Kårspexets jubileumsföreställning 2007 på Södra teatern.
Under 1800-talet och stora delar av 1900-talet växlade Kårspexet mellan aktivitet och träda, ibland med uppsättningar varje år (som under perioden 1907-1921), ibland med luckor på över tio år mellan uppsättningarna.
Det första Kårspexet som riktade sig till allmänheten var en nyuppsättning av det gamla uppsalaspexet "Rudolf" eller "Blodbadet på Sicilien" som återuppsattes på La Croix Salong vid Brunkebergstorg. Vid tiden kring sekelskiftet sattes normalt två spex upp varje år. Ett på våren och ett vid den traditionella Gåsfesten, samtidigt som "Blandaren" kom ut. 1902 bildades Tekniska Högskolans Studentkår (THS) och då bytte organisationen namn från Teknologspexen till Kårspexet. Namnen förekommer parallellt i många år.
Under 1910- och 1920-talet upplevdes en guldålder när spexen (enligt recensionerna) höll en omåttligt hög standard. Föreställningarna uppfördes ofta på Kungliga Dramatiska Teatern och gick med rejäl vinst som donerades till något välgörande ändamål, exempelvis till krigsdrabbade studenter nere i Europa i samband med första världskriget och till en fond för byggandet av ett nytt kårhus, Nymble, som invigdes 1932.
Alltsedan Tekniska Högskolans Studentkårs 75-årsjubileum 1977, när Kårspexet återuppstod efter en längre dvala för att sätta upp föreställningen Osquar, har Kårspexet satt upp en ordinarie föreställning varje år utom 1978 samt ett tiotal extraordinarie föreställningar såsom jubileer och bidrag till spexiader och Spex-SM.
Kårspexet hade länge enbart manliga skådespelare. Under 1990-talet luckrades detta upp och kvinnor tilläts i småroller. Kårspexet beslöt i stormöte våren 1999 att överge denna princip och tillsätta roller endast baserat på kompetens och lämplighet. Det första spexet med en kvinnlig skådespelare i huvudroll var Gauss år 2000, och sedan dess har skådespelartruppen varit blandad.
De första 20 åren efter omstarten 1977 karaktäriserades av en hög föreställningsfrekvens; vanligt var att spelåret omfattade uppemot 30 föreställningar av varje uppsättning. Detta ledde till att ett antal spexare drog på sig ett stort antal spelade föreställningar. En av de första att passera gränsen 100 spelade föreställningar grundade organisationen Hundraklubben till vilken spexare som spelat 100 föreställningar kan söka. På senare år med föreställningsfrekvens omkring 15 föreställningar per år tar medlemskap längre tid att uppnå.
