I Risinge, Doverstorp och Hällestadsområdet finns kommunens uppodlade mark. Vid Hällestads- och Risingeområdena finns förekomster av järnmalm och vid bland annat Kattala har även urkalksten brutits. Järnbruksverksamheten har präglat det lokala näringslivet sedan mitten av 1500-talet, men den största arbetsgivaren var i början av 2020-talet Siemens.
Befolkningstrenden var negativ fram till 2010 då kurvan istället vände uppåt. Största parti i samtliga val har varit Socialdemokraterna som mandatperioden 2018 till 2022 styr i koalition med Centerpartiet och Kristdemokraterna.
Områdets berggrund har utsatts för förkastningar, vilket är synbart i de sprickdalar och sjösystem som löper från nordväst till sydöst samt från öst till väst. Urberg med inslag av urkalksten utgör kommunens berggrund, något som också återspeglas i den lokala floran. Förekomster av järnmalm finns vid Hällestads- och Risingeområdena och varphögarna visar att malm brutits. Vid bland annat Kattala har även urkalksten brutits. Berggrunden är täckt av ett tunt jordtäcke, vilket sällan är mer än fyra meter, och således återspeglar den kulliga moränklädda markytan berggrundens ytformationer. Tjällmoåsen löper genom Hällestad och från sjön Glan i söder till Kattala i norr löper Sonstorpsåsen med höjder upp mot 30 meter. I Risinge, Doverstorp och Hällestadsområdet finns större områden med leriga sediment och det är också där kommunens uppodlade mark finns. I kommunen har man dikat ur en del mossar i de övriga områdena, detta i brist på god odlingsmark. Vid Grytgöl, Folkström och Övre Hävla finns flera utpräglade bruksmiljöer med tillhörande områden av lövskog.[10]
Det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2024-04) Motivering: Resultat från valet 2022 saknasHjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.
År 2020 var Siemens Energy AB den största privata arbetsgivaren i kommunen med 2 625 anställda. Kommunen hade samma år 1 912 anställda.[21]
Infrastruktur
Transporter
Kommunen genomkorsas av riksväg 51 och nås från sydväst av länsväg 215. Järnvägen till Finspång, som ursprungligen var smalspårig med spårvidden 891 mm, och som utgår från Kimstad på Södra stambanan, breddades till normalspår 1962, men persontrafiken lades ner redan 1970. Fortsättningen norrut breddades aldrig och där lades persontrafiken ner 1962 och kvarvarande godstrafik lades ner 1987. Banan mellan Finspång och Kimstad är den enda kvarvarande delen av Norra Östergötlands Järnvägar som gick från Örebro södra station till Norrköpings östra station via Kimstad.[22]
Befolkningsutveckling
Kommunen har 21 704 invånare (30 juni 2024), vilket placerar den på 119:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Mer information Befolkningsutvecklingen i Finspångs kommun 1970–2020 ...
Befolkningsutvecklingen i Finspångs kommun 1970–2020[23]
Blasonering: Sköld delad av rött, vari ett järnmärke av guld, och silver, vari fem kopplade röda, genomgående spetsrutor, den mellersta belagd med tre stolpvis ordnade liljor av guld.
Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
Lars Olof Lind, red.Järnvägsdata med trafikplatser. Kjell Aghult, Gunnar Sandin, Anders Lundquist, Kjell Nordling. Svenska Järnvägsklubben. sid.207-209. ISBN 91-85195-05-7
