Konung Gustaf III (1777)
linjeskepp i svenska flottan Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Konung Gustaf III, officiellt HM Linjeskepp Konung Gustaf III[a], var ett linjeskepp i svenska flottan. Bestyckningen utgjordes av 70 kanoner av olika storlekar på två batteridäck. Konung Gustaf III byggdes på Karlskrona örlogsvarv efter ritningar av Fredrik Henrik af Chapman och sjösattes 1777.
| |||
 Konung Gustaf III till havs. Etsning av Jacob Hägg. | |||
| Allmänt | |||
|---|---|---|---|
| Typklass/Konstruktion | Linjeskepp | ||
| Namne | Gustaf III av Sverige | ||
| Historik | |||
| Byggnadsvarv | Karlskrona Örlogsvarv | ||
| Sjösatt | 1777 | ||
| Utrangerad | 1825 | ||
| Tekniska data | |||
| Längd | 51,67 meter | ||
| Bredd | 13,46 meter | ||
| Djupgående | 6,24 meter | ||
| Bestyckning | 70 kanoner | ||
Tjänstgöringshistorik
Under Gustav III:s ryska krig 1789-1790 var hon chefsfartyg för linjeflottan under befäl av Hertig Karl av Södermanland i hans position som storamiral, och deltog i slagen vid Hogland 1788, Ölands södra udde 1789 och Viborg 1790. Fartyget ingick även i den svensk-brittiska eskader som opererade i Finska viken under Finska kriget 1808-09, varefter hon användes som blockskepp i Karlskrona. Åren 1812-1814 togs hon åter i linjetjänst men utrangerades slutgiltigt 1825 och höggs därefter upp.
Fartygschefer
- 1788-1790 - Eric af Klint.[1]
Bilder
Modell som visar hur skrovet såg ut på Konung Gustaf III.
Konung Gustaf III:s akterspegelornament på Sjöhistoriska museet i Stockholm.
Ankare som tillhört skeppet Konung Gustaf III, utanför Marinmuseum i Karlskrona.
Konung Gustaf III avger nattsignalen Klart till vändning under Gustav III:s ryska krig. Akvarell av Johan Petter Cumelin.
Konung Gustaf III av Jacob Hägg.
.png)
Se även
Anmärkningar
- Förkortningen "HMS" (Hans/Hennes Majestäts Skepp) började inte användas inom svenska flottan förrän efter 1950. Tidigare användes ”HM” (Hans Majestäts) följt av fartygstyp och namn.
Referenser
Wikiwand - on
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.