Remove ads
Industriminne är en bevarad industriell anläggning eller miljö, som anses vara ett industrihistoriskt arv av intresse.
Ett bredare intresse för äldre industrier växte fram i flera europeiska länder under 1950- och 1960-talen. En bakgrund var den strukturomvandling som medförde nedläggning av mindre industrier, järnbruk, gruvor, tegelbruk, järnvägar osv. Ofta uppstod lokala rörelser för att i någon mån bevara minnen från dessa, och de äldre byggnaderna för deras arkitektoniska värden.[1]. En i Storbritannien uppmärksammad händelse som ökade intresset för industriminnen och industriarkitektur var rivningen 1962 av den doriska portiken framför järnvägsstationen Euston i London.[2]
I Sverige utgavs 1974 en översiktlig redovisning av ett 80-tal objekt, Industriminnen, redigerad av Marie Nisser.[3] I denna medverkade även Henrik O. Andersson, Fredric Bedoire, Göran Lindahl, Gunnar Sillén och Helene Sjunnesson.[4] I detta sammanhang tillkom Industriminnesgruppen.[5] Inventeringar av industriminnen skedde i mitten av 1970-talet på flera håll genom länsstyrelser, kommuner, enskilda företag och även enskilda personer.
En omfattande studiecirkelverksamhet följde på utgivningen av Gunnar Silléns Stiga vi mot ljuset[6] och Sven Lindqvists Gräv där du står (se grävrörelsen). 1978 var Sverige värdland för tredje internationella industriminneskonferensen; den första hölls i Ironbridge i Storbritannien 1973, vilket räknas som starten för den internationella inudustriarvsorganisationen TICCIH (The International Committee for the Conservation of the Industrial Heritage)[7]. I Sveriges representeras TICCIH av Svenska industriminnesföreningen (SIM).[8]
Remove ads
Riksantikvarieämbetet tog år 1999 fram en rapport med förslag om bevarande och utveckling av Sveriges viktigaste industriminnen.[9] Bakgrunden var ett uppdrag från regeringen att ta fram ett program för ett tiotal industriminnen. För prioritering av vilka industriminnen som i första hand borde finansiellt stödjas av staten, har ämbetet ansett teknikhistorisk respektive industrihistorisk betydelse - tillsammans med aspekter som rör sociala strukturer och arbetsliv - vara viktigare än arkitekturhistoriska och estetiska värden.
De industriminnen som senare kom att ingå i Riksantikvarieämbetets handlingsprogram, som genomfördes 2002-2004, är:
- Falu gruva och Kopparbergslagen i Dalarna
- Frövifors pappersbruk i Västmanland
- Grimetons radiostation i Halland
- Karlskronavarvet i Karlskrona
- LM Ericsson och LM-staden i Stockholm
- Norbergs bergslag i Västmanland
- Pythagoras motorfabrik i Norrtälje
- Sjuhäradsbygdens textilindustri i Västergötland
- Smalspårsjärnvägen Hultsfred-Västervik i Småland
- Fall- och slussområdet i Trollhättan
- Ådalens industrilandskap i Ångermanland
Remove ads
Svenska industriminnesföreningen har sedan 1995 delat ut priset Årets industriminne[10]:
- 1995 Älvängens repslageri i Älvängen, Västergötland 57°57′30″N 12°7′13″Ö
- 1996 Ebbamåla bruk i Blekinge 56°22′12″N 14°40′52″Ö
- 1997 Grimetons radiostation i Halland 57°7′N 12°24′Ö
- 1998 Borns Bryggeri i Alfta i Hälsingland 61°20′27.25″N 16°02′49.90″Ö
- 1999 Oljeöns oljeraffinaderi i Ängelsberg i Västmanland 59°57′26″N 16°0′10″Ö
- 2000 Bältarbo tegelbruk utanför Hedemora i Dalarna 60°17′57.81″N 15°58′53.14″Ö
- 2001 Hovermo gårdsmuseum i Hovermo i Jämtland 62°53′00.02″N 14°21′38.31″Ö
- 2002 Kyrkeby gårdsbränneri i Vissefjärda i Småland
- 2003 Kalklinbanan mellan Forsby och Köping i Södermanland respektive Västmanland 59°09′31″N 15°56′44″Ö
- 2004 Ryttarens torvströfabrik i Kättilstorp i Västergötland 58°01′14″N 13°44′12″Ö
- 2005 Hylténs Metallvarufabrik i Gnosjö i Småland 57°20′27″N 13°44′06″Ö
- 2006 CTH Fabriksmuseum i Borlänge i Dalarna 60.4867°N 15.4354°Ö
- 2007 Drängsmarks vatten- och ångsåg i Drängsmark i Västerbotten 64°56′2.5″N 20°57′24.5″Ö
- 2008 Forsviks bruk i Västergötland 58°34′36″N 14°26′12″Ö
- 2009 Porjus kraftverkssamhälle i Lappland 66°57′43″N 19°48′15″Ö
- 2010 Stripa gruva i Lindesbergs kommun i Västmanland 59°42′23.06″N 15°05′48.04″Ö
- 2011 Strömsborgs ullspinneri i Osby kommun i Skåne 56°20′54.38″N 14°00′44.39″Ö
- 2012 Göteborgs remfabrik i Göteborg 57°42′10.8″N 11°59′29.41″Ö
- 2013 Nya Lapphyttan i Norbergs kommun i Västmanland 60°3′37″N 15°54′42″Ö
- 2014 Olofsfors bruk i Nordmalings kommun i Ångermanland
- 2015 Fengersfors bruk i Fengersfors i Åmåls kommun i Dalsland 55°59′43″N 12°28′9″Ö
- 2016 Lessebo Handpappersbruk i Lessebo kommun i Småland 56°44′53″N 15°16′16″Ö
- 2017 Långbans gruv- och kulturby i Filipstads kommun i Värmland
- 2018 Dalslands kanal
- 2019 Växbo Lin i Hälsingland 61°24′45″N 16°33′12″Ö
- 2020 Jädraås samhälle 60°50′26″N 16°28′30″Ö
- 2021 Wallåkra stenkärlsfabrik 55°57′45″N 12°51′3″Ö
- 2022 Abecita of Sweden/AB Corsettindustri[11] 57°44.1136′N 12°56.5240′Ö
- 2023 Frövifors pappersbruksmuseum[12]
Remove ads
- James Douet: Industrial Heritage Re-tooled - The TICCIH guide to Industrial Heritage Conservation, 2012, ISBN 978-1-85936-218-1
- Nina Pettersson: Svenska industriminnen – erfarenheter av utveckling och samverkan, 2006, ISBN 91-7209-443-5
- Samuel Karlsson: Levande industriminnen - människorna och miljöerna, Bilda Förlag, Stockholm 2005, ISBN 91-574-7765-5
- Skånska industriminnen, Skånes hembygdsförbund årsbok 1978, ISSN 0347-2418
Wikiwand in your browser!
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
Remove ads