AI tools
Loading AI tools

Carolina (Lina) Wilhelmina Sandell, gift Berg, född 3 oktober 1832 i Fröderyds församling, Jönköpings län, död 27 juli 1903 i Klara församling, Stockholms stad,[10] var en svensk poet, teolog, författare och psalmist. Hon är upphovsperson till några av de mest kända och sjungna svenska psalmerna, bland andra Blott en dag och Tryggare kan ingen vara. Sandells lågkyrkliga teologi kom även att ha ett inflytande på svensk kristenhet från 1800-talet och framåt.

För skådespelaren, se Lina Sandell (skådespelare). För andra betydelser, se Lina Sandell (olika betydelser).
Snabbfakta Född, Död ...
Lina Sandell
Thumb
Lina Sandell.
FöddKarolina Wilhelmina Sandell
3 oktober 1832[1][2][3]
Fröderyds församling[1][3][4], Sverige
Död27 juli 1903 (70 år)
Klara församling[1][4][5], Sverige
BegravdSolna kyrkogård[6]
Nationalitetsvenska
Andra namnL.S.
Medborgare iSverige
Sysselsättningpoet
teolog
författare
psalmförfattare
Noterbara verkBlott en dag[7][8]
MakeOscar Berg
(g. 1867–1903)[1][5][9]
FöräldrarJonas Sandell[3][8]
Fredrica Engstrand
Redigera Wikidata
Stäng

Sandell var dotter till prosten och topografen Jonas Sandell. Lina Sandell skrev oftast under signaturen L.S. och hennes namn anges omväxlande med flicknamn, endast makens efternamn eller båda dessa i växlande kombination. Som gift skrev hon alltid sitt namn som Lina Berg, dubbelt efternamn använde hon aldrig själv.

Biografi

Tidiga år

Lina Sandell fick sin utbildning av fadern i hemmet, och introducerades redan i åtta–nio års ålder för främmande språk. Hon var sjuklig som barn och vid tio års ålder drabbades hon av en nervfeber, som gjorde henne delvis förlamad.

Lina Sandell blev allt sämre, i juli 1843 föll hon i dvala och alla trodde att hon skulle dö. Hon återhämtade sig dock. 17 november 1844 skall hon ha slagit upp den bibeltext som fadern samtidigt predikade i kyrkan, som handlade om att Jairos dotter uppväcks från de döda och vid läsandet av texten hört Guds röst säga henne: Är du beredd? Lina skall ha svarat Herre jag tror, hjälp min otro!. I samma stund fick hon kraft att resa sig ur sängen. Då familjen återkom från kyrkan stod hon påklädd i dörren och mötte dem.

Därefter firade Lina Sandell 17 november som en särskild högtidsdag. Även om hon kom att förbli svag och bräcklig återhämtade hon sig alltmer. Hon kom tidigt att intressera sig för poesi, dikten Den gamla asken skrev hon redan som 14-åring.[11]

Diktande och vuxna liv

Redan 1852 hade hon skrivit över 100 dikter. 1853 utgav hon sin första diktsamling Andeliga Vårblommor. Året därpå vann hon andra pris Evangeliska Traktatsällskapets novellpristävling med Si, dörren är öppen, vilken utgavs i bokform och såldes i över 60 000 exemplar. Flera av hennes dikter publicerades i Budbäraren under signaturen L S. Tidningens redaktör Bernhard Wadström blev tidigt en av Lina Sandells uppbackare och ett viktigt stöd under resten av hennes liv.[12]

Lina Sandells liv var fyllt av tragedier. Hennes far drunknade i Vättern under en gemensam sjöresa 24 juli 1858, då hon var 26 år.[12] Två år senare avled hennes mor.

Hon gifte sig 1867 med den sju år yngre köpmannen och riksdagsledamoten Oscar Berg (1839–1903) och de flyttade till Stockholm. Deras enda barn dog vid födseln. Lina Sandell var redaktör vid makens bokförlag i Stockholm. Hon författade texter framför allt för söndagsskolornas bruk. Hon utgav Berättelser för söndagsskolan (1870–1874), Samlade sånger (3 band, 1882–1892), kalendern Korsblomman (1865–1902), en mängd översättningar, med mera.

Från 1889 var hon redaktör för Evangeliska fosterlandsstiftelsens uppbyggelsetidskrift Barnens vän. Hon skrev över 1700 dikter, bland andra Tryggare kan ingen vara, Blott en dag, Bred dina vida vingar samt Jag kan icke räkna dem alla.

Lina Sandell skrev även väckelsesånger. En bland många är Deruppe ingen död skall vara mer känd som sången om "Lilla Svarta Sara".

En av hennes mer betydelsefulla arbetsuppgifter var att redigera Evangeliska Fosterlandsstiftelsens årskalender Korsblomman, vilken hon redigerade under 37 år, från 1866 till 1902. Kalendern hade ett omväxlande innehåll, med bland annat sånger, dikter, berättelser och biografier.

Sista tid

År 1892 insjuknade hon i tyfoidfeber. Lina Sandell fick mot slutet av sitt liv en demens, som tog ifrån henne det språk hon under sitt aktiva liv försörjt sig på. Hon hade under de sista åren av sitt liv svårt att tala.

Lina Sandell avled 1903. Begravningen ägde rum i Solna kyrka den 31 juli samma år. Omkring ett tusen personer hade kommit till begravningen, men bara ett mindre antal av dem fick plats i kyrkan. En kör sjöng hennes sång Jag är en gäst och främling. Ute vid graven sjöng kören Tryggare kan ingen vara och alla församlade stämde med en mun in i sången.

På hennes gravsten på Solna kyrkogård i Stockholm står hennes egna ord "Tryggare kan ingen vara än Guds lilla barnaskara". Maken Oscar Berg avled på grund av komplikationer orsakade av diabetes, i oktober samma år som hustrun.

Betydelse och eftermäle

Sandell finns representerad med 15 originalverk i 1986 års psalmbok, inklusive Verbums psalmbokstillägg 2003 (nr 45, 81, 100, 184, 190, 196, 207, 248, 249, 250, 260, 276, 279, 322, 722).

Därtill finns hon representerad i bland annat EFS-tillägget 1986, Lova Herren 1988. I Lova Herren är hon representerad med 179 psalmtexter, i huvudsak egna produktioner, samt en bordsbön. I Herde-Rösten 1892 finns 9 psalmer signerade av henne. I Svensk söndagsskolsångbok 1908 är Sandell rikligt representerad. Likaså i Svenska Missionsförbundets sångbok 1920 ("SMF") tog man med 78 originaltexter och elva översatta texter av henne. I Sionstoner 1889 är hon rikligt representerad i både den första och andra samlingen. Fem psalmer av Sandell står även att finna i Katolska kyrkans gudstjänstbok Cecilia från 2013.

I Finland

På svenska i Finland

Genom språkgemenskapen men också tack vare de starka kontakterna mellan väckelserna i Sverige och Finland sjungs hennes sånger också i Finland. Orden kan variera något från den version som används i Sverige.

I den svenska psalmboken i Finland finns hon representerad med åtta originaltexter (nr 202, 275, 391, 397, 440, 510, 524) och två översättningar (nr 305, 324).

i finsk översättning

Hon finns också representerad i den finska psalmboken med sex psalmer (nr. 338 Blott en dag, 397 Tryggare kan ingen vara, 411 Har du mod att följa Jesus, 461 Ljus och mörker lofve Herren, 547 Herrens nåd är var morgon ny, 552 Bred dina vida vingar.

Övrigt

Tåget Y31 1404 som trafikerar Krösatågen i Småland och Halland, och rör sig på järnvägarna Jönköping–Växjö, Nässjö–Halmstad och Jönköping–Tranås, har fått namnet Lina Sandell.[13]

I hennes barndomshem, Fröderyds prästgård, finns i dag ett litet museum, Lina Sandellgården. I dess trädgård, under den trehundraåriga asken där hon satt när hon skrev sina alster, finns Axel Wallenbergs staty av Lina Sandell. Den restes 1953, vid femtioårsminnet av hennes bortgång.[14]

Psalmer av Lina Sandell

A–D

E–H

I–L

M–P

R–T

U–Ö

  • Ungdom, som går ut i världen i (Sångbok för Söndagsskolan 1962 nr 172 under rubriken "Kallelse- och väckelsesånger") Finns på Wikisource.
  • Uppslukad i segern är döden förvisst i (Lova Herren 1988 nr 198 under rubriken "Påsk". Diktad 1864)
  • Vad det är gott, o Jesus i (Sionstoner 1889 nr 168)
  • Vad du vill jag skall försaka i (Sionstoner 1889 nr 264)
  • Vad säger de flyende timmarna mig i (Lova Herren 1988 nr 131, diktad 1864–1866)
  • Vad är den kraft, vad är den makt i (Sionstoner 1889 nr 99, Svensk söndagsskolsångbok 1908 nr 215 under rubriken "Guds barns trygghet" och SMF nr 174 under rubriken "Guds ord". Översatt Ernst Moritz Arndts text)
  • Vad är vårt liv i (Lova Herren 1988 nr 133, diktad 1865)
  • Vak upp, vak upp, hör upp i (SMF nr 190 under rubriken "Kallelse och väckelse" alt. Vak upp, vak upp, hör på i Sionstoner 1889 nr 125)
  • Var kärleksfull i hemmet i (Svensk söndagsskolsångbok 1908 nr 175 under rubriken "Jesu efterföljelse")
  • Var och en har fått i (Sionstoner 1889 nr 268)
  • Var är ve? var är sorg i (SMF nr 724 under rubriken "Nykterhet.")
  • Var är du? i (Sionstoner 1889 nr 127 och SMF nr 202 under rubriken "Kallelse och väckelse")
  • Var är en kristens fosterland i (SMF nr 482 under rubriken "Hemlandssånger", Psalm och Sång 1929/31 nr 241 under rubriken Hemlängtan och evighetshopp. Översättning från engelska av Arthur Penrhyn Stanleys text)
  • Vem klappar så sakta i aftonens frid i (Sionstoner 1889 nr 132 och SMF nr 198 under rubriken "Kallelse och väckelse")
  • Vem älskar som en moder? i (Svensk söndagsskolsångbok 1908 nr 222 under rubriken "Barndomen")
  • Vi sökte väl ro (Sångbok för Söndagsskolan 1962 nr 173 under rubriken "Kallelse- och väckelsesånger") Finns på Wikisource.
  • Vid Jesu hjärta, där är lugnt i (Sionstoner 1889 nr 179 och SMF nr 251 under rubriken "Trosvisshet")
  • Vilken härlig syn i (SMF nr 730 under rubriken "Kristi återkomst") Finns på Wikisource.
  • Vill du gå med till Jesus i (Sionstoner 1889 nr 135)
  • Vårsol blickar vänligt ner i (Sionstoner 1889 nr 397)
  • Välj du åt mig den väg i (Sionstoner 1889 nr 263)
  • Välsignad min trofaste Herre och Gud i (Sionstoner 1889 nr 158)
  • Yngling, som går ut i världen i (Sionstoner 1889 nr 411 och Svensk söndagsskolsångbok 1908 nr 84 under rubriken "Guds ord") Finns på Wikisource.
  • Är det ringa kall att tjäna i (Sionstoner 1889 nr 265)
  • Är det sant att Jesus är min broder i (SMF nr 254 under rubriken "Trosvisshet") Finns på Wikisource.
  • Är det ödsligt och mörkt och kallt (Sionstoner 1889 nr 130)

Referenser

Vidare läsning

Externa länkar

Wikiwand in your browser!

Seamless Wikipedia browsing. On steroids.

Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.

Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.

Chrome
Wikiwand for Chrome
Edge
Wikiwand for Edge
Firefox
Wikiwand for Firefox