Latiniserade namn

Latinsering av namn avser den översättning av namn, speciellt på personer, till latin som var allmänt förekommande bland de högre och bildade klasserna från medeltiden^[1] till 1700-talet. Anledningen till detta var att det internationella språket under denna period var latin, och, då det man skrev ofta avfattades på latin, så angav man sitt namn "på samma språk" - samtidigt som det även var en statusmarkering. Under 1700-talet tog franskan över som dominerande språk och latiniseringen av namn avklingade därmed.^[2]

Latinisering skall inte blandas samman med romanisering, att skriva ett namn eller ord som skrivs med ett annat alfabet translittererat till det latinska alfabetet.

Exempel

• Carolus Linnaeus för Carl von Linné.^[3]
• Regiomontanus för Johannes Müller von Königsberg (Regio från rex=kung (König) och montanus från mons=berg).
• Olaus Petri för Olof Pettersson (och hans bror Laurentius Petri Nericius, det vill säga Lars Petterson från Närke).

Bland latiniserade förnamnsformer märks exempelvis:^[4]

• Carola, femininform av Carolus, latinisering av Karl.
• Gunilla, latinisering av Gunhild.

Inom biologi

Inom botaniken latiniseras namn på släkten härledda från personnamn i den mening att de ges en feminin ändelse (exempel Adansonia från Michel Adanson, Didierea från Alfred Grandidier)^[5], medan artnamn härledda från personnamn, länder eller platser ges antingen en genitivändelse (exempel grandidieri, saharae) eller en adjektivändelse (exempel clusianus efter Carolus Clusius – som i sin tur är en latinsering av Charles L'Escluse, som levde 1526–1609 då latinisering av själva personnamnet var bruklig – suecicus^[6], gotlandica)^[7].

Se även

• Patronymikon

Referenser

1. En ny lag om personnamn, Betänkande av Namnlagskommittén, Stockholm 2013, SOU 2013:35, sid. 138.
2. De naturliga efternamnen på Statistiska centralbyrån.
3. Egentligen är det tvärtom: Linné är en försvenskning av Linnaeus.
4. Namnens urprung och betydelser på Svenska Akademien.
5. Rekommendationerna 20.A.1.i och 60B i ICN.
6. "Svensk", efter Suecia latin för "Sverige"
7. Rekommendationerna 23.A.1 och 60C och 60D i ICN.