Kirgiziska SSR

Kirgiziska socialistiska sovjetrepubliken, förkortat Kirgiziska SSR,^[a] var Kirgizistans namn som sovjetrepublik.

Кыргыз Советтик Социалисттик Республикасы Киргизская Советская Социалистическая Республика
Sovjetrepublik
Flagga Symbol
Nationellt valspråk: Kirgiziska: Бардык өлкөлордүн пролетарлары, бириккиле! Översatt: Proletärer i alla länder, förenen eder!
Huvudstad	Frunze (nu Bisjkek)
Area	198 500 km²
Folkmängd	4 257 800 (1989)
Befolkningstäthet	21 invånare/km²

Historik

Kirgiziska SSR var ett bergland, omfattande västra delen av Tian Shan med sjön Ysyk-Köl. Befolkningen bestod 1939 till 66 procent av kirgiser, 12 procent av ryssar, 11 procent av uzbeker och 6 procent av ukrainare. Kirgiserna och uzbekerna var muslimer och till största delen boskapsuppfödande nomader. Den odlade arealen uppgick 1942 till 12 250 km². Bergsbruket lämnade stenkol (1 383 000 ton 1940), kvicksilver, bly, guld, silver m.m. Kommunikationsnätet var otillfredsställande men under utbyggnad. 1939 var c:a 30 procent av befolkningen analfabeter.

I folkomröstningen 1991 röstade 88,7% i republiken för att behålla Sovjetunionen.^[1]

Noter

1. kirgiziska: Кыргыз Советтик Социалисттик Республикасы, förkortat Кыргыз ССР eller КССР; ryska: Киргизская Советская Социалистическая Республика, förkortat Киргизская ССР eller КССР, Kirgizskaja Sovetskaja Sotsialistitjeskaja Respublika, förkortat Kirgizskaja SSR eller KSSR

Referenser

1. ”Background Note: Kyrgyzstan”. USA:s utrikesdepartement. Arkiverad från originalet den 4 april 2002. https://web.archive.org/web/20020404035237/http://www.state.gov/r/pa/ei/bgn/5755.htm. Läst 16 oktober 2020.

Källor

• Kirgisistan, Svensk uppslagsbok, 1955.