Gustaf Trolle

Gustaf Eriksson Trolle, född i september 1488, död sommaren 1535,^[1] var en svensk präst och ärkebiskop av Uppsala 1515–1521. Han var en av de ansvariga bakom Stockholms blodbad.

Gustav Trolle
Gustaf Trolle på Blodbadsplanschen
Yrke	Präst och ärkebiskop
Militärtjänst
I tjänst för	Danmark
Slag/krig	slaget vid Öxnebjerg
Kyrkliga ämbeten
Kyrka	Romersk-katolska kyrkan
Titel	Ärkebiskop
Stift	Uppsala stift, ärkebiskop
Period	1515–1521
Företrädare	Jakob Ulvsson
Efterträdare	Johannes Magnus
Stift 2	Fyns stift, biskop
Period	1534–1535
Företrädare	Knud Henrikssen Gyldenstjerne
Efterträdare	Knud Henrikssen Gyldenstjerne
Biskopsvigd	1514
Period	1515–1521
Personfakta
Född	September 1488
Alma mater	Kölns universitet
Död	Sommaren 1535 Fyn
Dödsorsak	skadades dödligt i slaget vid Öxnebjerg på ön Fyn
Begravd	Slesvigs domkyrka
Släkt
Frälse- eller adelsätt	Trolle
Far	Erik Trolle
Mor	Ingeborg Filipsdotter (Tott)

Biografi

Efter ett par års studier vid Kölns universitet och i Rom, utnämndes Trolle 1513 till domprost i Linköpings stift, och ett år senare till ärkebiskop av Uppsala stift, där han efterträdde Jakob Ulvsson.

Precis som sina företrädare så började han att arbeta för en unionsvänlig och rådskonstitutionalistisk politik. Redan 1515 råkade han emellertid i konflikt med riksföreståndaren Sten Sture den yngre. Trots försök att försonas lät Sten Sture från hösten 1516 belägra Trolle på dennes borg Almarestäket, och efter att han intagit denna 1517 tillfångatogs Trolle och avsattes. Borgen Stäket revs enligt riksdagsbeslut, vars beslutsdokument senare kom att användas som bevismaterial vid Stockholms blodbad.

När Sten Sture stupat i samband med Danmarks kung Kristian II:s erövring av Sverige under hösten 1520, återinsattes Trolle som ärkebiskop. Han förrättade ceremonin vid kung Kristians kröning i Storkyrkan och festligheterna avslutades med Stockholms blodbad, där Gustaf Trolle kom att spela en omstridd roll. Bland annat använde kungen Trolles krav på skadestånd till att brännmärka Trolles motståndare som kättare och avrätta dem. Redan 1521 tvingades Trolle fly till Danmark efter ett antal uppror i Småland och Dalarna. Där kom han att stanna och fortsätta att kämpa för Kristians sak. 1534 blev han biskop i Odense, men skadades dödligt redan följande år i slaget vid Öxnebjerg på ön Fyn den 11 juni och dog några veckor senare. Han begravdes i Slesvigs domkyrka.

Trots Trolles uppsatta position och sitt stöd från påven, vägrade Gustav Vasa att erkänna honom som ärkebiskop och avvisade Trolle som landsförrädare. Påtryckningarna från Rom var en bidragande orsak till att Gustav Vasa bröt med Vatikanen, påbörjade reformationen och införde protestantismen i Sverige.

Gustaf Trolle föddes 1488 som son till Erik Trolle och Ingeborg Filipsdotter (Tott). Han dog några veckor efter 11 juni 1535.^[1]

Se även

• Släkten Trolle

Källor

1. Åsbrink, Gustav & Westman, Knut B., Svea rikes ärkebiskopar från 1164 till nuvarande tid, Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm 1935. Sidan 179 & 188

Externa länkar

• Biografi i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1919)

Företrädare: Jakob Ulvsson	Ärkebiskop av Uppsala stift 1515–1521	Efterträdare: Johannes Magnus
Företrädare: Knud Henrikssen Gyldenstjerne	Biskop i Odense 1534–1535	Efterträdare: Knud Henrikssen Gyldenstjerne