Hagfors kommun är en kommun i Värmlands län. Centralort är Hagfors.
Snabbfakta Land, Landskap ...
Stäng
Området som utgör kommunen är kraftigt kuperat och genomsatt av dalgångar. Bland dalgångarna är Klarälvens sprickdal i nord–sydlig riktning den mest markanta. Området har en lång tradition av industrier; inom järn och stål. Dessa dominerade även i början av 2020-talet.
Sedan kommunen bildades 1971 har invånarantalet kraftigt minskat. Socialdemokraterna har dominerat den lokala politiken fram till 2018 då makten övertogs av det lokala partiet Oberoende realister.
Kommunens område motsvarar socknarna: Ekshärad, Gustav Adolf, Norra Råda och Sunnemo. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
I Norra Råda landskommun inrättades 8 december 1939 Hagfors municipalsamhälle, vilken upplöstes när den 1950 ombildades till Hagfors stad.
Vid kommunreformen 1952 uppgick Sunnemo landskommun i Norra Råda landskommun medan Gustav Adolfs landskommun och Ekshärads landskommun samt Hagfors stad förblev oförändrade.
Hagfors kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Hagfors stad. 1974 införlivades kommunerna Gustav Adolf, Ekshärad och Norra Råda.[5]
Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Sunne tingsrätts domsaga och från 2005 ingår kommunen i Värmlands tingsrätts domsaga.[6]
Kommunen ligger ca 10 mil norr om Karlstad. Norra delen ingår i den så kallade Tiomilaskogen.
Kommunen gränsar i nordväst till Torsby kommun, i väster till Sunne kommun, i söder och sydväst till Munkfors kommun, i sydväst till Forshaga kommun, i söder till Karlstads kommun och i öster till Filipstads kommun, alla i Värmlands län, samt i norr och nordöst till Malung-Sälens kommun i Dalarnas län.
Topografi och hydrografi
Området som utgör kommunen är kraftigt kuperat och genomsatt av dalgångar. I norra delen når höjderna drygt 500 meter över havet. Oftast är höjderna klädda med morän. Bland dalgångarna är Klarälvens sprickdal i nord–sydlig riktning den mest markanta. Den var efter isavsmältningen en vik och dess dalgång är delvis utfylld av sediment. Den föristida Klarälven hade sin fortsättning i den sänka där Rådasjön ligger. Den dåvarande Rådafjärden var fylld med sediment vilket ledde till att älven letade ett nytt lopp vid Edebäck. Den får ett meandrande lopp när den skär ner i dalbottens sediment och flera övergivna meandersjöar hittas längs sträckan från kommungränsen i norr mot Edebäck. Längs Klarälvens bidal, Halgån, finns ett högsta kustlinjendelta med både vattenavsatta sediment och vindavsatta dyner.[7]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[8]
Mer information Hela riket ...
Stäng
Styre
Socialdemokraterna styrde Hagfors kommun från dess bildande fram till valet 2018, förutom under perioden från 2001 fram till valet 2002, när Vänsterpartiet övergav samarbetet med Socialdemokraterna och istället tog över styret tillsammans med den tidigare borgerliga oppositionen.[13] I valet 2018 blev Oberoende realister största parti och styrde kommunen i minoritet.[14] Valet 2022 ledde till att partiet ökade ytterligare[15] och partiet kunde fortsätta styra i minoritet. I och med detta var Hagfors kommun den enda svenska kommun där ett lokalt parti ensamt styrde en kommun.[16]
Kommunfullmäktige
Presidium
Mer information Presidium 2022–2026 ...
| Presidium 2022–2026[17] |
|---|
| Ordförande |
OR |
Michael Kjellstrand |
| Förste vice ordförande |
S |
Jessica Gruvberger |
| Andre vice ordförande |
SD |
Karl Persson |
Stäng
Mandatfördelning 1970–2022
Mer information Valår, V ...
| Valår | V | S | MP | SD | NYD | OR | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) |
|---|
| 1970 | 3 | 21 | | | | | 3 | 2 | | 1 | | 30 | 92,7 | |
| 1973 | 4 | 30 | | | | | 10 | 2 | | 3 | | 49 | 93,5 | |
| 1976 | 4 | 30 | | | | | 10 | 2 | | 3 | | 49 | 93,2 | |
| 1979 | 4 | 30 | | | | | 9 | 2 | | 4 | | 49 | 92,3 | |
| 1982 | 4 | 32 | 1 | | | | 7 | 1 | | 4 | | 49 | 92,6 | |
| 1985 | 4 | 31 | 1 | | | | 6 | 2 | | 5 | | 49 | 91,2 | |
| 1988 | 4 | 31 | 2 | | | | 7 | 2 | | 3 | | 49 | 87,6 | |
| 1991 | 4 | 29 | 1 | | 2 | | 6 | 2 | 1 | 4 | | 49 | 86,0 | |
| 1994 | 5 | 32 | 2 | | | | 5 | 1 | | 4 | | 49 | 87,1 | |
| 1998 | 8 | 20 | 1 | | | | 5 | 1 | 2 | 4 | | 41 | 81,17 | |
| 2002 | 6 | 23 | | | | | 5 | 2 | 2 | 3 | | 41 | 78,39 | |
| 2006 | 6 | 21 | | 1 | | | 5 | 3 | 1 | 4 | | 41 | 77,69 | |
| 2010 | 4 | 18 | 1 | 2 | | | 4 | 3 | | 3 | | 35 | 79,51 | |
| 2014 | 3 | 18 | 1 | 5 | | | 4 | 2 | | 2 | | 35 | 80,57 | |
| 2018 | 2 | 12 | | 3 | | 13 | 3 | 1 | | 1 | | 35 | 81,00 | |
| 2022 | 1 | 14 | | 3 | | 15 | 1 | | | 1 | | 35 | 77,31 | |
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Stäng
För valresultat äldre än 1970, se tidigare kommuner; Hagfors stad, Norra Råda, Ekshärad eller Gustav Adolf.
Nämnder
Kommunstyrelse
Mer information Presidium 2023–2026 ...
| Presidium 2023–2026[18] |
|---|
| Ordförande |
OR |
Jens Fischer |
| Förste vice ordförande |
OR |
Boo Westlund |
| Andre vice ordförande |
S |
Malin Ericsson |
Stäng
Lista över kommunstyrelsens ordförande
Kommunstyrelsens ordförande är även kommunens kommunalråd.
-
Henry Stjernborg, Socialdemokraterna, 1971–1979[19][20]
- Birger Petersson, Socialdemokraterna, 1979–1998[19]
- Nils Persson, Socialdemokraterna, 1998–2001[19]
- Margret Bergkvist, Vänsterpartiet, 2001–2002[19]
- Nils Persson, Socialdemokraterna, 2003–2005[19]
- Mikael Dahlqvist, Socialdemokraterna, 2005–2014[19]
- Åsa Johansson, Socialdemokraterna, 2014–2018[21]
- Jens Fischer, Oberoende realister, 2018–[22]
Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.
Näringsliv
Hagfors ligger i Bergslagens västligaste utlöpare. Det lokala näringslivet har en lång tradition av industrier; inom järn, stål och trävaruhantering. I regionen är jord- och skogsbruk traditionella näringar, men stål- och verkstadsindustrin dominerade även i början på 2020-talet. Bland större företag kan nämnas Uddeholm AB (tillverkning av specialstål för verktygsframställning) och Valmet AB (malsegment till pappersindustrin).[7]
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 11 424 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 198:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Mer information Befolkningsutvecklingen i Hagfors kommun 1810–2020 ...
| Befolkningsutvecklingen i Hagfors kommun 1810–2020[23][24] |
|---|
|
| År | | | Folkmängd |
| 1810 | | 7 723 |
| 1820 | | 8 486 |
| 1830 | | 9 957 |
| 1840 | | 11 391 |
| 1850 | | 13 075 |
| 1860 | | 15 265 |
| 1870 | | 17 517 |
| 1880 | | 18 676 |
| 1890 | | 19 203 |
| 1900 | | 20 335 |
| 1910 | | 20 642 |
| 1920 | | 20 844 |
| 1930 | | 20 515 |
| 1940 | | 20 153 |
| 1950 | | 19 936 |
| 1960 | | 21 029 |
| 1970 | | 19 528 |
| 1980 | | 17 511 |
| 1990 | | 16 121 |
| 2000 | | 14 059 |
| 2010 | | 12 480 |
| 2020 | | 11 517 |
| Anm: Informationen gäller för dagens kommungränser. Äldre informationen är ihopsamlad från tidigare kommuner eller från socknarna som idag ingår i kommunen. |
Stäng
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Hagfors kommun.[25] Den största invandrargruppen i Hagfors kommun är nederländare.[26][27]
Mer information Födelseland 31 december 2022 ...
| Födelseland 31 december 2022[25] |
|---|
| Nr |
Land |
Antal |
Andel |
| 1 |
 Sverige |
&&&&&&&&&&&09680.&&&&&09 680 |
83,53 % |
| 2 |
 Nederländerna |
&&&&&&&&&&&&0458.&&&&&0458 |
3,95 % |
| 3 |
 Tyskland |
&&&&&&&&&&&&0266.&&&&&0266 |
2,30 % |
| 4 |
 Syrien |
&&&&&&&&&&&&0200.&&&&&0200 |
1,73 % |
| 5 |
 Norge |
&&&&&&&&&&&&0148.&&&&&0148 |
1,28 % |
| 6 |
 Finland |
&&&&&&&&&&&&0113.&&&&&0113 |
0,98 % |
| 7 |
 Storbritannien |
&&&&&&&&&&&&&044.&&&&&044 |
0,38 % |
| 8 |
 Eritrea |
&&&&&&&&&&&&&043.&&&&&043 |
0,37 % |
 Thailand |
&&&&&&&&&&&&&043.&&&&&043 |
0,37 % |
| 10 |
 Turkiet |
&&&&&&&&&&&&&037.&&&&&037 |
0,32 % |
 Danmark |
&&&&&&&&&&&&&037.&&&&&037 |
0,32 % |
Stäng
Kommunvapen
Blasonering: I fält av guld en från en uppskjutande röd tegelmur uppskjutande tegelmurad röd bessemerskorsten, ur vilken blå lågor uppstiga.
För den sent inrättade Hagfors stad fastställdes detta vapen år 1951. Eftersom järnindustrin haft stor betydelse för ortens framväxt valdes en symbol med anknytning till denna. Även Ekshärad och Norra Råda, två av de landskommuner som lades samman med Hagfors kommun år 1974, hade vapen, men man ansåg att stadsvapnet lämpade sig även för den nya kommunen. Det registrerades för denna redan samma år.
Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata] Olsson, Peter (juni 2001). ”Kommunal kaffereps-demokrati”. Moderna Tider (nr 128). läs online, sverigesradio.se , läst: 16 oktober 2023.[källa från Wikidata] läs online, gupea.ub.gu.se , läst: 16 oktober 2023.[källa från Wikidata] läs online, www.expressen.se , läst: 16 oktober 2023.[källa från Wikidata] läs online, www.expressen.se , läst: 15 oktober 2023.[källa från Wikidata]
