Toppfrågor
Tidslinje
Chatt
Perspektiv
Glyfosat
kemisk förening, förekommer i bekämpningsmedel Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Remove ads
Glyfosat är en herbicid med formeln C3H8NO5P.
Glyfosat var en aktiv komponent i växtskyddsmedlet Roundup när det lanserades 1974 och är idag det mesta använda växtskyddsmedlet i världen.[1]
Remove ads
Historia
Sammanfatta
Perspektiv
Glyfosat upptäcktes först 1950 av Henry Martin, en schweizisk kemist anställd vid läkemedelsföretaget Cilag. Arbetet blev dock aldrig publicerat.
Först 1960 började det amerikanska företaget Monsanto intressera sig för att hitta ett välfungerande ogräsmedel och de köpte då upp Cilags tidigare forskning. 1970 upptäckte deras kemist John E Franz och hans team Glyfosats effekter som senare skulle marknadsföras som Roundup då det lanserades 1974.
För den här upptäckten fick han National Medal of Technology and Innovation 1987 och Perkinmedaljen 1990.
Roundup är effektivt mot över 125 växter som är årligt återkommande och kortlevande.[2] Det används både inom jordbruk men även i offentligt och privat bruk för att hålla järnvägar och gruspartier fria från ogräs.
En vanlig användning för Roundup inom jordbruket var att bespruta odlingsfälten innan och efter sådd för att få ett rent fält, eller att bespruta mellan de fleråriga plantorna (som frukt, nötter etc) för att rensa bort ogräs mellan plantorna.[3]
För att lättare kunna använda bekämpningsmedlet har genmodifierade växter utvecklats med resistens mot glyfosat, så endast ogräs påverkas. I praktiken innebär detta att anpassade grödor innehar en gen som gör den resistent mot bekämpningsmedlet. På detta viset kan glyfosatinnehållande bekämpningsmedel användas under hela skörden. Det första försöket som gjordes med sojabönor år 1996 och 8 år senare, 2004, var 85% av alla sojabönsplantor i USA resistenta mot glyfosat. Inom 10 år var mer än 90% av beståndet av bomull, majs, sockerrör och sojabönsplantor resistenta.[4]
Innan de genmodifierade grödornas lansering ansågs det vara låg risk att ogräs skulle utveckla resistens mot preparatet,[enligt vem?] och fyra år efter introduktionen av de första genmodifierade sojabönorna inkom rapporter om en ogräsart som överlevde besprutningen på sojabönsfälten. År 2011 fanns det 21 rapporterade ogräsarter som blivit resistenta mot glyfosatbehandling.[3]
Remove ads
Egenskaper
Glyfosat inhiberar enzymet 5-enolpyruvylshikimat-3-fosfat (EPSP), som utgör del av den enzymkedja som kallas shikimatbanan. Shikimatbanan är en förutsättning för biosyntesen av de aromatiska aminosyrorna tyrosin, tryptofan och fenylalanin i växtceller. Genom att blockera den kan växterna inte bilda nödvändiga proteiner, vilket leder till att växten dör.[5] Shikimatbanan finns endast hos prokaryota celler och vissa bakterier.
Glyfosat är den aktiva komponenten i många herbicider. Applicering på grönmassan och därmed upptag underlättas av ytaktiva ämnen i bekämpningsmedelsformuleringarna. Glyfosat är inte genotoxiskt eller mutagent. Glyfosatbaserade föreningar uppvisar högre toxicitet än rent glyfosat.[6]
Remove ads
Användning
Sammanfatta
Perspektiv
Internationellt är glyfosat den vanligaste herbiciden rent volymmässigt. Den används i första hand mot gräs och andra gömfröväxter.
Sedan 1996 finns det genmodifierade sojabönor på marknaden, som ej påverkas av glyfosat. Även majs, raps, alfalfa och bomull finns tillgängligt under namnet Roundup Ready.
Användning i Sverige
Glyfosat är ett bekämpningsmedel som i första hand används för att sterilisera jordbruksmark från ogräs. Växtskyddsmedlet används framförallt på våren innan grödornas uppkomst samt på hösten efter skörd. Glyfosat har visat effekt mot parkslide. Totalt såldes det 621,2 ton glyfosat 2020 och det är en ökning från 2017 när summan var 485 ton.[7]
Bekämpningsmedel brukas mer i södra Sverige än i nordligare områden. Odlingssäsongen och val av grödor påverkar utfallet. Potatis, sockerbetor, rödbetor och vitkål brukar behandlas mycket - grödorna odlas främst i Halland och Skåne. Höst- och vårsäd odlas i Västergötland och Östergötland och har generellt lägre hektardoser med bekämpningsmedel. Mängden bekämpningsmedel som används per hektar har minskat sedan 2002. Ytvatten påvisar högre halter av glyfosat under vår och höst när växtskyddsmedel används som mest i jordbruket.[8]
När bekämpningsmedel används kan det läcka till omgivande vattenmiljöer. Läckage begränsas av bindning till polära ytor som till exempel ler, silt och sand samt av biologisk nedbrytning. Transport längre sträckor kan ske genom att glyfosat löser sig i dagvatten och förs till nedströms vattenmiljöer.
Glyfosatbaserade växtskyddsmedel finns inte tillgängliga på marknaden för konsuments bruk och sådana växtskyddsmedel får inte användas på lekplatser, parker, förskole- och skolgårdar och rekreationsområden som allmänheten har tillträde till. Beslutet togs 24 mars 2021 och det gäller även krukväxter i trädgårdar, tomtmark för bostadshus, koloniträdgårdsområden, växthus som ej används yrkesmässigt och växter inomhus.[9]
EU-kommissionen har beslutat om ett förnyat godkännande av glyfosat som verksamt ämne i växtskyddsmedel som gäller till 15 december 2022.[10] ECHA, Euopean chemical agency förvaltar klassificering, lagstiftning och märkning av kemikaliska ämnen. Bekämpningsmedel tillhör ämnesgruppen där klassificering sker på EU nivå och sedan tillämpas i hela Europa.[11] Klassificeringen av kemikalier grundar sig på ämnets farliga egenskaper – ej sannolikheten för exponering för ämnet.[12]
Remove ads
Spår i mat
Vid en undersökning av glyfosat i födohonung uppkom det spår av glyfosat. Likaså även i mat där honung använts som sötning, till exempel bröd och färdiga processade rätter. Mat kan kontamineras på flera olika sätt exempelvis genom direkt kontakt såsom via luft och vattendrag, kontamination via skördning eller processation av mat, eller via transport av djur, exempelvis bin.[källa behövs]
Canadian Food Inspection Agency (CFIA) fann glyfosat i 29,7% av 3188 tester gjorda på föda mellan 2015 och 2016. EU:s granskning av frukt och grönsaker 2015 fann att 45% av dessa innehåll något bekämpningsmedel. Av dess innehöll 8% glyfosat.[13]
Remove ads
Toxikologi
Sammanfatta
Perspektiv
Omfattande studier av de toxikologiska effekterna av glyfosat och metaboliter på både encelliga och flercelliga organismer har visat på mätbara effekter på samtliga. Exempelvis har glyfosat minskat fotosynteshastigheten hos alger, minskat tillväxt av svampar samt minskad mängd av bakterier i miljön.
Människor
Glyfosat anses[vem?] vara mindre giftigt för människan än många andra bekämpningsmedel.[källa behövs]
Akut förgiftning visar sig genom illamående, kräkningar, diarréer och magont. Glyfosat är inte irriterande vid direktkontakt på huden, men som däremot är måttligt irriterande om det hamnar i ögonen.[14]
Hos möss har visats ett samband mellan exponering för glyfosat och klassiska symtom på demensjukdomen Alzheimers sjukdom.[15] Det finns också en mycket högre prevalens av Alzheimers i jordbrukssamhällen som använder glyfosat.[16]
Cancer
International Agency for Research on Cancer (IARC) publicerade 2015 en rapport med slutsatsen att glyfosat ”troligen är cancerframkallande för människor”.[17] IARC bedömer om ett ämne kan orsaka cancer under någon form av exponering, inte om ett ämne kan orsaka cancer vid rekommenderade doser.[18] IARC:s slutsats har varit omdebatterad.[19] Mötets ordförande Aaron Blair hade varit inblandad i en då opublicerad studie som inte fann bevis för ett samband mellan glyfosat och cancer. Eftersom kommittén bara fick ta hänsyn till publicerad data användes inte studiens resultat. Blair sa senare att datan skulle ha påverkat analysen och gjort det "mindre sannolikt" för glyfosat att klassas som troligen cancerframkallande.[20]
En separat expertgrupp med FN-organen WHO och FAO bedömde i maj 2016 att förväntade exponeringar av glyfosat via kosten är osannolikt att utgöra en cancerrisk för människor.[21] Vidare har Environmental Protection Agency (EPA)[22], European Food Safety Authority (EFSA)[23] och Kanadas hälsodepartement[24] bedömt att glyfosat inte är cancerframkallande vid rekommenderade doser.
År 2020 var bevisen för om långvarig exponering av glyfosat ökar risken för cancer hos människor fortfarande ofullständiga.[25]
Vattenlevande flercelliga organismer och djur
Glyfosat har visat sig ha toxiska effekter på olika alger då den minskar klorofyllhalten även vid låga koncentrationer (0,45 g/L) samt till och med orsaka hämning av fotosyntesprocessen.[26] Även kräftor har påverkats av blandningen av glyfosat och polyoxietylenamin vilket resulterade i lägre somatisk tillväxt och minskad proteinnivå i muskler. Det minskade också glykogenlagren i musklerna och lipidreserverna hos kräftdjuret. Dessutom märktes en betydande viktminskning när arten exponerades för något av dessa glyfosat eller det ytaktiva ämnet polyoxietylenamin.[27]
Hued studerade år 2012 toxiska effekter av bekämpningsmedlet Roundup på fisken Jenynsia multidentata.[28] Fisken exponerades för Roundup med olika koncentrationer. LD50 uppnåddes efter 96 timmars exponering för både honor och hanar. Samtliga fiskar som exponerades för de högre koncentrationerna, 60 och 100 mg/L, dog. Även vid exponering av låg koncentration påverkades fiskarna. Vid koncentrationen 0,5 mg/L under 8 upp till 24 dagar utstuderades att den sexuella aktiviteten hos hanar minskade.[26]
Landlevande flercelliga organismer och djur
Nemathelminthes är en viktig klass av lägre ryggradslösa djur som är mestadels parasitära men deras mångfald och korrelation med jorden indikerar ekosystemets tillstånd. De hjälper till att upprätthålla jordens näringscykel och förstärker utbudet av det naturliga ekosystemet. De påverkas också negativt av glyfosatet där i maskarnas vuxna stadium uppnås LD50 vid exponering av 1,76 mg/L.[26]
Daggmaskar är en väsentlig beståndsdel i markens flora och hjälper till att upprätthålla jordens kvalitet och ekosystem. Ingen ökad dödlighet observerades vid exponering av glyfosat. Vid överanvändning av glyfosat påverkades daggmaskarna så pass allvarligt att deras reproduktionshastighet minskade, de förlorade kroppsmassa och utvecklade DNA-skador. Inga kokonger eller juveliner fanns i jorden som besprutas.[26]
Det enzym som glyfosat angriper hos växter och vissa mikroorganismer har även visat sig påverka honungsbins tarmflora. Bin har en specialiserad mikroflora som skyddar dem mot patogener och gynnar deras tillväxt. Vid exponering av glyfosat påverkas deras mikroflora och ökar risken för dem att drabbas av infektioner vilket påvisats att vissa bisamhällen ökar dödligheten markant. Även påvisad störd effekt av metabolismen och en minskad vikt har studerats. Bin pollinerar 1/3 av vår mat.[29]
Sniglars reproduktion och utveckling påverkas av glyfosat.[30] Vid stor användning av glyfosat i jord och dess avrinning till vattensystem har deras kapacitet att lägga ägg minskats, och kläckningsprocessen hämmats.
Hos vuxna hanråttor reducerades den totala mängden spermier av glyfosat. Även nivån av testosteronet sjunker och antalet abnorma spermier ökar.[31] Liknande studier där utvärdering av de störande effekterna orsakade av glyfosat på råttornas reproduktionssystem har påvisat signifikant förändrad utveckling av puberteten. Även denna studie påvisades minskad testosteronproduktion hos hanråttor.[32]
Remove ads
Referenser
Wikiwand - on
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Remove ads