Loading AI tools
hertig av Sachsen och Sagan Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Henrik IV av Sachsen, kallad Henrik den fromme (tyska: Heinrich der Fromme), född 16 mars 1473 i Dresden, död där 18 augusti 1541, var från 1539 till sin död hertig av Sachsen-Meissen och Sagan och som Henrik V markgreve av Meissen. Han tillhörde den albertinska linjen av huset Wettin. Under sin tvååriga regeringstid införde han den lutherska reformationen i Sachsen-Meissen och Sagan.
| Henrik IV av Sachsen | |
 Henrik den fromme, målning av Lukas Cranach den äldre. | |
| Född | Heinrich der Fromme 16 mars 1473[1][2] Dresden |
|---|---|
| Död | 18 augusti 1541[3][1][2] (68 år) Dresden |
| Begravd | Freibergs domkyrka |
| Medborgare i | Hertigdömet Sachsen |
| Sysselsättning | Härskare |
| Maka | Katarina av Mecklenburg (g. 1512–1541)[4] |
| Barn | Sibylle av Sachsen (f. 1515) Emilia av Sachsen (f. 1516) Sidonie av Sachsen (f. 1518) Moritz, kurfurste av Sachsen (f. 1521) Severin av Sachsen (f. 1522) August I av Sachsen (f. 1526) |
| Föräldrar | Albrekt III Sidonie av Böhmen |
| Släktingar | Katarina av Sachsen (syskon) Hertig Georg av Sachsen (syskon) Fredrik III av Sachsen Johan den ståndaktige av Sachsen |
| Heraldiskt vapen | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Henrik var son till hertigen Albrekt III av Sachsen-Meissen och Sagan, grundare av den albertinska linjen av huset Wettin, och prinsessan Sidonie av Böhmen, dotter till kung Georg av Böhmen. Henrik genomförde 1498 en pilgrimsfärd till Jerusalem och utsågs 1499 till guvernör i Friesland av sin far. När hans far dog år 1500 ärvde den äldre brodern Georg hertigdömet, medan Henrik blev herre till Friesland.
1503 genomförde Henrik en pilgrimsresa på Jakobsvägen till Santiago de Compostela. Tiden som herre till Friesland präglades av folkliga revolter som protester mot skatterna under det sachsiska styret, så att residensslottet i Franeker tidvis belägrades. 1505 överlät Henrik Friesland till sin bror Georg i utbyte mot en årlig penningsumma och länen Wolkenstein och Freiberg. Hans residens blev Freudensteins slott i Freiberg. Han var intresserad av jakt och byggde med tiden upp en stor samling vapen och jakttroféer på slottet. År 1521 gav han stadsrättigheter till gruvstaden Marienberg i Erzgebirge, efter att silver hittats i området.
Henrik konverterade till lutherdomen 1536, efter att frun Katarina ägnat många år åt att övertala honom, och införde med släktingen kurfursten Johan Fredriks hjälp reformationen i Freiberg. Den första lutherska gudstjänsten hölls på nyårsdagen 1537 i Freibergs domkyrka. Henrik kom därigenom i konflikt med brodern Georg, som höll kvar vid katolicismen och förgäves försökte värva Henrik till det katolska lägret.
Då hertigen Georgs söner dog före honom, blev Henrik 1539 först i arvsföljden till hertigdömet. Georg försökte riva upp faderns arvsordning från 1499, som stipulerade att hertigdömet skulle ärvas av Henrik i händelse av Georgs död utan arvingar, och istället testamentera hertigdömet till kejsarens bror Ferdinand, men då Georg endast två månader senare avled ärvde Henrik hertigdömet vid 66 års ålder. Henrik införde efter trontillträdet den lutherska reformationen i Sachsen-Meissen, vilket firades i Leipzig i Martin Luthers närvaro 25 maj 1539. Henrik regerade i endast två år fram till sin död 1541, men hans införande av reformationen skulle få stora religiösa och politiska konsekvenser för Sachsen. Hans son Moritz, sedermera kurfurste av Sachsen, ärvde hertigdömet efter hans död.
Henrik gifte sig med Katarina av Mecklenburg, dotter till hertigen Magnus II av Mecklenburg-Schwerin, i Freiberg 6 juli 1512. De fick sex barn:
_-_Herzog_Heinrich_der_Fromme_von_Sachsen.jpg)
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
