Irena Stanisława Sendler, eller Irena Sendlerowa, född Krzyżanowska 15 februari 1910 i Warszawa, död 12 maj 2008 i Warszawa, var en polsk socialarbetare som räddade 2 500 barn från Warszawas getto under andra världskriget.[4]
| Irena Sendler | |
 | |
| Född | Irena Krzyżanowska 15 februari 1910[1][2] Warszawa[3] |
|---|---|
| Död | 12 maj 2008 (98 år) Warszawa |
| Begravd | Powązki[2] |
| Medborgare i | Polen |
| Utbildad vid | Universitetet i Warszawa  |
| Sysselsättning | Specialistsjuksköterska, motståndskämpe |
| Politiskt parti | |
| Polska förenade arbetarpartiet Polska Socialistpartiet | |
| Barn | 3 |
| Föräldrar | Stanisław Krzyżanowski |
| Utmärkelser | |
| Rättfärdig bland folken (1965)[1] Hedersmedborgare i Israel (1991) Kommendör av Polonia Restituta (1996) Kommendör med stjärna av Polonia Restituta (2001) Vita örnens orden (2003)[3] Hedersmedborgare i Tarczyn (2007) Hedersmedborgare i Warszawa (2007) Leendets orden (2007) Courage to Care Award (2010) Polens förtjänstkors Ecce Homo-orden Polens gyllene förtjänstkors Riddare av Polonia Restituta | |
| Redigera Wikidata | |
Sendler var medlem i organisationen Żegota som smugglade ut barn undan en säker död i gettot. De barn som räddades sändes till olika katolska institutioner och kloster och fick nya namn. De smugglades ut i lådor från gettot och till landsbygden där de bodde hos familjer med nya identiteter. Barnens identitet skrev hon ner på papperslappar som hon sedan stoppade i glasburkar och grävde ner i sin trädgård. På så sätt kunde många familjer återförenas efter kriget.[5]
1943 blev hon påkommen och arresterades av Gestapo. De bröt hennes armar och ben och hon undkom på väg att avrättas genom att hennes fångvaktare mutades via Żegota.[6]
Hon var socialist och medlem i polska socialistpartiet.
1965 blev hon förärad en medalj Rättfärdig bland folken och blev senare hedersmedborgare i Israel.[7][8]
2007 utsågs hon till nationalhjälte i Polen och nominerades samma år till Nobels fredspris. Priset gick dock till miljöaktivisten och förre amerikanska vicepresidenten Al Gore.
I juli 2010 skändades Sendlers grav av vandaler, som sprejade orden "Juden raus" ("Ut med judarna") på hennes gravsten.[9]
Hennes far var läkare; hon var gift och skild tre gånger.
Referenser
Externa länkar
Wikiwand in your browser!
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
