Gustaf Adolf Björkman

Gustaf Adolf Björkman (i riksdagen kallad Björkman i Norrköping), född 17 juni 1871 i Stockholm, död 12 september 1941 i Norrköping, var en svensk borgmästare och riksdagsman (högern). Han var son till landshövdingen Carl Björkman.

Gustaf Adolf Björkman
Född	17 juni 1871[1][2][3] Klara församling[1][2][4], Sverige
Död	12 september 1941[2][3] (70 år) Norrköpings Hedvigs församling[2], Sverige
Medborgare i	Sverige[2]
Sysselsättning	Politiker[5][4]
Befattning
Borgmästare[5][3] Andrakammarledamot, Norrköpings och Linköpings valkrets (1921–1921)[3] Andrakammarledamot, Östergötlands läns valkrets (1922–1932)[5][3] Förstakammarledamot, Östergötlands läns valkrets (1933–1940)[3]
Politiskt parti
Lantmanna- och borgarepartiet inom andrakammaren (1921–1932)[5][3] Första kammarens nationella parti (1933–1934)[3] Högerns riksdagsgrupp (1935–1940)[3]
Maka	Fanny Euphrosyne Charlotta Claeson (g. 1900–)[3]
Barn	Carl Björkman (f. 1901)[3] Nils Adolf Hjalmar Björkman (f. 1902) Fanny Björkman (f. 1906)
Föräldrar	Carl Björkman[1][4]
Namnteckning
Redigera Wikidata

Det finns andra personer med liknande namn, se Gustav Björkman, samt Anders Gustaf Björkman.

Efter mogenhetsexamen i Gävle 1889 inskrevs Björkman vid Uppsala universitet samma år och blev 1895 juris utriusque kandidat. Han var hovrättsråd 1909–1910 och var från 1911 borgmästare i Norrköping. I riksdagen var han ledamot av andra kammaren 1921–1932 (först invald i Norrköpings och Linköpings valkrets, från 1922 invald i Östergötlands läns valkrets) och därefter ledamot av första kammaren 1933–1940. Han skrev i riksdagen 52 egna motioner företrädesvis om administrativa och juridiska frågor, till exempel åtgärder mot allmänfarliga arbetsnedläggelser (1921)^[6] och "förslag till lag angående för statens säkerhet och ordningen i landet farliga sammanslutningar' (1940).^[7] Björkman är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.

Referenser

• Tidens kalender 1937, Stockholm: Tidens förlag, 1936, sid. 143.
• Björkman, Gustaf Adolf på SvenskaGravar.se

Noter

1. Klara kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/SSA/0010/C I d/2 (1869-1876), bildid: 00011149_00128, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 1 januari 2022.^{[källa från Wikidata]}
2. Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, läst: 4 april 2022.^{[källa från Wikidata]}
3. Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 2, 1985, s. 54, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABgaJQ, läs online, läst: 19 januari 2022.^{[källa från Wikidata]}
4. Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 2, 1985, s. 54, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABgaJQ, läst: 19 januari 2022.^{[källa från Wikidata]}
5. Sveriges riksdag 1924 : porträttalbum, 1925, s. 81, läs onlineläs online, läst: 21 mars 2022.^{[källa från Wikidata]}
6. Riksdagsdokument DI9O60 / - Riksdagens protokoll 1921. Andra kammaren. Nr 60. , måndagen den 13 juni 1921 - i motionen nr 206 i andra kammaren av herr Björkman i Norrköping m. fl., att riksdagen måtte besluta att anhålla, att utreda möjligheten att förebygga s.k. allmänfarliga arbetsnedläggelser samt förelägga riksdagen de förslag i ämnet, vartill utredningen kunde föranleda
7. Riksdagsdokument E12C77 / - Motion 1940:77 Första kammaren , 23 januari 1940 - Av herr Björkman, Gustaf Adolf, m. fl., med förslag till lag angående för statens säkerhet och ordningen i landet farliga sammanslutningar. Vårt land är i fara. För att trygga rikets yttre säkerhet ha under samverkan mellan alla de stora politiska meningsriktningarna de mest omfattande beredskapsåtgärder genomförts eller förberetts, som väl för ögonblicket äro tänkbara. För den inre säkerheten är icke lika väl sörjt...