Remove ads
Jugoslaviens högsta division i fotboll för herrar Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Jugoslaviska förstaligan i fotboll (serbokroatiska: Prva Liga, Пpвa Лигa) var högsta fotbollsserien i Kungariket Jugoslavien (1918–1941) och socialistiska Jugoslavien (1945–1991). Den kan också syfta på förstaligan i fotboll i Förbundsrepubliken Jugoslavien (1991–2003), före namnbytet till Serbien och Montenegro.
Stat | Jugoslavien |
---|---|
Federation | Uefa |
Grundad | 1946 |
Nedlagd | 1992 |
Nationella cuper | Jugoslaviska cupen |
Internationella cuper | Europacupen Uefacupen |
Mästerskapet var tillsammans med Jugoslaviska cupen en av de årliga nationella fotbollstävlingarna i Jugoslavien.
Detta var den första nationella klubbtävlingen i Kungariket Jugoslavien (named the Kingdom of Serbs, Croats and Slovenes until 1930). Mästerskapet startade 1923 och de fyra första säsongerna handlade det om cupturnering, medan första alla möter alla-tävlingen spelades 1927. Mellan 1927 och 1940 spelades 17 säsonger, och alla titlarna vanns av klubbar från Kroatien (Građanski Zagreb, Concordia Zagreb, HAŠK Zagreb och Hajduk Split) eller Serbien (BSK Belgrad och Jugoslavija Belgrad).
Turneringen ordnades av Nogometni Savez Jugoslavije (kroatiska Jugoslaviens fotbollsförbund), som grundades i april 1919 i Zagreb,[1] fram till 1929 års diskussioner mellan förbundets avdelningar i Zagreb och Belgrad. Det ledde till att högkvarteret i maj 1930 flyttade till Belgrad och antog serbiskspråkiga namnet Fudbalski Savez Jugoslavije och fortsatte organisera tävlingen tills den avbröts av andra världskriget.[2] I samband med grundandet av Banovina Kroatien 1939, skapades separata kroatiska och serbiska ligor, vilka spelades fram till andra världskriget.
Säsong | Format | Mästare | Tvåa | Skyttekung(ar) [3] | Mål | |
---|---|---|---|---|---|---|
1923 | Cupturnering (Alla möter alla, enkelserie; 6 lag) |
Građanski Zagreb | SAŠK Sarajevo | Dragan Jovanović (Jugoslavija Beograd) |
4 | |
1924 | Cupturnering (Alla möter alla, enkelserie; 7 lag) |
Jugoslavija Beograd | Hajduk Split | Dragan Jovanović (Jugoslavija Beograd) |
6 | |
1925 | Cupturnering (Alla möter alla, enkelserie; 7 lag) |
Jugoslavija Beograd | Građanski Zagreb | Dragan Jovanović (Jugoslavija Beograd) |
4 | |
1926 | Cupturnering (Alla möter alla, enkelserie; 7 lag) |
Građanski Zagreb | Jugoslavija Beograd | Dušan Petković (Jugoslavija Beograd) |
4 | |
1927 | Seriespel (Alla möter alla, enkelserie; 6 lag) |
Hajduk Split | BSK Beograd | Kuzman Sotirović (BSK Beograd) |
6 | |
1928 | Seriespel {Alla möter alla, enkelserie; 6 lag) |
Građanski Zagreb | Hajduk Split | Ljubo Benčić (Hajduk Split) |
8 | |
1929 | Seriespel (Alla möter alla, dubbelserie; 5 lag) |
Hajduk Split | BSK Beograd | Đorđe Vujadinović (BSK Beograd) |
10 | |
1930 | Seriespel (Alla möter alla, dubbelserie; 6 lag) |
Concordia Zagreb | Jugoslavija Beograd | Blagoje Marjanović (BSK Beograd) |
10 | |
1930/1931 | Seriespel (Alla möter alla, dubbelserie; 6 lag) |
BSK Beograd | Concordia Zagreb | Đorđe Vujadinović (BSK Beograd) |
12 | |
1931/1932 | Cupturnering (Alla möter alla, dubbelserie; 8 lag) |
Concordia Zagreb | Hajduk Split | Svetislav Valjarević (Concordia Zagreb) |
10 | |
1932/1933 | Seriespel (Alla möter alla, dubbelserie; 11 lag) |
BSK Beograd | Hajduk Split | Vladimir Kragić (Hajduk Split) |
21 | |
1933–34 | Nationellt mästerskap spelades ej. | |||||
1934/1935 | Seriespel (Alla möter alla, dubbelserie; 10 lag) |
BSK Beograd | Jugoslavija Beograd | Leo Lemešić (Hajduk Split) |
18 | |
1935/1936 | Cupturnering (Alla möter alla, dubbelserie; 14 lag) |
BSK Beograd | Slavija Sarajevo | Blagoje Marjanović (BSK Beograd) |
5 | |
1936/1937 | Seriespel (Alla möter alla, dubbelserie; 10 lag) |
Građanski Zagreb | Hajduk Split | Blagoje Marjanović (BSK Beograd) |
21 | |
1937/1938 | Seriespel (Alla möter alla, dubbelserie; 10 lag) |
HAŠK Zagreb | BSK Beograd | August Lešnik (Građanski Zagreb) |
17 | |
1938/1939 | Seriespel (Alla möter alla, dubbelserie; 12 lag) |
BSK Beograd | Građanski Zagreb | August Lešnik (Građanski Zagreb) |
22 | |
1939/1940 | Seriespel [4] (Alla möter alla, dubbelserie; 6 lag) |
Građanski Zagreb | BSK Beograd | Svetislav Glišović (BSK Beograd) |
10 | |
Nr | Klubb | Mästerskap | Andraplatser |
---|---|---|---|
1 | BSK Beograd | 5 | 4 |
2 | Građanski Zagreb | 5 | 2 |
3 | Hajduk Split | 2 | 5 |
4 | Jugoslavija Beograd | 2 | 3 |
5 | Concordia Zagreb | 2 | 1 |
6 | HAŠK Zagreb | 1 | 0 |
7 | Slavija Sarajevo | 0 | 1 |
8 | SAŠK Sarajevo | 0 | 1 |
Nr | Klubb | Titlar | Säsonger |
---|---|---|---|
1 | Crvena Zvezda | 19 | 1951, 1952/1953, 1955/1956, 1956/1957, 1958/1959, 1959/1960, 1963/1964, 1967/1968, 1968/1969, 1969/1970, 1972/1973, 1976/1977, 1979/1980, 1980/1981, 1983/1984, 1987/1988, 1989/1990, 1990/1991, 1991/1992 |
2 | Partizan | 11 | 1946/1947, 1948/1949, 1960/1961, 1961/1962, 1962/1963, 1964/1965, 1975/1976, 1977/1978, 1982/1983, 1985/1986, 1986/1987 |
3 | Hajduk Split | 7 | 1950, 1952, 1954/1955, 1970/1971, 1973/1974, 1974/1975, 1978/1979 |
4 | Dinamo Zagreb | 4 | 1947/1948, 1953/1954, 1957/1958, 1981/1982 |
5 | FK Sarajevo | 2 | 1966/1967, 1984/1985 |
Vojvodina | 2 | 1965/1966, 1988/1989 | |
7 | Željezničar | 1 | 1971/1972 |
Nr | Klubb | Delrepublik | Mästare | Tvåa | Trea |
---|---|---|---|---|---|
1 | Crvena Zvezda | SRB | 19 | 9 | 7 |
2 | Partizan | SRB | 11 | 9 | 8 |
3 | Hajduk Split | CRO | 7 | 6 | 8 |
4 | Dinamo Zagreb | CRO | 4 | 11 | 7 |
5 | Vojvodina | SRB | 2 | 3 | 2 |
6 | FK Sarajevo | BIH | 2 | 2 | 0 |
7 | Željezničar | BIH | 1 | 1 | 2 |
8 | Velež | BIH | 0 | 3 | 4 |
9 | OFK Belgrad* | SRB | 0 | 2 | 2 |
=10 | Radnički Belgrad | SRB | 0 | 0 | 2 |
=10 | Radnički Niš | SRB | 0 | 0 | 2 |
=12 | Lokomotiva Zagreb | CRO | 0 | 0 | 1 |
=12 | Sloboda Tuzla | BIH | 0 | 0 | 1 |
Lista över spelare som gjort 100 mål eller mer under perioden 1946-1992 i SFR Jugoslaviens period.
Källa: RSSSF; Senast uppdaterad 14 december 2007 [3]
Nr | Namn | Mål | Klubb | Ligakarriär |
---|---|---|---|---|
1 | Slobodan Santrač | 218 | OFK Beograd, Partizan, Galenika | |
2 | Darko Pančev | 169 | Vardar, Crvena Zvezda | 1982–1992 |
3 | Dušan Bajević | 166 | Velež Mostar | 1966–1977, 1981–1983 |
4 | Bora Kostić | 158 | Crvena Zvezda | |
5 | Frane Matošić | 149 | Hajduk Split | 1946–1953 |
6 | Todor Veselinović | 145 | Vojvodina | 1951–1961 |
7 | Stjepan Bobek | 129 | Partizan | 1946–1956 |
=7 | Zoran Prljinčević | 129 | Radnički Beograd, Crvena Zvezda | |
9 | Dušan Savić | 120 | Crvena Zvezda | 1973–1982 |
10 | Dragan Džajić | 113 | Crvena Zvezda | 1961–1975 |
11 | Vojin Lazarević | 112 | Sutjeska, Crvena Zvezda | 1962–1970, 1972–1974 |
12 | Josip Bukal | 111 | Željezničar | 1963–1973, 1977–1978 |
13 | Petar Nadoveza | 108 | Hajduk Split | 1963–1973 |
14 | Kosta Tomašević | 105 | Crvena Zvezda, Spartak Subotica | 1946–1956 |
15 | Vahid Halilhodžić | 104 | Velež Mostar | 1972–1981 |
16 | Snješko Cerin | 103 | Dinamo Zagreb | |
17 | Petar Nikezić | 102 | Vojvodina, Osijek | 1967–1978, 1979–1982 |
18 | Zlatko Vujović | 100 | Hajduk Split | 1977–1986 |
Under årens lopp spelade många klubbar i ligan, men det var alltid vissa som tillhörde de mer framgångsrika, och de hörde ofta hemma i större städer. Bland dem fanns:
|
Säsongen 1990/1991 season var den sista med lag från alla delrepubliker. Med Upplösningen Jugoslavien skapades flera mindre ligor.
I juni 1991 utropade Slovenien sin självständighet, och Kroatien gjorde samma sak i oktober det året. Därmed skildes deras fotbollsförbund från Jugoslaviens fotbollsförbund så de båda kunde starta egna ligor. Slovenska förstaligan i fotboll hade premiär 1991, medan kroatiska Prva HNL började spelas 1992. På grund av kriget i Kroatien, spelades säsongen över kalenderåret, från februari till juni 1992.
Säsongen 1991/1992 var den sista i Socialistiska federationen Jugoslavien, fastän slovenska och kroatiska klubbar redan lämnat tävlingen. Klubbar från kvarstående förbund deltog alla i tävlingen, men på grund av att Bosnienkriget utbröt vid säsongens slut, avslutade aldrig de bosniska lagen säsongen. (Željezničar från Sarajevo spelade 17 av 33 matcher, medan Sloboda Tuzla och Velež Mostar slutade spela med några matcher kvar. Men de flesta matcherna kunde spelas, och Crvena Zvezda från Belgrad utropades till mästare.
Makedonska klubbar lämnade tävlingen efter säsongen 1991/1992, och började spela i Makedoniska förstaligan i fotboll kommande säsong. Säsongen 1992/1993 kunde inte bosniska klubbar spela på grund av stridigheterna, förutom Borac från Banja Luka (det starkaste Bosnisenserbiska samhället vid tidpunkten) som tillfälligt flyttade till Belgrad för att spela med klubbar från Serbien och Montenegro i den nya jugoslaviska ligan. (Serbien och Montenegro, de enda kvarstående efter att övriga medlemsrepubliker utropat självständighet, ändrade namn på landet till Förbundsrepubliken Jugoslavien.) Ligan spelades under detta namn till säsongen 2002/2003, då namnet ändrades till Serbisk-montenegrinska fotbollsligan. I juni 2006 utropade Montenegro slutligen självständighet, och fick från säsongen 2006/2007 egen fotbollsliga, styrd av det egna förbundet. Efterträdare till serbisk-montenegrinska ligan blev serbiska ligan som grundades som Prva liga (First League) 1992, men bytte namn till Serbiska superligan 2005.
Samtidigt i Bosnien och Hercegovina blev fotbollssituationen komplicerad. På grund av kriget spelades inga matcher säsongen 1992/1993. I slutet av 1993 försökte man nystarta fotbollstävlingar i vissa delar, men splittringen påverkade även fotbollen. 1993 sparkade Bosnienkroaterna igång Herzeg-Bosnias förstaliga i fotboll där kroatiska klubbar deltog.
För bosniakerna ställdes, förutom en kort halvsäsong 1994 (som vanns av Čelik Zenica), det mesta spelet in fram till säsongen 1995/1996 då bosniakiska ligan startades. Bosnienserberna grundades sin egen Republika Srpskas förstaliga i fotboll samma år.
De tre olika fotbollsligorna i Bosnien och Hercegovina spelades sedan fram till år 2000.
Inför säsongen 2000/2001 startades bosniska Premijer Liga BiH, med bara kroatiska och bosniakiska klubbar, medan serberna fortsatte bojkotta och i stället spela egen liga fram tills de gick med, efter press från UEFA, inför säsongen 2002/2003. Premijer Liga blev den bosniska toppligan. Två etniskt baserade ligor bestod dock (serberna i Republika Srpskas förstaliga i fotboll, och kroaterna och bosniakerna i Federation BiH:s förstaliga), men ligorna kom senare ingå i den bosniska seriepyramiden.
Förbundsrepubliken Jugoslavien bestod av de kvarvarande delrepublikerna Serbien och Montenegro. Namnet användes fram till FR Jugoslavien blev Serbien och Montenegro 2003.
Säsong | Mästare | Tvåa | Trea | Skyttekung(ar) | Mål |
---|---|---|---|---|---|
1992/1993 | Partizan | Crvena Zvezda | Vojvodina | Anto Drobnjak (Crvena Zvezda) Vesko Mihajlović (Vojvodina) |
22 |
1993/1994 | Partizan | Crvena Zvezda | Vojvodina | Savo Milošević (Partizan) | 21 |
1994/1995 | Crvena Zvezda | Partizan | Vojvodina | Savo Milošević (Partizan) | 30 |
1995/1996 | Partizan | Crvena Zvezda | Vojvodina | Vojislav Budimirović (Čukarički) | 23 |
1996/1997 | Partizan | Crvena Zvezda | Vojvodina | Zoran Jovičić (Crvena Zvezda) | 21 |
1997/1998 | Obilić | Crvena Zvezda | Partizan | Saša Marković (FK Železnik / Crvena Zvezda) | 27 |
1998/1999 | Partizan | Obilić | Crvena Zvezda | Dejan Osmanović (Hajduk Kula) | 16 |
1999/2000 | Crvena Zvezda | Partizan | Obilić | Mateja Kežman (Partizan) | 27 |
2000/2001 | Crvena Zvezda | Partizan | Obilić | Petar Divić (OFK Beograd) | 27 |
2001/2002 | Partizan | Crvena Zvezda | Sartid | Zoran Đurašković (Mladost Lučani) | 27 |
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.