Loading AI tools
en före detta kommun, numera kommundel i Pargas stad i Egentliga Finland Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Korpo (finska: Korppoo) är en kommundel i Pargas stad i landskapet Egentliga Finland. Då staden bildades genom sammanslagning av kommunerna i Väståboland 1 januari 2009 hade Korpo cirka 880 invånare, en landyta på 177,30 km² och vattenområde på 2 275,50 km². Korpo var en tvåspråkig kommun med svenska (73 procent) som majoritetsspråk och finska (27 procent) som minoritetsspråk.
Korpo ligger i Åbolands skärgård och består av cirka 2 000 holmar och skär av olika storlek, av vilka 1072 har egen sida på Wikipedia. Klart störst är huvudön Korpo Kyrklandet (cirka 10 km från väst till öst) och holmen Norrskata (cirka 5 km, med cirka 50 invånare).
I århundarden låg Korpo i centrum för Sveriges vattentransporter genom området. Korpos bönder förde en stor mängd med varor såsom fisk och ved till Stockholm och Mälarregionen. Då det svenska rikets många farleder gick igenom det Korpo-vatten så blev platsen en mycket viktig punkt. Då det senare behövdes flertal lotsar och fyrvaktare. Även under den ryska tiden hade Korpo skärgård militärstrategisk betydelse, som även fortsatte under den finska självständigheten[1]
Korpo kyrka uppfördes i slutet av 1200-talet och är tillägnad ärkeängeln Mikael.
Byar i Korpo är Bendby, Bonäs[2], Brunskär, Böhle, Elvsö, Galtby (färjhamn), Gyltö (kustfort), Havträsk, Houtsala, Inikorp, Järvsor, Kalgarholm, Karby, Kopois, Korpoström, Kyrkoby (f.d. kommuncentrum), Kälö, Kärvois (uttalas tjärr-), Kölingby, Lempersö, Lillpensar, Markomby, Rosklax, Rumar, Skofatt, Strömma, Syvälax, Vattkast, Väsby[3], Västerkalax, Västerretais, Åvensor (fi. Ahvensaari), Änkis, Österkalax, Österretais och Österskär. Korpogård är en gård i kyrkbyn Korpo.
Öar, holmar och skär i Korpo är Alu, Bokulla, Heimarmo, Hevonkack, Hässlö, Jurmo, Kait, Killingholm (lotsstation), Kokombrink (skär med ledfyr), Kråkskär, Käldersö (uttalas tj-), Lillgyltö, Lohm, Maskinnamo, Snökobben Ulvingen och Utö. Fjärdar är Finnödjupet (mellan Korpo och Houtskär), Lockvattnet (mellan Korpo och Rimito) och Vidskärsfjärden (strax norr om Utö, invid gränsen till Åland). En vik heter Kuggvik. Grund är Grimsörarna och Smörgrundet. Berg är Hjortöbötet och Sitilax klint.
Märk att Korpolaisbacken är en del av Åbo stad.
Hembygdsmuseet – grundades 1960. På museiområdet finns huvudbyggnaden från 1800-talet, en väderkvarn, Idas torp samt ett antal bodar. Här kan man se bruksföremål som använts i socknen.
Korpo gård – Gården år från tidigt 1800-tal och ritad av den kände italienska arkitekten Charles Bassi som även har ritat Akademihuset i Åbo. Gården är stil- och storleksmässigt unik för en skärgårdskommun. Gården är privatägd och inte öppen för allmänheten.
Minnesmärket i Korpoström – Minnesmärke över sjöslaget Sjöslaget vid Korpoström mellan svenskar och ryssar år 1743.
Norrskatta Kyrka - En träkyrkan på Norrskata som byggdes under åren 1932–1934.
Skärgårdscentrum i Korpoström – som erbjuder flera olika utställningar
Utkikstornet – Utsiktstornet på Rumar berg byggdes 1997. I tornet finns Meteorologiska institutets väderradar, vars utslag kan ses på en radarskärm på markplanet. Dessutom kan man bekanta sig med lokal kultur och besöka utekafeet. År 2001 introducerades en natur/kulturstig i närheten av tornet.[4]
Skärimuseet - Ett museum som invigdes 16 juni 2012, den lyfter fram skärgårdslivets vardag och livsstil och inleder med utställningen Korpo i sikte. Utställningen förevisar redskap anknutna till fiske och berättar bland annat om den utdöende fiskemetoden notdragning. Även om spritsmugglingen
 |
Kuriosaavsnitt eller ospecifika rubriker rekommenderas inte på Wikipedia. (2024-06) Hjälp gärna Wikipedia med att flytta väsentlig information till relevanta avsnitt, byta namn på rubriken eller diskutera saken på diskussionssidan. Material som kvarstår i avsnittet och som saknar tydlig relevans eller godtagbara källor kan tas bort. |
Korpo är även känt för att uppvakta den finska presidenten med en gädda den 20 december. Det är en gammal tradition som har sina rötter från 1700-talet då man gav den svenska kungen en julgädda.[5]
Ragnar Granit, som 1967 tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin tillsammans med amerikanarna Haldan Keffer Hartline och George Wald. Hans föräldrar kom ifrån Korpoström (Korpo).
| Valår | SDP | ÖVR | SFP | KD | SAML | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1976 | 2 | 15 |
| 17 | 70,7 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1980 | 1 | 1 | 15 |
| 17 | 74,5 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1984 | 2 | 15 |
| 17 | 72,9 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 1 | 15 | 1 |
| 17 | 78,3 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1992 | 4 | 12 | 1 |
| 17 | 74,9 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1996 | 4 | 13 |
| 17 | 72,9 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2000 | 17 |
| 17 | 66,5 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2004 | 13 |
| 13 | 74,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
