Guvernementet Novgorod
Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Guvernementet Novgorod var ett guvernement i nordvästra Ryssland, 1727–1927. Det var beläget mellan guvernementet Sankt Petersburg i väster samt Tver, Jaroslav och Vologda i öster.
| Guvernementet Novgorod | ||
| Новгородская губернiя | ||
| Guvernement i Kejsardömet Ryssland | ||
|
||
| Land |  Ryssland | |
|---|---|---|
| Huvudstad | Novgorod | |
| Area | 122 340 km² | |
| Folkmängd | 1 642 200 (1911) | |
| Befolkningstäthet | 13 invånare/km² | |
| Idag del av: | Novgorod oblast | |
 | ||
Det hade en yta på 122 340 km2 och 1 642 200 invånare (1911), nästan uteslutande ryssar. Guvernementets södra del upptogs av Valdaihöjden, som är mellersta Rysslands största (321 m.) och där landets största floder hade sina källor. Den var djupt fårad av dalar med branta sidor; i väster stupade den tämligen brant mot sjön Ilmen, vilken låg endast 18 m. ö. h. Nordöstra delen av guvernementet tillhörde sjöområdet i nordvästra Ryssland. Denna trakt, som lindrigt sluttar mot sjöarna Ladoga och Onega, var fylld med flera tusen sjöar, av vilka de största var Beloje ozero och Vozje. Ofantliga, glest trädbevuxna kärrtrakter – rester av forna sjöar – upptog mer än 1/6 av arealen, men började torrläggas vid 1900-talets början. Guvernementet var delat mellan Norra ishavets, Östersjöns och Kaspiska havets vattenområden, vilka var förenade genom flera kanaler. De största floderna var Volchov, Ilmens avlopp till Ladoga, Msta och Lovat, tillflöden till Ilmen, Sas tillflöde till Ladoga samt Sjeksna och Mologa, bifloder till Volga, vilka alla var viktiga samfärdsmedel. Skogar upptog ännu 55 procent av arealen, och blott 11,7 procent var åkerjord. Klimatet var hårt; årsmedeltemperaturen för staden Novogord var 4,4° (-9,5 i januari., 17° i juli).
Jordbruket fyllde ej överallt behovet av råg; däremot exporterades havre och lin. Icke heller boskapsskötseln motsvarade konsumtionen. Stenkol och torv fanns i stor mängd, likaså eldfast lera. Invånarna sysselsatte sig med jordbruk, fiske, jakt, skogshantering och åtskillig slöjd. En stor del av arbetsklassen utvandrade årligen för att söka arbete i andra delar av Ryssland och grannländerna (bland annat som sågfilare). Handeln var livlig och befordras genom en mängd marknader.[1]
Guvernementet var delat i 11 kretsar (Уезд), varav de sex sydvästligaste motsvarar dagens Novgorod oblast och de fyra östligaste hör till dagens Vologda oblast.
| Kretsens huvudstad | Areal (km²) |
Folkmängd[2] (1897), inv. |
|---|---|---|
| Belozersk (5 015 inv.) | 14 860,5 | 86 906 |
| Borovitji (9 431 inv.) | 10 294,0 | 146 368 |
| Demjansk (1 648 inv.) | 4 919,7 | 79 791 |
| Kirillov (4 306 inv.) | 13 852,2 | 120 004 |
| Kresttsy (2 596 inv.) | 8 965,9 | 104 389 |
| Novgorod (25 736 inv.) | 10 018,8 | 185 757 |
| Staraja Russa (15 183 inv.) | 9 536,4 | 191 957 |
| Tichvin (6 589 inv.) | 18 401,7 | 99 367 |
| Tjerepovets (6 948 inv.) | 8 246,1 | 157 495 |
| Ustiuzjna (5 111 inv.) | 12 879,6 | 99 737 |
| Valdaj (2 907 inv.) | 6 569,7 | 95 251 |
| Totalt | 118 544,4 | 1 367 022 |
Wikimedia Commons har media som rör Guvernementet Novgorod.Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
.png)
