Iver Krabbe

Iver Tagesen Krabbe, född på Övedskloster i Skåne 22 mars 1602, död 30 oktober 1666, var en dansk ämbetsinnehavare och svensk undersåte (efter Skånes övergång).

Iver Krabbe av Östergård, till Jordberga
Iver Krabbe
Titlar
Kammarjunkare och Ryttmästare
Tidsperiod	1628–29
Länsherre för Laholms län
Tidsperiod	1629–36
Länsherre för Varbergs län
Tidsperiod	1636–45
Länsherre för Båhus län
Tidsperiod	1646–58
Ståthållare i Norge och Länsherre på Akershus
Tidsperiod	sep 1662– jan 1664
Yrke	militär
Övrigt arbete	länsherre
Militärtjänst
I tjänst för	till danske kungen
Grad	Generalmajor
Slag/krig	Krabbefejden 1657–1658
Personfakta
Nationalitet	Danmark
Död	16 apr 1663 Belteberga (Beltebjerg), Landskrona
Släkt
Frälse- eller adelsätt	Krabbe af Østergaard (Östergård)
Sätesgård	Jordberga
Far	Tage Mogensen Krabbe av Östergård, till Rössjöholm
Mor	Sofie Jørgensdatter Friis af Haraldskær
Släktingar	Niels Krabbe (syskon)
Familj
Gift	25 aug 1628 Köpenhamn
Make/maka	Karen Ottesdatter Marsvin, till Dybæk
Barn	Tage Krabbe av Östergård, till Gunderslevholm
Barn med 2	Jörgen Krabbe av Östergård, friherre til Krageholm
Heraldiskt vapen
Ätten Krabbe av Östergårds (Østergaard) vapen

Biografi

Iver var son till Tage Krabbe (död 1612) och började 1625 studera vid universitetet i Padua. Efter hemkomsten 1628 blev han hovjunkare. Den 25 augusti samma år gifte han sig med Karen Ottesdatter Marsvin på Köpenhamns slott. 1629 blev han slottsherre på Lagaholm utanför Laholm. Sonen Tage föddes 1630 och den yngre sonen Jörgen Krabbe, sedermera svensk friherre, föddes 1633. Iver Krabbe och Karen Marsvin hade också sju döttrar varav Karen Krabbe till Fulltofta var gift med den kände danske diplomaten Just Högh. 1636 blev Iver länsherre på Varbergs slott och fästning och på Bohus fästning vid Kungälv från 1646.

År 1648 dubbades han till riddare i samband med kröningen av Fredrik III.

Som godsägare i Skåne ägde han Jordberga slott, Fulltofta slott, Krageholms slott och Marsvinsholms slott och i Danmark var han herre till Gunderslevsholm som sonen Tage senare övertog.

Krabbe var en bitter svenskfiende och en av tillskyndarna av kriget mot Sverige 1657 och hade åren 1657–1658 framgångar i strider i Bohuslän och Västergötland, i den så kallade Krabbefejden. Avträdandet av Skåne var för Krabbe en stor besvikelse, men införandet av enväldet i Danmark förmådde den stolte aristokraten och till och med överväga en övergång i svensk tjänst. Åren 1661–1664 var han ståthållare i det danskstyrda Norge, men betraktades med misstänksamhet och måste avgå från sin post.^[1]

I Varberg erinrar Krabbes väg om hans tid i staden. Söder om Lasarettsgatan går den som en förlängning av Knut Porses väg, förbi bostadsområdet Kurtinen till Lindesbergsvägen.

Vid Skånes övergång till Sverige valde Iver Krabbe att dela familjens gods mellan Skåne och Danmark. Sonen Tage blev kvar på danska sidan emedan Iver, hans bror Niels och sonen Jörgen svor trohet till den svenske kungen. I samma veva erbjöd Iver sig att gå i svensk tjänst men i slutändan förblev han kvar i dansk tjänst till sin död.

Iver Krabbe ansågs under sin levnadstid vara Skånes mest inflytelserike adelsman och betecknades av den svenske generalguvernören som skåningarnas ledare och den som kunde orsaka ett uppror om han så önskade, eftersom han var så populär bland folket. Efter Iver Krabbes död övertogs denna position av sonen Jörgen.

Noter

1. Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1168

Referenser

• Dansk biografisk lexikon