Leedsichthys

Leedsichthys var en stor strålfenig fisk i den utdöda familjen Pachycormidae, som levde under Juraperioden. "Den Problematiska Leedsfisken", som det första fyndet 1886 av fossilsamlaren Alfred Nicholson Leeds döptes till, kunde enligt forskares uppskattningar växa till en längd på bortåt 10 meter efter att ha levt i ca 20 - 25 år. ^[1] Vissa skelettrester antyder att ännu större exemplar bortåt 16 m har existerat.^[2]

Leedsichthys Status i världen: Fossil Stratigrafisk utbredning: mellersta jura
Leedsichthys i jämförelse med en dykare.
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Överklass	Benfiskar Osteichthyes
Klass	Strålfeniga fiskar Actinopterygii
Ordning	Pachycormiformes
Familj	† Pachycormidae
Släkte	Leedsichthys
Vetenskapligt namn
§ Leedsichthys
Auktor	Woodward, 1889
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

I likhet med bardvalarna var de utrustade med en silmekanism, som de använde till att samla små djur och växter som svaldes och nyttiggjordes. Stjärten var stor och kraftig nog för att Leedsichtys skulle kunna fly från predatorer som Liopleurodon, även om det medförde ansenliga bitskador.

Fylogeni

Initialt tilldelade Woodward Leedsichthys Acipenseroidea, och menade att den var nära knuten till störarna, med sina stora gälrakor och fenstrålar. 1905 ändrade han detta till Pachycormidae. Pachycormidae anses ofta som mycket äkta benfiskar.^[3][4] — om det är på det sättet, så torde Leedsichthys vara den största kända teleosten.

Inom Pachycormidae fann en kladistikanalys vara Leedsichthys vara Asthenocormus’ systerarter, med sin klad vara Martillichthys’systergrupp.

Fossil

Fossillämningar av Leedsichthys har hittats i England, norra Tyskland, Chile och Frankrike.