Karl Schwarzschild

Karl Schwarzschild, född 9 oktober 1873 i Frankfurt am Main, död 11 maj 1916 i Potsdam till följd av sjukdom ådragen i krigstjänst, var en tysk astronom och astrofysiker som givit namn åt Schwarzschildradien.

Karl Schwarzschild
Född	9 oktober 1873[1][2][3] Frankfurt am Main[4]
Död	11 maj 1916[1][2][3] (42 år) Potsdam[4]
Begravd	Stadtfriedhof Göttingen[5] kartor
Medborgare i	Kejsardömet Tyskland och Konungariket Preussen
Utbildad vid	Münchens universitet, 1896 Strasbourgs universitet, 1893 Lessing-Gymnasium
Sysselsättning	Fysiker, universitetslärare, matematiker
Arbetsgivare	Kuffner-observatoriet (1896–1899)[6] Münchens universitet (1899–1901)[6] Göttingens universitet (1901–1906)[6] Leibniz-Institut für Astrophysik Potsdam (1906–1914)[6]
Maka	Else Schwarzschild
Barn	Martin Schwarzschild (f. 1912)
Redigera Wikidata

Biografi

Schwarzschild författade redan som skolyngling arbeten om banbestämningar. Han studerade i Strassburg och München, blev 1896 assistent vid Kuffner-Sternwarte i Wien-Ottakring, 1899 docent i München, 1901 professor och direktor för observatoriet i Göttingen samt 1909 direktor för astrofysikaliska observatoriet vid Potsdam.

Schwarzschilds arbeten berör såväl den praktiska som särskilt den teoretiska astronomin, astrofysiken, optiken med mera. Under påverkan av sin lärare, Hugo von Seeliger i München, ägnade han sig med stor framgång åt teoretiska undersökningar, såsom angående "Henri Poincarés teori för jämvikten hos roterande vätskemassor" och "ljusets tryck på små klot och Svante Arrhenius teori för kometsvansarna", och åt undersökningar om temperaturfördelningen i en himlakropp på grund av strålningen. Hit hör även hans skrifter om rummets krökning och om fixstjärnornas egenrörelser, i vilka senare han berör Jacobus Kapteyns stjärndrifter. Han författade även ett arbete om stjärnornas fotografiskt uppmätta ljusstyrka samt några populära och praktiska arbeten, såsom Über das System der Fixsterne (1909) och Tafeln zur astronomischen Ortsbestimmung im Luftballon bei Nacht (1909).

Utmärkelser

Karl Schwarzschild-observatoriet i Tautenburg är uppkallat efter honom.

Nedslagskratern Schwarzschild på månen och asteroiden 837 Schwarzschilda är uppkallade efter honom.^[7][8]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Schwarzschild, Karl, 1904–1926.

Noter

1. MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.^{[källa från Wikidata]}
2. SNAC, SNAC Ark-ID: w6ms3vd6, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
3. Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: schwarzschild-karl.^{[källa från Wikidata]}
4. Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Шварцшильд Карл”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.^{[källa från Wikidata]}
5. Find a Grave, läs online, läst: 17 maj 2024.^{[källa från Wikidata]}
6. MacTutor History of Mathematics archive.^{[källa från Wikidata]}
7. ”Schwarzschild on Moon” (på engelska). International Astronomical Union. 18 oktober 2010. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/5389. Läst 17 juni 2023.
8. Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (837) Schwarzschilda. Springer Berlin Heidelberg. sid. 77. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_838. Läst 2 november 2018

Källor

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Karl Schwarzschild.
  Bilder & media