Hagioskop (från grekiskans άγιος, hagios, "helig", och σκοπεῖν, skopein, "att se", "att betrakta") är en öppning i väggen i en medeltidskyrka som möjliggjorde att delta på gudstjänsten från utsidan, till exempel sjuka personer som inte fick smitta resten av församlingen. En sådan glugg kan även vara placerad i en vägg inne i kyrkan.[1]
Väskinde kyrka, Gotland: En liten bönekammare i tornets södra mur med trepassformat hagioskop mot koret.
Marian Ullén: Medeltida träkyrkor I – Småland samt Ydre och Kinda härader i Östergötland, sid. 26–28 & 130–133, Riksantikvarieämbetet, Stockholm 1983, ISBN 91-7192-544-9