Loading AI tools
växtart Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Jordgubbe (Fragaria × ananassa) är en hybrid inom smultronsläktet (Fragaria), som i sin tur tillhör familjen rosväxter.
| Jordgubbe | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Rosordningen Rosales |
| Familj | Rosväxter Rosaceae |
| Underfamilj | Rosoideae |
| Släkte | Smultronsläktet Fragaria |
| Art | Jordgubbe F. × ananassa |
| Vetenskapligt namn | |
| § Fragaria × ananassa | |
| Auktor | (Weston) Rozier |
Namnet jordgubbe syftar både på plantan och på bäret. Ur vetenskaplig synvinkel är jordgubben dock inte ett bär, utan ett fruktförband med nötter, då de egentliga frukterna är "bärets" gula prickar. Den är alltså en skenfrukt, det vill säga en uppsvälld blombotten. Som omogna är bären grönvita, och mognar mot allt djupare rött. Det finns också en vit variant av jordgubben, denna saknar det röda färgämnet och kan därför ätas av allergiker som inte tål de vanliga röda jordgubbarna.
Den moderna jordgubben är en hybrid som odlades fram i Bretagne i Frankrike runt 1740-talet. Den är resultatet av en korsning mellan scharlakanssmultron (F. virginiana) från östra Nordamerika, kända för sin smak, och jättesmultron (F. chiloensis)[1] från Chile och som hämtats av Amédée-François Frézier för sin storlek.[2] Till sist korsades den framkomna korsningen med parksmultron.[3] I Sverige introducerades jordgubbar under senare hälften av 1700-talet.
De färdigutvecklade och plockade röda jordgubbarna är fullt ätbara och äts vanligen på sommaren i Skandinavien och Finland. Åtminstone i Sverige är det populärt som självplock, särskilt inför midsommar.[4][5] Jordgubbsodling i stor skala är en krävande verksamhet både när det gäller teknik och mängden arbetskraft som behövs.[6]
| Rang | Område | Produktion (ton) |
Andel (%) |
|---|---|---|---|
| 1 |  Kina [7] | 3 113 000 | 38,36 |
| 2 |  USA | 1 371 573 | 16,90 |
| 3 |  Mexiko | 458 972 | 5,66 |
| 4 |  Turkiet | 376 070 | 4,63 |
| 5 |  Spanien | 291 870 | 3,60 |
| 6 |  Egypten | 283 471 | 3,49 |
| 7 |  Sydkorea | 209 901 | 2,59 |
| 8 |  Polen | 202 511 | 2,50 |
| 9 |  Ryssland | 189 000 | 2,33 |
| 10 |  Tyskland | 168 791 | 2,08 |
| Total världsproduktion | 8 114 373 | 100,00 | |
| Källa: FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation:s data för år 2014.[8] | |||
Jordgubbar innehåller förhållandevis mycket C-vitamin, till och med mer än vad apelsin gör (52 mg/100 g[9]). I jordgubbar mättes halten C-vitamin av svenska Livsmedelsverket 2011 till 61 mg per 100 g, vilket var mindre än svarta och röda vinbär men mer än exempelvis vita vinbär och krusbär.[10]
Efter plockning håller jordgubbarna bäst om de förvaras svalt. Vid kylförvaring har svenska jordgubbar en hållbarhetstid på cirka 5 dagar, medan jordgubbar från andra länder har en hållbarhetstid på cirka 10 dagar.[11]
Vid frysförvaring bör jordgubbarna lättsockras för bäst smak och hållbarhet. Bärfrämjandet rekommenderar även att jordgubbarna skivas först. Hållbarhetstiden i frys är cirka 3–4 månader för osockrade och cirka 12 månader för sockrade. Jordgubbarna kan ändra struktur efter frysning, så frysta jordgubbar lämpar sig därför mindre bra för garnering.[12]
Jordgubbar säljs oftast efter förpackningens nettovikt i kg.
Jordgubbars skrymdensitet är cirka 0,5 kg/liter. I Sverige förpackas jordgubbar vanligtvis i lådor som rymmer 1 liter. Därmed väger varje låda cirka 0,5 kg.
För bästa smakupplevelse bör jordgubbar serveras rumstempererade.[13]
När jordgubbar introducerades i Sverige på slutet av 1700-talet kallades de ananassmultron på grund av sitt latinska namn (F. ananassa) (jämför ananasgubbe).[14]
Ordet "jordgubbe" är belagt i svenska språket sedan 1638[15] och användes tidigare för parksmultron, men allteftersom den moderna jordgubben ersatte parksmultronet i odlingar så övertog den parksmultronets gamla namn. "Gubbe" är från början dialektalt och betyder liten klump.
Några populära sorter bland yrkesmässiga jordgubbsodlare i Sverige, med ursprungsland och ursprungsår, samt ungefärligt mognadsdatum i mellersta Sverige. I södra Sverige mognar de vanligen en vecka tidigare än angivna dagar och i norra Sverige 14-30 dagar senare.
Tidiga sorter
Medeltidiga sorter
Sena sorter
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
