Loading AI tools
Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Grå steglits[2] (Carduelis caniceps) är en centralasiatisk fågelart i familjen finkar inom ordningen tättingar. Den har tidigare kategoriserats som del av steglitsen, men urskiljs allt oftare som egen art.[3]
Grå steglits Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Tättingar Passeriformes |
Familj | Finkar Fringillidae |
Släkte | Carduelis |
Art | Grå steglits C. caniceps |
Vetenskapligt namn | |
§ Carduelis caniceps | |
Auktor | Vigors, 1831 |
Grå steglits är lik steglitsen, med rött ansikte och brokiga vingar i svart, vitt och gult. Den saknar dock steglitsens svarta hjässa och svarta lodräta linje bakom örontäckarna samt har mycket mindre vitt på huvudsidan. Vidare är den kallt grå snarare än blekbrun på bröstet och från manteln till vingtäckarna och nedre delen av ryggen. Mönstret på vingen är även annorlunda, med breda vita ytterfan på tertialerna och inga vita spetsar på armpennorna. Näbben är längre och lätena avviker också, med hårdare och mindre pinglande sång mest bestående av upprepade serier med toner.[4]
Fågeln delas in i fyra underarter med följande utbredning:[4]
Den betraktas oftast som en del av steglits (Carduelis carduelis),[5] men urskiljs sedan 2016 som egen art av Birdlife International och IUCN på basis av avvikande utseende och läten, men även på grund av en endast smal hybridzon i Gorgan, Iran, mellan C. c. brevirostris och paropanisi (dock bredare i Centralasien mellan C. c. frigoris och subulata.[1][4] Tongivande IOC följde efter 2024.[3]
Grå steglits hittas i lundar, trädgårdar, flodnära skog samt bergsbelägen löv- och barrskog med inslag av buskar och gläntor. Den kan också ses inne i byar och städer. Under flyttningen besöker den fält, framför allt med solrosor, köksträdgårdar, skogsfria låga bergstrakter och buskmarker med högt ogräs. Boet placeras i ett träd (frukträd, poppel, björk, alm, lönn, ek eller ädelgran) eller i enbuskar. Honan bygger boet, vari hon lägger tre till fem (vanligen fyra) ägg från mitten av april till början av augusti, men huvudsakligen maj-juni. Enbart honan ruvar äggen, i tolv till 13 dagar, men båda föräldrarna matar ungarna tills de är flygga tolv dagar senare. Fågeln lägger vanligtvis två kullar.[6]
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1]
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.