Loading AI tools
svenskt militärområde Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Östra militärområdet (Milo Ö), ursprungligen IV. militärområdet, var ett militärområde inom svenska Försvarsmakten som verkade åren 1942–1991. Förbandsledningen var förlagd i Strängnäs garnison i Strängnäs.[1]
Östra militärområdet (Milo Ö) | |
Vapen för Östra militärområdet tolkat efter dess blasonering. | |
Information | |
---|---|
Officiellt namn | Östra militärområdet |
Datum | 1942–1991 |
Land | Sverige |
Försvarsgren | Försvarsmaktsgemensam |
Typ | Militärområde |
Roll | Operativ, territoriell och taktisk verksamhet |
Del av | Försvarsstaben |
Efterföljare | Mellersta militärområdet |
Storlek | Stab |
Högkvarter | Strängnäs garnison |
Förläggningsort | Strängnäs |
Befälhavare | |
Militärbefälhavare | Bror Stefenson [a] |
Tjänstetecken | |
Sveriges örlogsflagga | |
Kommandotecken |
Östra militärområdet grundades 1942 som IV.militärområdet (fjärde militärområdet) och leddes av en militärbefälhavare, vilken tillfördes ansvaret för den territoriella och den markoperativa uppgiften. 1966 gjorde en namnändring av militärområdet till Östra militärområdet. Samtidigt tillfördes de operativa uppgifterna från marinkommandochefer och jakteskaderchefer, vilket gjorde att militärbefälhavaren fick ansvar för den samlade operativa ledning för samtliga stridskrafter inom militärområdet, samt ansvarade även för den territoriella och den markoperativa uppgiften.
Östra militärområdets stab var belägen i Strängnäs och ingick i Strängnäs garnison. 1991 slogs militärområdet samman med Bergslagens militärområde (Milo B) och bildade Mellersta militärområdet (Milo M), vilket i praktiken kom att täcka hela Svealand.
Militärområdet var uppdelat i ett antal försvarsområden vilka täckte Stockholms län, Södermanlands län, Uppsala län och Östergötlands län. Mellan åren 1966 och 1982 omfattade det även Gävleborgs län. I samband med OLLI-reformen, vilken pågick mellan åren 1973–1975, uppgick försvarsområdesstaberna inom militärområdet i ett brigadproducerande regemente och bildade ett försvarsområdesregemente. Dock skedde ett undantag från denna regel inom Östra militärområdet. Varken Livgardets dragoner eller Upplands signalregemente var något brigadproducerande regemente, men blev ändå försvarsområdesregementen.
Fo 41
Fo 42
Fo 43
Fo 44
Fo 45
|
Fo 46
Fo 47
Fo 48
Fo 49
|
Från 1942 till den 30 juni 1991 ingick nedanstående förband, staber och skolor i Östra militärområdet. Åren 1942–1966 var endast arméstridskrafterna underställda militärbefälhavaren, då de marina- och flygvapenförbanden var underställda marinkommandon samt flygeskadrar. År 1966 upplöstes marinkommandona samt flygeskadrarna och samtliga förband i östra Sverige underställdes militärbefälhavaren. Militärområdena omfattade då samtliga försvarsgrenar.
Inför att staben organiserades, förlades den 1942 till Stureplan 1 i Stockholm. Den 31 maj 1949 omlokaliserades den till Livgardets Kavallerikasern vid Lidingövägen 28. Från den 12 juni 1963 förlades staben till en nybebyggd fastighet i anslutning till Södermanlands regemente (P 10).[1] År 1966 uppfördes ytterligare en byggnad intill huvudbyggnaden. När Östra militärområdet och Bergslagens militärområde sammanslogs, övertogs fastigheten av Mellersta militärområdet. Och den 1 juli 2000 övertogs fastigheten av Mellersta militärdistriktet. Efter att Mellersta militärdistriktet upplöstes och avvecklades 2005, lämnades fastigheten den 30 juni 2007. Våren 2015 revs de två kontorskomplexen. Till fastigheten tillhörde en båtbrygga samt en helikopterflygplats.[4]
Militärbefälhavaren för IV. militärområdet, från 1966 Östra militärområdet, innehade även befattningen överkommendanten i Stockholm.
|
|
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.