Khubilai khan

Khubilai khan (mongoliska: Хубилай, Chubilai; kinesiska: 忽必烈, Hūbìliè), född 1215, död 1294, var grundare av den kines-mongoliska Yuandynastin (1271–1368). Han var andre son till Djingis khans fjärde son, Tolui.^[3] och hette ursprungligen Kublai Borjigin.^[2] Från 1260 fram till sin död var han khan över Mongolväldet.^[5]

Khubilai khan
Regeringstid	1260–1294
Företrädare	Möngke
Efterträdare	Temür Khan
Gemål	Tegulen, Chabi, Nambui
Barn	Prins Zhenjin[1]
Personnamn	Kublai Borjigin[2]
Postumt namn	Kejsar Shengde Shengong Wenwu (聖德神功文武皇帝)
Tempelnamn	Shizu (世祖)
Ätt	Borjiginerna
Far	Tolui[3]
Mor	Sorghaghtani Beki
Född	1215[2]
Död	1294 [2] Khanbaliq (Peking)[4]
Begravd	Qiniandalen (起輦谷)[2]

Biografi

Kublai khan var på 1250-talet ståthållare i norra Kina åt sin äldre bror Möngke och blev efter Möngkes död 1259 mongolernas khagan ("storkhan"), och hans välde räckte då ända till Rus och Persien i väster. Hans sommarhuvudstad, Xanadu, blev mytomspunnen för sin prakt. År 1253^[6] erövras kungariket Dali under ledning av Kublai khan.

Officiellt flyttade Kublai khan 1264^[7] mongolväldets huvudstad till Zhongdu (dagens Peking, på mongoliska Khanbalik (äldre transkribering Kanbaluk), "khanens stad", av Marco Polo uppfattad som Cambaluc^[8]), där han beordrade uppförandet av staden Dadu.^[5] År 1271^[5] grundade Kublai khan Yuandynastin trots att hela Songdynastin ännu inte var erövrad. Han kom i vissa delar att använda den tidigare Songdynastins byråkrati, men han avskaffade examinationssystemet för tjänstemän. I den mongoliska traditionen var det självklart att en ämbetsman ersattes av sin son.^[9] Kublai khan byggde 1272 Trumtornet i Yanjing. Detta restaurerades dock under Mingdynastin och fick då sitt nuvarande utseende. Kublai khan grundade även Konfuciustemplet som senare byggdes upp av Kublai khans sonson Temur.

”	Kublai, som kallas storkhanen eller härskarnas härskare, är av medellängd, det vill säga varken för stor eller för liten, hans lemmar är välbildade och hela hans gestalt är proportionerlig. Han har ljus hy, ibland överdragen med en lätt rodnad av rosens skära färg, vilket skänker mycket behag åt hans ansiktsuttryck	„
– Marco Polo[10]

Den kinesiska Songdynastin i söder störtades slutligen 1279. Hans försök att från Korea göra sig till herre över Japan (se mongoliska invasionerna av Japan), samt hans angrepp på Java och Vietnam misslyckades dock. Han förde även krig i Burma och Tonkin och underlade sig Tibet. I Kina höll han ett glänsande hov, vid vilket Marco Polo vistades 1275-1292, och vårdade sig såväl om handel, näringar och samfärdsel som om den lärda odlingen. Från påven begärde Kublai i början av sin regering europeiska missionärer, men övergick sedan till den tibetanska buddhismen under påverkan från sin lärare Drogön Chögyal Phagpa.

Se även

• Lista över Yuandynastins kejsare

Referenser

Noter

1. Mote, F.W. (2003). ”Mongol emperors of the Yuan Dynasty” (på engelska). Imperial China 900-1800. Harvard University Press. sid. 468. ISBN 0674012127. https://books.google.se/books?id=SQWW7QgUH4gC&lpg=PR8&dq=Imperial%20China%20900-1800%20M%C3%B6ngke%20Khan%20and%20the%20Third%20Campaign%20to%20the%20West&hl=sv&pg=PA468#v=onepage&q&f=false. Läst 13 januari 2016
2. Ji, Yang (2006). ”Mausoleum of Qing Genghis”. Imperial mausoleums of China. China National Art Photograph Publishing House. sid. 94-95. ISBN 7-80069-732-0
3. Hägerdal, Hans (2012). ”Storkhaner av Yuandynastin”. Kinas historia. Historiska media. sid. 148. ISBN 978-91-87031-24-3
4. ”Khubilai Khan, The Mongol Empire” (på engelska) (video). History Channel. https://www.youtube.com/watch?v=e0A9Db1V5tY. Läst 21 januari 2016.
5. 张, 英聘 (2003). ”Genghis Khan and teh Great Empire in the Yuan Dynasty” (på engelska). THE HISTORY AND CIVILIZATION OF CHINA. 中央文献出版社. sid. 140-143. ISBN 7-5073-1360-3. Läst 13 november 2015
6. Gernet, Jacques (1996). ”The Mongol Invasion and Occupation” (på engelska). A History of Chinese Civilization. Cambridge University Press. sid. 361. ISBN 0521497817. http://www.amazon.com/History-Chinese-Civilization-Jacques-Gernet/dp/0521497817
7. Pletcher, Kenneth (2010). ”China under the Mongols” (på engelska). The History of China. Rosen Education Service. sid. 173. ISBN 1615301097. http://books.google.se/books?id=QV5Wp2fJbzMC&pg=PA173&dq=1267+shangdu+capital+yuan+dadu&hl=sv&sa=X&ei=AEJVU_jkCcav4ATp54CoAg&redir_esc=y#v=onepage&q=1267%20shangdu%20capital%20yuan%20dadu&f=false
8. ”Beijing's History” (på engelska). 中国网 www.china.org.cn. http://china.org.cn/english/features/beijing/30785.htm. Läst 19 januari 2016.
9. Hägerdal, Hans (2012). ”En mongolisk dynasti etableras i Kina”. Kinas historia. Historiska media. sid. 140-141. ISBN 978-91-87031-24-3
10. Polo, Marco (1982). ”6. Om Kublai kan och hans huvudstad”. Marco Polos resor i Asien 1271-1295. övers. Thordeman, Bengt. FORUM. sid. 121. ISBN 91-37-08045-8

Tryckta källor

• Kublai-kan i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)
• Morgan, David (1986) (på engelska). The Mongols. The peoples of Europe, 99-0615171-4. Oxford: Blackwell. Libris 5082561. ISBN 0-631-13556-1 (inb.)
• Mote, F.W. (2003) (på engelska). Imperial China 900-1800. Harvard University Press. ISBN 0674012127. http://www.amazon.com/Imperial-China-900-1800-F-Mote/dp/0674012127
• Polo, Marco (1982). Marco Polos resor i Asien 1271-1295. övers. Thordeman, Bengt. FORUM. ISBN 91-37-08045-8
• Ji, Yang (2006). Imperial mausoleums of China. China National Art Photograph Publishing House. ISBN 7-80069-732-0
• Hägerdal, Hans (2012). Kinas historia. Historiska media. ISBN 978-91-87031-24-3
• Gernet, Jacques (1996) (på engelska). A History of Chinese Civilization. Cambridge University Press. ISBN 0521497817. http://www.amazon.com/History-Chinese-Civilization-Jacques-Gernet/dp/0521497817
• 张, 英聘 (2003) (på engelska). THE HISTORY AND CIVILIZATION OF CHINA. 中央文献出版社. ISBN 7-5073-1360-3. http://www.amazon.com/History-Civilization-China-Zhang-Yingpin/dp/7507313603