Irving Langmuir

Irving Langmuir, född 31 januari 1881 i Brooklyn, New York, död 16 augusti 1957 i Woods Hole, Barnstable County, Massachusetts, var en amerikansk kemist och fysiker.

Irving Langmuir
Irving Langmuir, 1932.
Född	31 januari 1881[1][2][3] Brooklyn[4], USA
Död	16 augusti 1957[5][1][2] (76 år) Woods Hole[6], USA
Medborgare i	USA
Utbildad vid	Göttingens universitet[7] Fu Foundation School of Engineering and Applied Science Chestnut Hill Academy[8]
Sysselsättning	Fysiker, akademiker, kemist, meteorolog
Arbetsgivare	General Electric[9]
Noterbara verk	Langmuirprob[10]
Utmärkelser
William H. Nichols Medal Award (1915)[11] Hughesmedaljen (1918)[12] William H. Nichols Medal Award (1920)[11] Rumfordpriset (1920)[13] Perkinmedaljen (1928)[14] Willard Gibbs-priset (1930)[15] Nobelpriset i kemi (1932)[16][17] Franklinmedaljen (1934)[12] Holley-medaljen (1934)[18] Utländsk ledamot av Royal Society (1935)[19] John Scott-medaljen (1937)[20][12] Faraday Lectureship Prize (1939) Faraday-medaljen (1944)[12] John J. Carty-priset för framsteg inom vetenskapen (1950)[12] National Inventors Hall of Fame (1989)[21] Fellow of the American Academy of Arts and Sciences[12]
Redigera Wikidata

Irving Langmuir och Willis Rodney Whitney

Biografi

Langmuir blev 1906 filosofie doktor i Göttingen.^[22] Han var anställd hos General Electric mellan 1909 och 1950 och gjorde där flera framsteg inom fysik och kemi. Han uppfann den gasfyllda glödlampan, vätesvetsningstekniken och tilldelades Nobelpriset i kemi 1932 för sitt arbete inom ytkemin.

Langmuir invaldes 1937 som utländsk ledamot nummer 780 av Kungliga Vetenskapsakademien. Han tilldelades Willard Gibbs-priset 1930.

Vetenskapligt arbete

Langmuirs första bidrag till vetenskapen kom genom hans studier av glödlampor (som var en fortsättning på hans doktorsavhandling). Hans förbättring av vakuumtekniken ledde till uppfinningen av radioröret. Ett år senare upptäckte han och hans kollega Lewi Tonks att livslängden hos volfram-glödtråden ökade stort då lampan fylldes med en ädelgas, såsom argon. Denna upptäckt är mycket viktig för den moderna glödlampan.

Se även

• Langmuirs adsorptionsisoterm
• Langmuirsond
• Patologisk vetenskap