobbyist, lobbyarbete och lobba.[12] Myndigheter och språkvårdande myndigheter har rekommenderat det svenska ordet påtryckning (rekommendation från 2011),[13] eller möjligen försvenskade former som lobbning (rekommendation från 2012),[14] framför anglicismen lobbying.[13] 2024 rekommenderade den språkvårdande myndigheten Institutet för språk och folkminnen att man använder lobbying, främst på grund av att det då var den vanligaste ordformen.[15]
Verbformen för att bedriva lobbying är "lobba".[16] Sammansättningar med substantiv-efterledet "-lobbyn", exempelvis "vapenlobbyn" förekommer också.[17]
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.