Karl-Henrik Larsson

Karl-Henrik Larsson, född 1948 i Falkenberg, är en svensk mykolog som specialiserat sig på skinnsvampar inom gruppen basidsvampar. Han har samlat främst i norra Europa och Latinamerika. Larsson var anställd vid Göteborgs universitet och senare som professor på Universitetet i Oslo. Han bidrog till bokserien The Corticiaceae of North Europe (1973-1988, Fungiflora förlag). Larsson har (maj 2020) författat 125 vetenskapliga artiklar och beskrivit tre ordningar (t.ex. Amylocorticiales^[4]), sju släkten och 25 arter.

Karl-Henrik Larsson
Född	1948[1][2]
Medborgare i	Sverige
Sysselsättning	Biolog, mykolog, universitetslärare[3]
Redigera Wikidata

Karl-Henrik Larssons auktorsbeteckning är K.H. Larss.

Släktet Larssoniporia^[5] samt arterna Gloiothele larssonii^[6], Tomentella larssoniana^[7] och Lepidomyces larssonii^[8] är uppkallade efter Karl-Henrik.

Referenser

1. International Plant Names Index, IPNI författar-ID: 22075-1.^{[källa från Wikidata]}
2. auktorsnamn, auktorsnamn (botanik): K.H.Larss., läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
3. Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jcu20221168360, läst: 20 december 2022.^{[källa från Wikidata]}
4. Binder M, Larsson KH, Matheny PB, Hibbett DS. (2010). ”Amylocorticiales ord. nov. and Jaapiales ord. nov.: early diverging clades of agaricomycetidae dominated by corticioid forms.” (på engelska). Mycologia (Mycological Society of America) 102 (4): sid. 865-880. doi:10.3852/09-288. PMID 20648753. https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.3852/09-288?journalCode=umyc20.
5. Chen JJ, Cui BK, Dai YC (2016). ”Global diversity and molecular systematics of Wrightoporia s.l. (Russulales, Basidiomycota).” (på engelska). Persoonia (The Westerdijk Fungal Biodiversity Institute) 37: sid. 21-36. doi:10.3767/003158516X689666. PMID 28232759. https://www.ingentaconnect.com/content/nhn/pimj/2016/00000037/00000001/art00003.
6. Gorjón, S.P & Jesus, M.A. (2012). ”Some new species and new records of corticioid fungi (Basidiomycota) from the Brazilian Amazon” (på engelska). Phytotaxa (Magnolia press) 67: sid. 38-54. doi:10.11646/phytotaxa.67.1.3. ISSN 1179-3155. https://www.biotaxa.org/Phytotaxa/article/view/phytotaxa.67.1.3.
7. Triin Suvi, Leho Tedersoo, Kessy Abarenkov, Katy Beaver, Justin Gerlach & Urmas Kõljalg (2010). ”Mycorrhizal symbionts of Pisonia grandis and P. sechellarum in Seychelles: identification of mycorrhizal fungi and description of new Tomentella species” (på engelska). Mycologia (Mycological Society of America) 102: sid. 522-533. doi:10.3852/09-147. PMID 20524585. https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.3852/09-147?journalCode=umyc20.
8. Grosse-Brauckmann, H. (2003). ”Zwei neue Corticiaceen-Arten (Basidiomycetes, Aphyllophorales) an abgestorbenen Rubus-Ruten.” (på tyska). Zeitschrift für Mykologie (Deutsche Gesellschaft für Mykologie) 69 (1): sid. 93-99.