Loading AI tools
kung av Frankrike 1589—1610 samt kung av Navarra 1572—1610 Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Henrik IV (franska: Henri IV), född 13 december 1553 i Pau, död 14 maj 1610 i Paris, var kung av Frankrike från 1589 samt, från 1572, kung av Navarra (som Henrik III) till sin död. Han var den första franska regenten av ätten Bourbon och den enda protestant som har suttit på Frankrikes tron, även om han vid flera tillfällen sade sig konvertera till katolicismen.
| Henrik IV | |
|---|---|
 | |
| Kung Henrik IV, i rustning med Helgeandsorden på bröstet, porträtt av Frans Pourbus den yngre. | |
| Regeringstid | 2 augusti 1589–14 maj 1610 (20 år) |
| Kröning | 27 februari 1594 |
| Företrädare | Henrik III |
| Efterträdare | Ludvig XIII |
Kung av Navarra Henrik III | |
| Regeringstid | 9 juni 1572–14 maj 1610 (37 år) |
| Företrädare | Johanna III (regerande drottning av Navarra) |
| Efterträdare | Ludvig II |
| Gemål | Margareta av Valois Maria av Medici |
| Barn | Ludvig XIII Elisabet Christine Nicolas Gaston Henrietta Maria |
| Ätt | Bourbon |
| Far | Anton av Bourbon |
| Mor | Johanna III av Navarra |
| Född | 13 december 1553 Pau, Navarra |
| Död | 14 maj 1610 (56 år) Paris, Frankrike |
| Begravd | Klosterkyrkan Saint-Denis, Saint-Denis, Frankrike |
 | |
 | |
Henrik föddes i Pau i sydvästra Frankrike, där även den franskfödde svenske och norske kungen Karl XIV Johan föddes 1763. Han var son till Anton av Bourbon, hertig av Vendôme, och drottning Johanna III av Navarra. Han var därför också arvinge till en lång linje regenter av Navarra och dessutom till kung Ludvig X av Frankrike, genom dennes enda dotter Johanna. Ludvigs far Anton härstammade på manslinjen från capetingerna, genom Ludvig IX:s av Frankrike yngste son Robert av Clermont.
Trots det faktum att han var protestant och hugenotternas ledare, gifte han sig 1572 i Paris med katolska Margareta av Valois, prinsessa av Frankrike, dotter till Henrik II av Frankrike och Katarina av Medici. Under bröllopsfesten utförde katolikerna en massaker på hugenotterna, den så kallade Bartolomeinatten. Henrik räddade sitt eget liv genom att övergå till katolicismen.
År 1576 ställde han sig dock återigen i spetsen för hugenotternas kamp. Han utsågs till tronföljare av sin svåger, Henrik III av Frankrike, när denne låg för döden. Katolikerna vägrade dock att erkänna "en kättarkung". Efter några års stridigheter övergick Henrik 1593 till katolicismen igen. Därifrån kommer det bevingade ordet "Paris vaut bien une messe"; 'Paris är väl värt en mässa', som i sin utvidgade betydelse innebär att "för att uppnå något värdefullt får man ibland offra sin övertygelse".[1]
Inbördeskriget tog slut året därpå, 1594, och Henrik höll då sitt intåg i Paris och kröntes till kung. Katolicismen hade segrat, men genom ediktet i Nantes 1598 tillförsäkrades hugenotterna ändå en tryggad ställning i landet.
Under sin regeringstid stärkte Henrik kungamakten, förbättrade Frankrikes finanser genom att satsa på industri och jordbruk, byggde ut kommunikationerna i landet, samt skapade ett franskt välde vid Saint Lawrencefloden i Kanada.
Henrik IV hade förberett en stor militär konflikt med Spanien.[2] Till en början tvingade han Spaniens bundsförvant, hertig Karl Emanuel av Savojen att gå med på freden i Lyon den 17 januari 1601. Även schweizarna, Venedig, Toscana och Mantua räknades till Henrik IV:s vänner. Med avseende på de inre angelägenheterna i Tyskland fullföljde Henrik planen att förena de evangeliska riksständerna till ett fast, välorganiserat förbund, vars udd skulle riktas mot den ivrigt katolske kejsaren Rudolf II och det med honom nära förbundna Spanien.[2]
När den evangeliska unionen verkligen kom till stånd år 1608 beslutade Henrik att med hjälp av unionen förlägga det kraftigaste angreppet på hela det habsburgska huset till Tyskland. En anledning till detta gav honom det jülichska tronföljdskriget som utbröt i mars 1609 mellan de protestantiska furstarna av Brandenburg och Neuburg å den ena och kejsaren å den andra sidan. När kejsar Ferdinand II:s bror, ärkehertig Leopold på uppdrag av kejsaren bemäktigade sig den starka fästningen Jülich förklarade Henrik med stort eftertryck att han inte skulle tåla att huset Österrike godtyckligt tog de kleveska länderna i besittning. För att avvärja denna eventualitet slöt han förbund med de unierade. Några veckor därpå ingick han ett fördrag i Brosolo med Savojen som åsyftade att erövra det spanska hertigdömet Milano.[2]
Storkriget med Spanien var nära när en katastrof i ett slag förändrade sakernas läge i grunden. Fem dagar före sin planerade avresa till hären, den 14 maj 1610 klockan 16, färdades Henrik IV långsamt i öppen kaross genom den trånga Parisgatan de la Ferronnerie, som avspärrats med lastvagnar. Han dödades på stället med en dolkstöt av den katolske fanatikern François Ravaillac.[2]
Henrik gifte sig första gången 1572 med franske kungens syster Margareta av Valois. Äktenskapet annullerades 1599 av påven, då hon inte födde några barn.
Han gifte sig andra gången 1600 med Maria av Medici, dotter till storhertig Frans I av Toscana.
Henrik IV hade åtminstone elva oäkta barn med flera mätresser. De mest berömda av hans mätresser är Gabrielle d'Estrées och Henriette d'Entragues.
| Frans av Bourbon | |||||||||||||||||||||||||||||
| Karl av Bourbon | |||||||||||||||||||||||||||||
| Marie av Luxemburg | |||||||||||||||||||||||||||||
| Anton av Bourbon | |||||||||||||||||||||||||||||
| René av Alençon | |||||||||||||||||||||||||||||
| Françoise av Alençon | |||||||||||||||||||||||||||||
| Margareta av Lothringen | |||||||||||||||||||||||||||||
| Henrik IV | |||||||||||||||||||||||||||||
| Johan III av Navarra | |||||||||||||||||||||||||||||
| Henrik II av Navarra | |||||||||||||||||||||||||||||
| Katarina av Navarra | |||||||||||||||||||||||||||||
| Johanna III av Navarra | |||||||||||||||||||||||||||||
| Karl av Angoulême | |||||||||||||||||||||||||||||
| Margareta av Angoulême | |||||||||||||||||||||||||||||
| Louise av Savojen | |||||||||||||||||||||||||||||
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
