Frans Albert Anderson

Ej att förväxla med Frans Albert Andersson.

Frans Albert Anderson (i riksdagen kallad Anderson i Stockholm), född 16 november 1831 i Askeryds församling, Jönköpings län, död 23 mars 1923 i Stockholm, var en svensk politiker och generaldirektör för Statskontoret. Han var ledamot av första kammaren 1878-1911.

Frans Albert Anderson
Ledamot av Sveriges riksdag
Mandatperiod 1878–1886 1887–1911
Valkrets	Jönköpings läns valkrets (1878–1886) Västernorrlands läns valkrets (1887–1911)
Uppdrag i riksdagen
Ledamot av första kammaren
Född	16 november 1831 Askeryds socken, Jönköpings län
Död	23 mars 1923 (91 år) Engelbrekts församling, Stockholm
Nationalitet	Svensk
Politiskt parti	Första kammarens minoritetsparti (1888–1904) Första kammarens moderata parti (1905–1911)
Yrke	Generaldirektör

Frans Albert Andersson föddes i Askeryds socken, Norra Vedbo härad som son till organisten Per Daniel Andersson och Mariana Åkerström.

Biografi

Andersson blev student vid Uppsala universitet 1851, och avlade kameralexamen 1855, blev 1867 kamrerare i kammarkollegium och 1873 kammarråd. 1885–1902 var han generaldirektör och chef för statskontoret. 1879–1904 var han även fullmäktig och 1893–1904 ordförande i riksgäldskontoret.

Andersson avgav 1874 i anslutning till förslaget om ny arméorganisation på upprag av Kunglig Majestät ett betydelsefullt betänkande om rustnings och roteringsbesvärens samt grundskatternas tillkomst, varpå lantmannapartiet sedermera i väsentlig mån stödde sina anspråk på grundskatternas avskriving, och som närmast föranledde, att Andersson av det lantmannapartistiska landstinget i Jönköpings läns valkrets invaldes i riksdagens första kammare 1877. Här rönte han förtroendet att inväljas i 1879 års bevillningsutskott samt 1879 och 1883 års särskilda utskott för behandling av försvars- och skattefrågorna. Han ställning som frihandlare vållade, att han 1886 föll igenom i sin gamla valkorporation, men han invaldes i stället i kammaren av Västernorrlands läns valkrets, som även 1895 förnyade hans mandat. Han hade även vid urtima riksdagen 1892 plats i det särskilda försvarsutskottet och förespråkade vid den tiden ett på grundvalen av allmän värnplikt byggt härordningssystem. I övrigt tillhörde Andersson den moderata gruppen i kammaren.

Anderson togs även i anspråk för arbete i åtskilliga kommittéer, såsom Förberedande skattejämkningskommittén (1875–1876), pensionskommittén (1899) med flera kommittéer.

Andersson var från 1866 gift Agnes Eugenie Eneberg.

Utmärkelser

• Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden, 1 december 1890.^[1]