Feodor Lynen

Feodor Lynen, född 6 april 1911 i München, Tyskland, död 6 augusti 1979 i München, var en tysk biokemist. Han är känd för sina arbeten över ämnesomsättningen i cellen. Bland annat har han isolerat enzym A samt utrett förloppet vid fettsyrors uppbyggnad och nedbrytning i organismen. År 1964 erhöll Lynen, tillsammans med Konrad Bloch, Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Feodor Lynen
Feodor Lynen omkring 1965.
Född	6 april 1911[1][2][3] München[4]
Död	6 augusti 1979[1][2][5] (68 år) München[6]
Medborgare i	Tyskland
Utbildad vid	Münchens universitet Staatliches Luitpold-Gymnasium München
Sysselsättning	Biokemist, universitetslärare
Arbetsgivare	Münchens universitet Max Planck-institutet för biokemi
Maka	Eva Wieland
Utmärkelser
Liebig-medaljen (1955)[7] Carus-priset (1961) Otto Warburg-medaljen (1963)[8] Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1964)[9][10] Centenary Prize från Royal Society of Chemistry (1964) Hedersdoktor vid Universitetet i Miami (1968)[11] Österrikes hederskors för vetenskap och konst (1973) Utländsk ledamot av Royal Society (1975)[12] Hedersdoktor vid Université Paris Descartes (1976)[13] Hedersdoktor vid Regensburgs universitet (1978) Hall of Fame för tysk forskning (2009) Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden – stora kommendörskorset med stjärna och axelrem Pour le Mérite för vetenskap och konst
Redigera Wikidata

Biografi

Feodor Lynen började sina studier vid kemiavdelningen vid Münchens universitet 1930 och tog examen i mars 1937 under handledning av Heinrich Wieland med arbetet: "On the Toxic Substances in Amanita". Lynen stannade i Tyskland under andra världskriget. År 1942 blev han kemilärare vid Münchens universitet och 1947 blev han biträdande professor och 1953 professor i biokemi. Från 1954 och framåt var han chef för Max-Planck Institute for Cellular Chemistry i München, en position som skapades för honom på initiativ av två seniora forskare, Otto Warburg och Otto Hahn. År 1972 slogs institutet samman till det nygrundade Max-Planck Institute of Biochemistry 1972 och samma år utsågs han också till ordförande för Gesellschaft Deutscher Chemiker (GDCh).^[14]

År 1964 vann han Nobelpriset i fysiologi eller medicin tillsammans med Konrad Bloch för deras upptäckter om mekanismen och regleringen av kolesterol och fettsyrametabolism, upptäckter som tog många år att slutföra.^{[15][16][17][18]} Nobelkommittén ansåg att detta var viktigt, eftersom förståelse av ämnesomsättningen av steroler och fettsyror kunde avslöja hur kolesterol påverkar hjärtsjukdomar och stroke.^[19] Hans Nobelföreläsning den 11 december 1964 hade titeln "The pathway from "activated acetic acid" to the terpenes and fatty acids".

Lynen och Bloch arbetade mestadels separat och upptäckte båda stegen som skapade squalen och förvandlade squalen till kolesterol. Ursprungligen fann Lynen att acetat aktiverat av koenzym A behövdes för att starta processen. Han upptäckte den kemiska strukturen av acetyl-koenzym A, som behövdes för en detaljerad förståelse av de biokemiska vägarna.^[19] Han lärde sig också att biotin, eller vitamin B7, behövdes för processen. ^[20]

Utmärkelser och hedersbetygelser

• 1963: Otto Warburg Medal från the German Society for Biochemistry and Molecular Biology ^[21]
• 1964: Nobelpriset i fysiologi eller medicin (tillsammans medKonrad Bloch) "för deras upptäckter om mekanismen och regleringen av metabolismen av kolesterol och fettsyror"
• 1965: Grand Cross of Merit with Star and Sash of the Federal Republic of Germany
• 1967: Norman Medal av the German Society för fettforskning
• 1971: Pour le Mérite for Science and Art
• 1972: Austrian Decoration for Science and Art

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Feodor Lynen, 18 augusti 2021.

• Bra Böckers lexikon, 1977

Noter

1. Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Feodor-Lynentopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
2. Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: lynen-feodor-felix-konrad, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
3. Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, Hrvatska enciklopedija-ID: 37680.^{[källa från Wikidata]}
4. läs online, www.mpg.de , läst: 6 oktober 2024.^{[källa från Wikidata]}
5. Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000010839, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
6. Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.^{[källa från Wikidata]}
7. läs online, en.gdch.de .^{[källa från Wikidata]}
8. läs online, otto-warburg-medal.org .^{[källa från Wikidata]}
9. The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1964, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 30 januari 2021.^{[källa från Wikidata]}
10. Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 30 januari 2021.^{[källa från Wikidata]}
11. läs online, commencement.miami.edu .^{[källa från Wikidata]}
12. List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 225, läs online.^{[källa från Wikidata]}
13. Georges Dillemann, Les docteurs honoris causa de l'Université René-Descartes présentés par la Faculté de Pharmacie de Paris, Persée (på engelska), 290, Revue d'Histoire de la Pharmacie, 1991, s. 283-288, 10.3406/pharm.1991.3178, Persée artikel-ID: pharm_0035-2349_1991_num_79_290_3178, läst: 23 juni 2024.^{[källa från Wikidata]}
14. ”Feodor Lynen — Biographical”. Feodor Lynen — Biographical. Nobel Media AB. https://www.nobelprize.org/nobel_prizes/medicine/laureates/1964/lynen-bio.html.
15. ”beta-Hydroxy-beta-methyl-glutaryl coenzyme A reductase, cleavage and condensing enzymes in relation to cholesterol formation in rat liver”. Biochimica et Biophysica Acta 40: sid. 491–501. June 1960. doi:10.1016/0006-3002(60)91390-1. PMID 13805544.
16. Lynen F (July 1966). ”The biochemical basis of the biosynthesis of cholesterol and fatty acids” (på tyska). Wiener Klinische Wochenschrift 78 (27): sid. 489–97. PMID 4296920.
17. ”Regulation of cholesterol biosynthesis in rat liver: diurnal changes of activity and influence of bile acids”. Archives of Biochemistry and Biophysics 133 (1): sid. 11–21. August 1969. doi:10.1016/0003-9861(69)90482-2. PMID 5810824.
18. ”Influence of bile acids on the activity of rat liver 3-hydroxy-3-methylglutaryl coenzyme A reductase. 1. Effect of bile acids in vitro and in vivo”. European Journal of Biochemistry 18 (1): sid. 10–4. January 1971. doi:10.1111/j.1432-1033.1971.tb01207.x. PMID 5547468.
19. ”Feodor Lynen Biography (1911–1979)”. Feodor Lynen Biography (1911–1979). Internet FAQ Archives. http://www.faqs.org/health/bios/44/Feodor-Lynen.html.
20. Lynen, Fyodor (11 December 1964). ”The pathway from 'activated acetic acid' to the terpenes and fatty acids”. The pathway from 'activated acetic acid' to the terpenes and fatty acids. Nobel Media AB. https://www.nobelprize.org/prizes/medicine/1964/lynen/lecture/.
21. ”Otto-Warburg-Medal”. Otto-Warburg-Medal. GBM. http://www.otto-warburg-medaille.org/index.php/previous-award-winners.html. Arkiverad 4 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 4 november 2016. https://web.archive.org/web/20161104134840/http://www.otto-warburg-medaille.org/index.php/previous-award-winners.html. Läst 29 september 2021.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Feodor Lynen.
  Bilder & media
• Nobelprize.org, Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1964
• Nobelprize.org, Feodor Lynen – biografi