Loading AI tools
Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Kvastpiggsvin (Atherurus) är ett släkte i familjen jordpiggsvin med två arter som förekommer i Afrika och Asien.
| Kvastpiggsvin | |
 Uppstoppat exemplar av Atherurus africanus | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Gnagare Rodentia |
| Underordning | Piggsvinsartade gnagare Hystricomorpha |
| Familj | Jordpiggsvin Hystricidae |
| Släkte | Kvastpiggsvin Atherurus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Atherurus | |
| Auktor | F. Cuvier, 1829 |
| Arter | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Kvastpiggsvin är långsmala med korta ben. Kroppen är på ovansidan och delvis även på undersidan täckt av taggar. Vid huvudet, extremiteterna och på buken är taggarna mjukare. Taggarna täcker även främre delen av svansen. Svansens mellersta del är täckt av fjäll och i änden finns en tofs av borstlika hår som givit släktet dess namn. Taggarna på ryggen är grå- till svartbruna och håren mellan taggarna har vita spetsar. Håren på buken är vitaktiga. Adulta individer når en kroppslängd (huvud och bål) på 36,5-57 cm, en svanslängd på 10-26 cm och en vikt på 1,5-4,0 kg.[1] Tårna är kloförsedda och delvis sammanlänkade med hud.[1]
Kvastpiggsvinens habitat utgörs av skogar i lågland och bergstrakter, upp till 3 000 meters höjd.[1] Den är nattaktiv och vilar på dagen i olika gömställen, till exempel mellan rötter, i bergssprickor, i håligheter vid branta flodstränder eller i termitstackar. Den gräver sällan själv men fodrar håligheten med växtdelar. Kvastpiggsvin vistas främst på marken, har bra sim- och klättringsförmåga och kan hoppa upp till en meter i höjdled.[1]
Dessa gnagare livnär sig huvudsakligen av gröna växtdelar samt av bark, rötter och frukter som kompletteras med insekter och as.[1]
Åtminstone den afrikanska arten bildar små flockar med upp till åtta individer som delar revir och bo. Gruppen består av ett föräldrapar och ungar från olika kullar. Territoriets gränser markeras med avföring. Den asiatiska arten uppvisar troligen samma beteende.[1]
Honor kan para sig upp till tre gånger per år. Någon särskild parningstid är inte känd. Efter dräktigheten, som varar 100 till 110 dagar, föder honan vanligen ett ungdjur, i sällsynta fall så många som fyra. De väl utvecklade ungarna öppnar sina ögon några timmar efter födelsen. De börjar tidigast efter två veckor inta fast föda, men honan slutar först efter två månader med digivning. Den äldsta kända individen i fångenskap blev nästan 23 år gammal.[1]
IUCN listar båda arter som livskraftiga (LC).[2]
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
