Kervo

Kervo (finlandssvenskt uttal [ˈtɕærvo]) (finska: Kerava) är en stad i landskapet Nyland i Finland. Staden är belägen 30 kilometer nordost om Helsingfors. Folkmängden i Kervo stad uppgår till cirka &&&&&&&&&&037232.&&&&&037 232 invånare och den totala arealen utgörs av &&&&&&&&&&&&&030.79000030,79 km². Staden gränsar till Tusby kommun, Sibbo kommun och Vanda stad. Kervo är byggt längs den norrgående huvudbanan och det finns två järnvägsstationer för lokaltåg, Kervo och Savio.

Kervo
Kerava (finska)
Kommun
Kervo stads vapen
Land	Finland
Landskap	Nyland
Ekonomisk region	Helsingfors.
Admin. centrum	Kervo centraltätort
Area	30,79 km² (2016-01-01)[1]
- land	30,63 km²
- vatten	0,16 km²
Folkmängd	37 232 (2021-12-31)[2]
- män	18 252 (2020-12-31)[2]
- kvinnor	18 853 (2020-12-31)[2]
Befolkningstäthet	1 215,54 invånare/km²[2][1]
Politik
- Kommundir.	Kirsi Rontu
- Kommunfullm. ordf.	Anne Karjalainen (SDP)
- Kommunstyr. ordf.	Markku Pyykkölä (Saml)
Kommunkod	245
Geonames	653186
Språk - Finska: - Svenska: - Övriga:	90,7 % (2014) 1,2 % (2014) 8,1 % (2014)
Admin. data
- Landskapsförb.	Nylands landskapsförbund
- Regioncentrum	Helsingfors
- Härad	Mellersta Nylands härad
- Magistrat	Hyvinge
- Skattebyrå	Nylands skattebyrå[3].
- Sjukvårdsdistrikt	Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt
- Försäkringskrets	Mellersta Nyland
- Nödcentral	Kervo nödcentral[4]
- Räddningsverk	Mellersta Nylands Räddningsverk
- EU-målområde	Ej tillämpligt
Läge - Latitud: - Longitud:	60°24′10″N 25°06′00″Ö (se här ovanför)
Kervo stads läge Kervo stads läge
Webbplats: www.kerava.fi

Stadens centrum

Kervo stad ingår i Helsingfors ekonomiska region.

Under medeltiden hörde Kervo administrativt till Sibbo socken. Mellan 1643 och 1924 hörde Kervo till Tusby kommun (socken). Vid årsskiftet 1923/1924 bröt sig Kervo ur Tusby kommun och bildade en egen köping. Då Kervo blev köping uppgick folkmängden till 3 000 personer. 1970 omvandlades Kervo till stad.

Kervo stads språkliga status är enspråkigt finsk, men var fram till och med 1953 tvåspråkig med finska som majoritetsspråk och svenska som minoritetsspråk. Den ursprungliga finlandssvenska befolkningen i Kervo är sedan flera decennier stabil till antalet och utgör nu i runda tal 400 personer, vilket motsvarar drygt en procent av invånarna^[5].

Historia

Före 1100-talet fanns ingen permanent bosättning i Kervo med omnejd. Sedan stenåldern har regionen dock besökts av nomadiserande jägar- och fiskarfolk, vilket talrika fornfynd vittnar om. Efter korstågen på 1100-talet koloniserades kusttrakterna i södra Finland av svenska nybyggare varvid svenskspråkiga byar uppstod längs strandmarkerna vid Kervo ås mynning^[6]. Enligt Kervo stads webbplats uppgick folkmängden i mitten på 1500-talet till endast 160 personer.

Orten erhöll järnvägsförbindelse 1862 då järnvägslinjen Helsingfors–Tavastehus öppnades för trafik. Den 16 juli 1874 öppnades Finlands första enskilda järnväg mellan Kervo och Borgå, Kervo–Borgå järnväg^[7]. Järnvägen bidrog till uppkomsten av industrier och affärer av alla slag. 1869 bildades flera tegelbruk och Finlands första cementfabrik. 1880 uppgick folkmängden till 649 personer. 1908 grundade sex snickargesäller från Borgå en snickerifabrik på orten. Under lång tid därefter var Kervo känd som snickarorten. Under 1970-talet fördubblades invånarantalet i staden.

Kervo ingår sedan 2003 i ett kommunsamarbete (KUUMA) kring servicefrågor och samhällsstrukturfrågor med Kyrkslätt, Träskända, Hyvinge, Mäntsälä, Borgnäs, Nurmijärvi, Sibbo, Vichtis och Tusby kommuner.^[8]

Geografi

Stadsdelar

Staden består av följande tio stadsdelar: Ahjo, Centrum, Jokivarsi, Kaleva, Kaskela, Kilta, Sompio, Savio, Ytterkervo och Överkervo^[9].

Herrgårdar

• Kervo gård är en egendom i staden.

Politik

Mandatfördelning i Kervo stad, valen 1976–2021

Valår	VF	SDP	GRÖN	ÖVR	SAF	C	UNGF	LFP	SFP	KD	SAML	Grafisk presentation, mandat och valdeltagande	TOT	%	Könsfördelning (M/K)
1976	9	14				1		6		1	12	9 14 6 12	43	76,0
1980	8	14		1		1		3	1	2	13	8 14 3 2 13	43	77,1
1984	6	14	2		1	3			1	3	13	6 14 2 3 3 13	43	71,2
1988	4	15	3		1	2		1	1	1	15	4 15 3 2 15	43	65,4
1992	6	15	5			2		1	1	2	11	6 15 5 2 2 11	43	67,1
1996	6	14	5	1		3	1			1	12	6 14 5 3 12	43	57,3
2000	6	14	8			4			1	3	15	6 14 8 4 3 15	51	52,0
2004	4	16	8			5			1	2	15	4 16 8 5 15	51	56,1	28 23
2008	4	15	7		2	4			1	2	16	4 15 7 4 16	51	58,2	27 24
2012	4	13	8		7	2			1	1	15	4 13 8 7 15	51	55,9	28 23
2017	6	13	9		6	3				1	13	6 13 9 6 3 13	51	56,6	26 25
2021	5	12	7		9	3			1	1	13	5 12 7 9 3 13	51	52,9	26 25
Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik

Vänorter

Kervo har följande vänorter:^[10]

• Aschersleben, Tyskland
• Hjørring, Danmark
• Keila, Estland
• Kristiansand, Norge
• Ogre, Lettland
• Reykjanesbær, Island
• Solt, Ungern
• Trollhättan, Sverige
• Vladimir, Ryssland

Dessutom är Kervo tanzanesiska Aru Merus fadderkommun.

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

De sex största arbetsgivarna i Kervo:

• Kervo stad (1 262)
• Sinebrychoff (870) (Bryggeri)
• Tuko Logistics Oy (521) (Transport- och logistiktjänster)
• Oy Metos Ab (220) (Tillverkning av storköksutrustningar)
• Ifolor Ab (85) (Fotolaboratorium)
• Kervo fångvårdsanstalt (141)

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Kervo stad 1975–2020[11]
År			Folkmängd
1975			20 786
1980			23 851
1985			26 207
1990			27 597
1995			29 385
2000			30 270
2005			31 544
2010			34 282
2015			35 293
2020			37 105
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.

Språk

Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl. Språk med färre än 50 talare har räknats ihop för att minska tabellens storlek.^[12][13]

Språk Talare 2022-12-31 Antal Andel (%) Hela befolkningen 37 676 100,0 Inhemska språk totalt 32 185 85,4 Finska 31 718 84,2 Svenska 467 1,2 Främmande språk totalt 5 491 14,6 Estniska 1 367 3,6 Ryska 955 2,5 Arabiska 358 1,0 Engelska 229 0,6 Turkiska 222 0,6 Annat språk 193 0,5 Tigrinska 190 0,5 Thailändska 168 0,4 Persiska 164 0,4 Vietnamesiska 149 0,4 Kurdiska 127 0,3 Rumänska 124 0,3 Albanska 113 0,3 Spanska 96 0,3 Nepali 78 0,2 Kinyarwanda 71 0,2 Tyska 69 0,2 Kinesiska 65 0,2 Ukrainska 60 0,2 Språk med färre än 50 talare men fler än 10 554 1,5 Språk med färre än 10 talare 139 0,4

Andel av befolkningen som talar inhemska respektive främmande språk.   Finska (84,2 %)   Svenska (1,2 %)   Främmande språk (14,6 %)

Kultur

Sevärdheter

• Kervos bilfria stadskärna. Genom centrum går Finlands längsta gågata, Kauppakaari. Sträckan är 850 meter lång.
• Kervo museum
• Kervo konstmuseum
• Skulpturen av friidrottaren Volmari Iso-Hollo och bysten av president J.K. Paasikivi.

Kända personer med anknytning till Kervo

• Från 1917 till in på 1940-talet innehades Jukola herrgård av president J.K. Paasikivi.
• Kervo var 1898–1902 bostadsort för kompositör Jean Sibelius.
• Hanna-Maria Seppälä, frisimmare.
• Volmari Iso-Hollo, dubbel olympisk mästare på 3000 meter hinder.