Hans Kohn

Hans Kohn, född 15 september 1891 i Prag, död 16 mars 1971 i Philadelphia, var en amerikansk filosof och historiker, professor i historia vid Smith College, Northhampton, Massachusetts.

Hans Kohn
Född	15 september 1891[1][2][3] Prag[3][4][5]
Död	16 mars 1971[1][2][6] (79 år) Philadelphia, USA
Medborgare i	USA
Utbildad vid	filosofiska fakulteten vid Karl-Ferdinands-Universität[4] juridiska fakulteten vid Karl-Ferdinands-Universität[4]
Sysselsättning	Historiker[7], författare, universitetslärare
Arbetsgivare	Harvard University[8] Smith College University of California, Berkeley[8] City College of New York
Utmärkelser
Guggenheimstipendiet (1940)[8]
Redigera Wikidata

Hans Kohn kom från Prag, hade tysk-judisk bakgrund, och hade som tillfångatagen soldat i den österrikiska armén framhärdat i rysk fångenskap 1915-19. Som ung sionist och elev till Martin Buber skrev han under 1920-talet flera studier som syftade till medling mellan de arabiska och judiska nationsanspråken. Efter att ha brutit med sionismen emigrerade Kohn från Brittiska Palestinamandatet, dit han kommit 1925, till New York år 1934.

Nationalismforskning

Hans Kohn skrev mycket om nationalism. Nationalitetskänslan är för honom ett mentalt tillstånd som uppnått kollektiv utbredning i kraft av moderna upplysningsidéer: och nationsfördraget är inte något statiskt. Kohn föregrep Eric Hobsbawms analys med flera decennier då han påpekade i The Idea of Nationalism (1944) att nationstanken i egenskap av historisk produkt mycket väl kunde tänkas försvinna i en framtid då den tjänat ut sin roll som bärande samhällsmodell.

Redan i bokens inledning gör Kohn klart för läsaren att nationstankens attribut - gemensamt ursprung, språk, territorium, politisk konstitution, seder och bruk - är faktorer som ingalunda är nödvändiga för konstituerandet av ett nationsanspråk. Nationstanken uppstår i själva verket i en riktad vilja att formera en nationalitet: nationalismen föregriper därmed nationen.

Som lärdomshistoriker spårar Kohn betydelsen av intellektuella och religiösa huvudlinjer bakåt till den klassiskt romerska och tidigt kristna samhällsformen. Den moderna nationstanken förlägger han dock i 1700-talets upplysning och dess kulmen i de amerikanska och franska revolutionerna. Hans resonemang följer en traditionell idéhistorisk form.

Bibliografi

• Revolutions and Dictatorships. (1938)
• World Order in Historical Perspective. (1942)
• The idea of nationalism: a study in its origins and background. (1944)
• Pan-Slavism: its history and ideology. (1953)
• Nationalism: Its Meaning & History. (1955)
• The Habsburg Empire, 1804-1918. (1961)
• Living in a World Revolution: My Encounters with History. (1964)