titel som bärs av chefen för H.M. Konungens hovstall Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Hovstallmästare är idag en titel som bärs av chefen för H.M. Konungens hovstall. Den är även en hederstitel som utdelas av den svenske kungen. Tidigare fanns vid Kungliga Hovstaterna även en överhovstallmästare som hade högsta överinsyn över hovstallet. Vid hovstallen fanns förr flera stallmästare, och den av hovstallmästarna som var chef för hovstallet benämndes då förste hovstallmästare. Idag är överste Ulf Gunnehed hovstallmästare och chef för hovstallet.[1]
Enligt rangordningen hade hovstallmästarna följande rang före 1909:[2]
Mer information Titel i hovstallet, Militär rang ...
Sedan 1875 har hovstallmästare en uniform bestående av en ljusblå enkelknäppt vapenrock med vita passpoaler och en ståndkrage dekorerad med eklövsmönster. Till parad bärs epåletter, ett midjebälte med guldtofsar, samt bicorne med vit plym.[3]
Mössa till daglig dräkt.
Daglig dräkt.
Paraddräkt.
Detta är en icke-komplett lista över hovstallmästare. I en del fall var även hovstallmästaren chef för det statliga stuteriet vid Flyinge kungsgård.[4]
1763–1769 Johan Henrik Sparfvenfeldt. Född 1698-04-18. Kammarherre 1721. Hovmarskalk, sedan hovstallmästare 1744. Död 1769-09-24.[5]
1769–1772 Jakob Wattrang, (1720-1788), understallmästare, kammarherre, hovstallmästare 1762, hovmarskalk 1766. Överhovstallmästare hos konungen, avsked 1772.[6]
1772–1791 Adolf Fredrik Lewenhaupt (1745-1791), greve, hovstallmästare 1771, överhovstallmästare 1772, 1774 kapten vid Bohusläns dragonregemente och major, 1779 överstelöjtnant vid Mörnerska husarregementet, 1781 överste, 1790 generalmajor.[7]
1791–1818 Gustaf Lewenhaupt (1780–1844), greve, son till Adolf Fredrik Lewenhaupt (1745-1791) och överhovstallmästare i survivance efter fadern 1780, överhovstallmästare 1791.[7]
1818–18XX? Claes Rålamb (1750-1826). Friherre, hovstallmästare, förste direktör för Kungliga Operan 1792-1798, förste hovstallmästare 1796, Överhovstallmästare 1818.
Underhovstallmästare och Icke-tjänstgörande hovstallmästare
Esbjörn Mårtensson (adlad Reutercrantz, egentligen Ryttarecrantz). Beridare vid kungliga stallet 1640. Hovstallmästare vid Ulvesunds och Strömsholms stallstat.[21]
Arent eller Aron Reutercrantz (1632-1669), son till Esbjörn Mårtensson Reutercrantz.[21]
1672 Mårten Reutercrantz (1635-1680), son till Esbjörn Mårtensson Reutercrantz. Han är mest känd för att han "lärde konung Karl XI att rida".[21]
Esbjörn Reutercrantz (1630-talet-1717). Hovstallmästare vid Strömsholms och Ulvsunds stallstat 1669-07-13. Avsked 1714-04-29.[21]
Gustaf Reutercrantz (1645-1676), stallmästare vid hovstallet, hovjunkare hos greve Oxenstierna. ihjälhuggen 1676-09-14 av lakejer och drängar efter ett långt fäktande.[21]
1704 Carl Reutercrantz (1680-1753), son till Mårten Reutercrantz. Student vid Uppsala universitet 1688-01-04. Kammarherre och hovstallmästare, 1704-05-18.[21]
Carl Gustaf Reutercrantz (1694-1734), sonson till Mårten Reutercrantz. Beridare vid hovstallet, stallmästare. Han beledsagade 1701 konung Carl XII över Dünaströmmen.[21]
1775-1785? Jakob Nils Sparre af Rossvik (1754-1827), understallmästare hos änkedrottningen Lovisa Ulrika 1775. Avsked ur armen 1785.[22]