Javakortvinge

Javakortvinge^[2] (Brachypteryx montana) är en asiatisk tätting i familjen flugsnappare med omtvistad systematik.^[3]

Javakortvinge Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass	Fåglar Aves
Ordning	Tättingar Passeriformes
Familj	Flugsnappare Muscicapidae
Släkte	Brachypteryx
Art	Javakortvinge B. montana
Vetenskapligt namn
§ Brachypteryx montana
Auktor	T. Horsfield, 1822
Synonymer
Blå kortvinge (sensu lato)

Utseende och läte

Javakortvingen är en liten och mörk tätting. Hanen är genomgående skiffergrå, på buken något ljusare. Honan är skiffergrå på huvud och bröst, men rostbrun på stjärt, övergump, rygg och vingar samt något ljusare orangebrun på buken. Båda könen har långa svarta ben och ett tunt vitt ögonbrynsstreck. Hanen är ytligt lik javanäktergalen, men har kortare stjärt och saknar vitt i pannan. Sången består av en räcka slumpmässiga tonlösa visslingar.^[4]

Utbredning och systematik

Javakortvingen förekommer i bergstrakter på Java i Indonesien. Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. Tidigare inkluderades populationer i stora delar av södra och östra Asien i arten, då med svenska trivialnamnet blå kortvinge, men dessa urskiljs numera som egna arter: kinesisk kortvinge (B. sinensis), himalayakortvinge (B. cruralis), taiwankortvinge (B. goodfellowi), filippinkortvinge (B. poliogyna), sumatrakortvinge (B. saturata), borneokortvinge (B. erythrogyna) och floreskortvinge (B. floris).^[3][5] Studier visar på stora genetiska skillnader populationerna emellan^[6][7], liksom tydliga skillnader i utseende och läte.^[8][5]

Levnadssätt

Javakortvingen hittas i bergsbelägen regnskog. Där ses den födosöka på marken, men också hoppa fram på lågor och låga grenar.

Status

Trots det begränsade utbredningsområdet och att den tros minska i antal anses beståndet vara livskraftigt av internationella naturvårdsunionen IUCN. ^[1]

Referenser

1. Birdlife International 2016 Brachypteryx montana Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
2. Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
3. Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2022. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2022 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
4. Collar, N., J. del Hoyo, D. A. Christie, and P. F. D. Boesman (2022). Javan Shortwing (Brachypteryx montana), version 1.0. In Birds of the World (N. D. Sly, Editor). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.whbsho10.01
5. Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2023. IOC World Bird List (v13.1). doi :  10.14344/IOC.ML.13.1.
6. Kyriazis, C.C.; Alam, B.; Wjodyla, M.; Hackett, S.; Hosner, P.; Mays, H.L.; Heaney, L.R.; Reddy, S. (2018). ”Colonization and diversification of the white-browed shortwing (Aves: Muscicapidae: Brachypteryx montana) in the Philippines”. Molecular Phylogenetics and Evolution 121: sid. 121-131. doi:10.1016/j.ympev.2017.12.025.
7. Shakya, S.B.; Irham, M.; Brady, M.L.; Haryoko, T.; Fitriana, Y.S.; Johnson, O.; Rahman, M.A.; Robi, N.J.; et al. (2020). ”Observations on the relationships of some Sundaic passerine taxa (Aves: Passeriformes) previously unavailable for molecular phylogenetic study”. Journal of Ornithology 161 (3): sid. 651-664. doi:10.1007/s10336-020-01766-9.
8. Collar, N.; del Hoyo, J.; Christie, D.A.; Boesman, P.F.D. (2022). Sly, N.D.. red. ”Philippine Shortwing (Brachypteryx poliogyna), version 1.0”. Birds of the World (Ithaca, NY, USA: Cornell Lab of Ornithology). doi:10.2173/bow.whbsho7.01.

Externa länkar

• Wikispecies har information om Brachypteryx montana.
  Artförteckning