Loading AI tools
speedwayåkning på frusen yta Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Isracing är en av FIM auktoriserad motorcykelsport som utövas vintertid och körs på en oval isbana. Motorcyklarna som används har två växlar, saknar broms och körs på metanol. Hjulens däck är belagda med långa vassa stålspikar (upp till 2,8 cm) för att ge maximalt fäste i isen. Det goda fästet gör att motorcyklarna kan hålla en hög kurvhastighet.
I varje heat tävlar fyra förare. Man kör fyra varv per heat. Vinnaren i varje heat tilldelas 3 poäng, tvåan 2 poäng, trean 1 poäng medan siste man blir utan. Alltså precis som i speedway.
Under 1930-talet körde man på sandade isbanor, och under sent 1940-tal började svenska åkare använda sig av ståldubbar som möjliggjorde den så kallade "dykstilen".[1]
Världsmästerskapen har körts sedan 1966 (individuellt) och sedan 1979 för lag. 2000-talets store dominant i sporten var ryssen Nikolaj Krasnikov som under åren 2005-2012 tog 8 raka individuella VM-guld.
Det nationella förbundet för isracing är Svenska Motorcykel- och Snöskoterförbundet (SVEMO).
Även om motorcyklarna, reglerna och måtten på banan liknar speedway finns det några skillnader förutom att isracing utövas på vintern:
En av de orter som är mest förknippad med isracing är den nederländska staden Assen[2] och arenan De Smelt. Där har många gånger arrangerats VM-deltävlingar (individuellt och/eller i lag), och bara några dagar tidigare går tävlingen Roelof Thijs Pokal (nederländska: Roelof Thijs Bokaal) av stapeln. Andra återkommande tävlingsorter Inzell[3] (Västtyskland/Tyskland), Hamar (Norge) och Almaty (Kazakstan).
Svenska isracingorter är bland andra Uppsala, Gävle, Strömsund, Örnsköldsvik och Östersund.
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.