Friedrich Carl von Savigny

Friedrich Carl von Savigny, född 21 februari 1779 i Frankfurt am Main, död 25 oktober 1861 i Berlin, var en tysk rättslärd. Savigny är en av de mest framstående företrädarna för den historiska skolan.

Denna artikel handlar om rättsvetenskapsmannen von Savigny. För dennes son, den preussiska utrikesministern och diplomaten, se Karl Friedrich von Savigny,

Friedrich Carl von Savigny
Född	21 februari 1779[1][2][3] Frankfurt am Main[4][5]
Död	25 oktober 1861[1][2][3] (82 år) Berlin[4][5]
Medborgare i	Konungariket Preussen
Utbildad vid	Philipps-Universität Marburg Jenas universitet Leipzigs universitet
Sysselsättning	Jurist, politiker, filosof, universitetslärare, rättshistoriker, författare[6]
Befattning
Medlem av Preussens herrehus
Arbetsgivare	Philipps-Universität Marburg Universität Berlin Humboldt-Universität zu Berlin
Maka	Kunigunde von Savigny
Partner	Karoline von Günderrode
Barn	Karl Friedrich von Savigny (f. 1814) Leo von Savigny (f. 1820)
Föräldrar	Christian Carl Ludwig Ritter von Savigny
Utmärkelser
Maximiliansorden för konst och vetenskap (1853) Svarta örns orden Pour le Mérite för vetenskap och konst
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Biografi

Savigny blev juris doktor 1800, 1803 extraordinarie professor i Marburg, professor i Landshut 1808 samt professor vid det nyupprättade biblioteket i Berlin 1810. Savigny utnämndes 1817 till medlem av preussiska statsrådet. Han ställdes 1842 i spetsen för ett nyinrättat ministerium för lagstiftning och efterträddes på sin professur av Georg Friedrich Puchta. Efter revolutionen 1848 levde han som privatman. Savigny var även lärare åt Karl Marx.^[7]

Historiska skolan

Savigny blev den historiska skolans egentliga grundare och huvudteoretiker. Det har hävdats att det var von Savigny som var den som inledde den rättsvetenskapliga tidsperiod vilken vi fortfarande lever i. von Savignys historieuppfattning var idealistisk-spekulativ.

Han ägnade också själva rättssystematiken stor uppmärksamhet. Redan i sin tidiga produktion hävdade han att rättsvetenskapen var såväl historisk som filosofisk (dvs. systematisk), och denna ståndpunkt upprepades i senare verk. Rättsvetenskapens huvuduppgift är följaktligen att presentera rättssystemet. von Savigny använder två huvudbegrepp; det inre systemet, genom vilket de enskilda rättsbegreppen och rättssatserna bildar en övergripande helhet, och det yttre systemet, som är identiskt med framställningsordningen i systematiska verk. Det inre systemet existerar redan i sig. Det blir rättsvetenskapens uppgift att finna och lägga fram systemet i fråga samt de hithörande frågornas inbördes samband; Savigny varnar också ibland för skenbar samhörighet.

Ur svenskt perspektiv är von Savignys tankar allra högsta grad aktuella eftersom svenska lagar tolkas i ljuset av hans canones; fyra allenarådande lagtolkningsprinciper:

1. Lexikal tolkning
2. Systematisk tolkning
3. Objektiv teleologisk tolkning
4. Subjektiv teleologisk tolkning

Bibliografi

• System des heutigen römischen Rechts Bd 1. Berlin. 1840. Libris s7495kslq21d052g. https://gupea.ub.gu.se/2077/71304
• System des heutigen römischen Rechts Bd 2. Berlin. 1840. Libris n32skm7clwspzl7f. https://gupea.ub.gu.se/2077/71416
• System des heutigen römischen Rechts Bd 3. Berlin. 1840. Libris zdclp487w5vz75gd. https://gupea.ub.gu.se/2077/71435
• System des heutigen römischen Rechts Bd 4. Berlin. 1841. Libris 7nmdkl8f5r3trsdg. https://gupea.ub.gu.se/2077/71419
• System des heutigen römischen Rechts Bd 5. Berlin. 1841. Libris csr0cc2z9l4rr2r5. https://gupea.ub.gu.se/2077/71434
• System des heutigen römischen Rechts Bd 6. Berlin. 1847. Libris 5llm93jd33gk3zdx. https://gupea.ub.gu.se/2077/71525
• System des heutigen römischen Rechts Bd 7. Berlin. 1848. Libris p43kll49mhjf5nz8. https://gupea.ub.gu.se/2077/71448
• System des heutigen römischen Rechts Bd 8. Berlin. 1849. Libris l1155fs1j7brj5pz. https://gupea.ub.gu.se/2077/71532

Källor

• Savigny, 1. Friedrich Karl von i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)

Noter

1. Friedrich Carl von Savigny, Biografisch Portaal (på nederländska), Biografisch Portaal-nummer: 02161774.^{[källa från Wikidata]}
2. Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Friedrich-Karl-von-Savignytopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
3. SNAC, SNAC Ark-ID: w6k362jd, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
4. Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Савиньи Фридрих Карл фон”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.^{[källa från Wikidata]}
5. www.accademiadellescienze.it, Accademia delle Scienze di Torino-ID: friedrich-karl-savigny, läst: 1 december 2020.^{[källa från Wikidata]}
6. Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.^{[källa från Wikidata]}
7. Berlin, Isaiah, 1909-1997. (1996). Karl Marx : his life and environment (4th ed). Oxford University Press. sid. 66-69. ISBN 0-19-510326-2. OCLC 32923900. https://www.worldcat.org/oclc/32923900. Läst 6 augusti 2020

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Friedrich Carl von Savigny.
• Wikiquote har citat av eller om Friedrich Carl von Savigny.

  Citat