Heinz-Christian Strache

Heinz-Christian "HC" Strache, född 12 juni 1969 i Wien, är en österrikisk politiker. Han var från 2005 till 2019 partiledare för det högerpopulistiska partiet FPÖ och från december 2017 till maj 2019 Österrikes vice förbundskansler. Han påbörjade sin politiska bana i FPÖ:s ungdomsförbund RFJ (där han tillhörde den nationalistiska flygeln) och i Wiens stadsfullmäktige. Han fick därefter uppdrag i FPÖ:s ledning och tog över ordförandeskapet efter en maktkamp mot en grupp närstående förre partiledaren Jörg Haider.

Heinz-Christian Strache
Heinz-Christian Strache, 29 augusti 2020.
Född	12 juni 1969[1][2][3] (55 år) Wien[1]
Medborgare i	Österrike
Sysselsättning	Politiker[4]
Befattning
Ledamot av Österrikes nationalråd Österrikes 25:e nationalråd Ledamot av Wiens Lantdag (1996–2006)[1] Ledare för Frihetspartiet (2005–2019)[1][5] Ledamot av Österrikes nationalråd (2006–2018)[1] Ledamot av Österrikes nationalråd Österrikes 26:e nationalråd (2017–2018) Österrikes vicekansler (2017–2019)[5][6]
Arbetsgivare	entreprenör (1993–2000)[1]
Politiskt parti
Frihetspartiet (FPÖ) (–2019-12-13)[1][7]
Maka	Daniela Plachutta (1999-2006; skild) Philippa Beck (2016-idag)
Barn	3
Utmärkelser
Storofficer i guld av Österrikiska republikens förtjänstorden (2017)
Namnteckning
Webbplats	hcstrache.at/
Redigera Wikidata

Heinz-Christian Strache var partiledare för FPÖ från 2005 till 2019.

Strache är utbildad tandtekniker och drev tidigare ett företag i branschen.

Ibizaskandalen

År 2019 var Strache inblandad i en politisk skandal som kom att omnämnas Ibizaskandalen. I en videoinspelning avslöjades Strache med att diskutera riggande av offentliga upphandlingar med en kvinna som han trodde var släkting till en rysk oligark. Strache lovade lukrativa kontrakt i utbyte mot hjälp att vinna valet 2017.^[8] Det hela utspelade sig i en villa på Ibiza. Efter att Strache avgått bad förbundskanslern Sebastian Kurz Österrikes president Alexander van der Bellen att avskeda även inrikesministern Herbert Kickl. I protest mot Kickls avsättning lämnade resterande ministrar från högernationalistiska Frihetspartiet sina poster. Kurz utlyste därefter nyval och tvingades själv bort i en misstroendeomröstning.^[9]

Källor

• Horaczek, Nina & Reiterer, Claudia. HC Strache. Wien: Überreuter 2009. ISBN 978-3-8000-7417-4

Noter

1. Heinz-Christian Strache, parlament.gv.at (på österrikisk tyska), Österrikes parlament, Österrikes parlament, 199825 juni 2015, läs online, läst: 28 maj 2016.^{[källa från Wikidata]}
2. Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: strache-heinz-christian, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
3. Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000025452, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
4. Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015.^{[källa från Wikidata]}
5. läs online, mobil.derstandard.at , läst: 18 maj 2019.^{[källa från Wikidata]}
6. The fallout from Austria's 'Ibiza-gate' scandal, France24.com, 29 augusti 2019.^{[källa från Wikidata]}
7. 14 december 2019, läs online, läst: 15 december 2019, ”Einstimmig schloss die Wiener FPÖ am Freitag ihren langjährigen Obmann aus. Sein Nachfolger Hofer bezeichnete den Ausschluss als "Befreiung"”.^{[källa från Wikidata]}
8. ”Österrikes vicekansler Strache avgår”. SVT Nyheter. 18 maj 2019. https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/osterrikes-vicekansler-strache-avgar. Läst 7 juni 2019.
9. Grönlund, Erik (27 maj 2019). ”Sebastian Kurz tvingas bort som Österrikes förbundskansler”. Sveriges Television. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/sebastian-kurz-tvingas-bort-som-osterrikes-forbundskansler. Läst 7 juni 2019.