Kamskivlingar

Kamskivlingar (Amanita sect. Vaginatae) är en undergrupp inom basidiesvampssläktet Amanita, där de övriga arterna kallas flugsvampar.^[1] Kamskivlingarna är ofta mindre än övriga arter i släktet och kallas ibland ringlösa flugsvampar. Ett alternativt släktnamn är Amanitopsis.^[2]

Kamskivlingar
Brun kamskivling
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Svampar Fungi
Stam	Basidiesvampar Basidiomycota
Klass	Agaricomycetes
Ordning	Agaricales
Familj	Amanitaceae
Släkte	Amanita
Vetenskapligt namn
§ Amanita ssp. Amanita sect. Vaginatae

Biologi

Kamskivlingarnas fruktkroppar är stora till medelstora, med en ofta lång men spenslig fot. Hattens ovansida är brun-, grå eller vitaktig, och där finns ofta hyllerester.

Hattkanten är i regel tydligt strimmig och kan påminna om en kam (därav svampgruppens namn). Den strimmiga "kammen" är i själva verket svampens skivor, vilka syns genom den tunna hattkanten. Svampens skivor är vita, och den ringlösa foten har strumpa.^[1]

Giftighet

Kamskivlingar är som råa svagt giftiga, i likhet med bland annat rodnande flugsvamp. I många svamptexter noteras de som ätliga efter förvällning,^[2] och i vissa svampböcker (gäller då grå och orange kamskivling) som goda.^[3] Även brun kamskivling har omskrivits som god.^[2]

Svampboksförfattarna är dock inte ense, och vissa ser kamskivlingar som oätliga och orsak till illamående och kräkningar.^[1] Kamskivlingar kan av ovana plockare förväxlas med exempelvis panterfläckig flugsvamp, åtminstone en sådan som i regnigt väder tappat sina hyllefläckar och ring.^[2]

Arter (urval)

• A. beckeri
• A. pekeoides
• Bleknande kamskivling (A. lividopallescens)
• Brun kamskivling (A. fulva)
• Grå kamskivling (A. vaginata)
• Gråstrumpig kamskivling (A. submembranacea)
• Jättekamskivling (A. ceciliae)
• Orange kamskivling / Gul kamskivling (A. crocea)
• Snökamskivling (A. nivalis)
• Zonkamskivling (A. battarrae)