Iris Murdoch

Jean Iris Murdoch, född 15 juli 1919 i Dublin, Irland, död 8 februari 1999 i Oxford, Oxfordshire, var en brittisk författare och filosof.

Iris Murdoch
Född	15 juli 1919[1][2][3] Dublin[4]
Död	8 februari 1999[2][5][6] (79 år) Oxford[7]
Medborgare i	Irland och Storbritannien
Utbildad vid	Badminton School[8] Somerville College[8] Newnham College[8] Ibstock Place School
Sysselsättning	Poet[9], biograf, professor, prosaist[9], filosof[10][9], författare
Arbetsgivare	Oxfords universitet St Anne's College, Oxford
Make	John Bayley
Utmärkelser
James Tait Black Memorial Prize (1973) Bookerpriset (1978)[11] Dame Commander av Brittiska imperieorden (1987)[10] Fellow of the American Academy of Arts and Sciences Hedersdoktor vid University of Hong Kong
Redigera Wikidata

Biografi

Iris Murdoch fick sin utbildning vid Somerville College i Oxford i bland annat forntida historia och filosofi.

Hon har skrivit en rad psykologiska romaner som innehåller såväl mytiska och symboliska element som nära, komplexa förhållanden. Hon var starkt influerad av Freud och Sartre. Bland hennes mest kända romaner kan nämnas Eskapad (1954), Flykten från förtrollaren (1956), Klockan (1958), En hemlig ros (1962), Änglarnas tid (1966) och Havet, havet (1978; för vilken hon erhöll Bookerpriset).

I romanen Klockan skildrar Murdoch psykologiska samband i en grupp lekmannabröder ur den anglikanska kyrkan. I senare böcker lämnade hon sin tidigare symbolik och utbildade sig till en initierad skildrare av den engelska medelklassens sexliv.^[12]

Murdoch adlades (DBE – Dame of the Order of the British Empire) 1987.

John Bayley, litteraturkritiker i Oxford, skrev en säreget gripande memoar, ”Iris – en sorgesång” (1999), om deras 43 år ihop och hennes långsamma alzheimer. Fastän de var två av landets ledande intellektuella babblade de sinsemellan på barnspråk och sökte sig tillbaka till lekar, smuts och kaos. Villan i Oxford var en sopstation: köket rengjordes sällan; diskhon var fylld med odiskat; kläderna var otvättade; råttorna var hemmastadda. De trivdes med det, men gästerna flydde.^[13]

Bibliografi, svenska översättningar

• Eskapad (Under the net) (översättning Olov Jonason) (Norstedt, 1956)
• Sandslottet (The sandcastle) (översättning Olov Jonason) (Norstedt, 1958)
• Flykten från förtrollaren (The flight from the enchanter) (översättning Olov Jonason) (Norstedt, 1958)
• Klockan (The bell) (översättning Olov Jonason) (Norstedt, 1960)
• Ett avhugget huvud (A severed head) (översättning Margaretha Odelberg) (Norstedt, 1962)
• En hemlig ros (An unofficial rose) (översättning Maj Lorents) (Norstedt, 1963)
• Enhörningen (The unicorn) (översättning Maj Lorents) (Norstedt, 1964)
• Den italienska flickan (The Italian girl) (översättning Magda Lagerman) (Norstedt, 1965)
• Rött och grönt (The red and the green) (översättning Magda Lagerman) (Norstedt, 1966)
• Änglarnas tid (Time of the angels) (översättning Maj Lorents) (Norstedt, 1967)
• När var tar sin ... (The nice and the good) (översättning Maj Lorents) (Norstedt, 1968)
• Brunos dröm (Bruno's dream) (översättning Marianne Gerland-Ekeroth) (Norstedt, 1970)
• Hök och duvor (A fairly honourable defeat) (översättning Marianne Gerland-Ekeroth) (Norstedt, 1972)
• Den svarte prinsen (The black prince) (översättning Marianne Gerland-Ekeroth) (Norstedt, 1974)
• Ett ordets barn (A word child) (översättning Marianne Gerland-Ekeroth) (Norstedt, 1978)
• Nunnor och soldater (Nuns and soldiers) (översättning Marianne Gerland-Ekeroth) (Norstedt, 1981)
• Filosofens lärjunge (The philosopher's pupil) (översättning Marianne Gerland-Ekeroth) (Bromberg, 1984)
• Havet, havet (The sea, the sea) (översättning Marianne Gerland-Ekeroth) (Bromberg, 1985)
• Den gode eleven (The good apprentice) (översättning Marianne Gerland-Ekeroth) (Bromberg, 1987)
• Livsverket (''The book and the brotherhood) (översättning Marianne Gerland-Ekeroth) (Bromberg, 1989)

Priser och utmärkelser

• Bookerpriset 1978 för Havet, havet (The Sea, the Sea)
• Asteroiden 9138 Murdoch^[14]

Referenser

1. Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Мёрдок Айрис”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.^{[källa från Wikidata]}
2. Internet Movie Database, IMDb-ID: nm0613755co0047972, läst: 14 oktober 2015.^{[källa från Wikidata]}
3. Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Iris-Murdochtopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
4. Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Мёрдок Айрис”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.^{[källa från Wikidata]}
5. SNAC, SNAC Ark-ID: w6tx7nv9, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
6. Internet Broadway Database, Internet Broadway Database person-ID: 6446, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
7. Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014.^{[källa från Wikidata]}
8. Colin Matthew (red.), Oxford Dictionary of National Biography, Oxford University Press, 2004.^{[källa från Wikidata]}
9. Archive of Fine Arts, abART person-ID: 158563, läs online, läst: 1 april 2021.^{[källa från Wikidata]}
10. Colin Matthew (red.), Oxford Dictionary of National Biography, Oxford University Press, 2004, ODNB-ID: 71228.^{[källa från Wikidata]}
11. läs online, thebookerprizes.com .^{[källa från Wikidata]}
12. Bra Böckers lexikon, 1978
13. SvD 9 maj 2019 Hennes Volvo hette Ingemar Hedenius
14. ”Minor Planet Center 9138 Murdoch” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=9138. Läst 2 mars 2021.

Externa länkar

• Iris Murdoch i Libris