Loading AI tools
Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Gulmåra (Galium verum L.) är en mångårig ört med många små gula blommor.
| Gulmåra | |
 Från Carl Lindman: Bilder ur Nordens Flora, tavla 70
| |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Gentianaordningen Gentianales |
| Familj | Måreväxter Rubiaceae |
| Släkte | Måror Galium |
| Art | Gulmåra G. verum |
| Vetenskapligt namn | |
| § Galium verum | |
| Auktor | L., 1753 |
| Synonymer | |
|
Asterophyllum galium | |
Gulmåra blir 20–70 cm hög. I sällsynta fall kan den bli 1 m hög. Den har trådsmala, till formen barrlika blad, åtta till tolv i kransar, 15–25 mm långa och 1 mm breda.
Gulmåran blommar maj–september med gula (från vitgula till orangegula) blommor i mycket rikliga och täta blomställningar. Varje blomma har fyra ståndare. Stjälken är oftast fyrkantig, men runda varianter förekommer.
Efter mitten av juli, alltså efter slåttern, utvecklar gulmåran svällande, lysande och angenämt doftande blomställningarna under flera veckors tid. Vanligen blommar arten mera tillfälligt och i svagare exemplar under eftersommaren och hösten. I förhållande till stjälk och blad har ingen annan nordisk växt en så yppig och överdådig blomskrud.
Självbefruktning förhindras genom att blommorna är självsterila. Detta är ett av naturens medel att säkerställa biologisk mångfald, alltså motverka degeneration genom inavel. Frösättning är därför beroende av insekter för pollinering.
Fröna är blanka och svarta och mognar i augusti–september, och sprids av myror. Även vegetativ förökning förekommer genom utlöpare som rotar sig, men då permanentas generna.
Fjärilslarver använder gulmåra som föda. Växten drabbas även av svampangrepp från Puccinia punctata och Thekopsora guttata.
Kromosomtal 2n = 22 eller 44.
Gulmåra utbreder sig i Eurasiens lågland. I Alperna går den så högt som åkerbruk förekommer.
På Hardangervidda i Norge går gulmåra upp till 1 100 m ö h.
Torra, varma, näringsfattiga gräsmarker och lössjord. Väldränerad lerjord. Soliga sydsluttningar. Följer vägkanter och växelvis torra dikesväggar och drar sig upp på kullar, berg och stenrösen. Ruderatmark. Kalkgynnad.
Enligt en legend i Bibeln födde Jungfru Maria Jesus i ett stall och lade det nyfödda barnet i en krubba bäddad med halm. Överfört till svensk tradition från det gamla bondesamhällets tid blev krubban en vagga, och halmen byttes mot gulmåra.
Någon gång kan man i litteraturen se ett påstående att det var Jungfru Maria själv som låg i en säng bäddad med gulmåra, men det torde vara en nutida misstolkning av bygdemålets Jungfru Marie sänghalm.[enligt vem?]
| Namn | Trakt | Referens | Förklaring |
|---|---|---|---|
| Glyttaskida | Skåne | Glytt = barnunge, skid = skit, d v s avföring | |
| Frillogräs | Gör kvinnor kärlekskranka | ||
| Honingsgräs | Västergötland | [2] | Förr skilde man inte mellan örter och gräs, utan det vi i dag menar med örter kallades då också gräs. Honing är ett äldre ord för det som vi idag kallar honung, och man torde därmed ha menat att de välluktande blommorna hade en doft av honung. |
| Jomfruris | Småland (Stranda, Kinnevald) | ||
| Jumfru Majas sänghalm | Småland (Västbo) | ||
| Jungfru Mariæ sänghalm | |||
| Jungfru Marias vaggegräs | [3] | ||
| Klammeris | |||
| Mölkysta | Har förmåga ysta mjölk på liknande sätt som löpe | ||
| Moregräs | Dalsland | More är samma ord som måra | |
| Osämjegräs | |||
| Trätegräs | |||
| Viloreda | [4] | En "inredning där någon vilar" |
I 1800-talets bondesamhälle stoppade man madrasser och kuddar med gulmåra för att hålla ohyra borta. Det är innehållet av kumarin som har denna avskräckande effekt för dess smådjur.
Vid kyrkans högmässa medfördes en kyrkbukett med gulmåra att lukta på för att inte somna under en lång predikan.
En i folktron lokal anpassning till legenden om gulmåra i jesu krubba var att man lade gulmåra i ett litet barns vagga för att skydda det mot trolldom.
Blommorna ger med alun som betmedel gul färg på ylle och siden. Roten ger särskilt god röd färg.
Inom alternativmedicin:[1]
Medicinskt verksamma ämnen, som kan utvinnas från gulmåra är:
I färska växter finns ett löpeliknande protein som koagulerar mjölk. Gulmåra används än idag vid tillverkning av chester-ost, som får både färg och smak från gulmåran.
Blommorna kan användas för smaksättning av brännvin, i Danmark kallat bjæsk.
Fröna kan rostas och användas som kaffesurrogat.
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
.JPG)
.JPG)
.JPG)
.jpg)
.jpg)
