Föreningen Heimdal

Ej att förväxla med Heimdal (ungdomsförbund) eller Sällskapet Heimdall.

Föreningen Heimdal är en konservativ studentförening som bildades i Uppsala den 23 april 1891. Föreningen var ursprungligen utpräglat konservativ även om man vid bildandet fastslog som sin uppgift att utan någon politisk syftning "sammansluta särskilt studenter med intresse för allmänna frågor till gemensamt deltagande i det svenska folkbildningsarbetet". Föreningen har sedermera i sin stadga formulerat sin ideologi såsom "reformvänlig konservatism" och väljer att definiera sig som en konservativ studentförening.

Föreningen Heimdal
Motto	Tradere et resistere (Tradition och opposition)
Bildad	1891
Typ	Politisk studentförening
Säte	Uppsala
Plats	S:t Larsgatan 10
Ordförande	Jacob Rosén
Webbplats	heimdal.nu

Verksamhet och organisation

Föreningens officiella pressorgan är Tidskriften Heimdal men föreningen ger även ut "Hornstötar", som liknar debattartiklar, i aktuella frågor.

Centralt i föreningens verksamhet är de så kallade "torsdagsmötena" vilket är offentliga debattmöten, ofta med kända profiler i samhällslivet som talare.^[1] I övrigt sysslar föreningen såväl med politisk verksamhet, i form av studiecirklar och kampanjer, och mer klassisk studentikos verksamhet. Föreningens stora högtid är en vinterbal som kallas "midvinterblotet".

Flera politiker, statsvetare, akademiker och andra kända personer varit aktiva i föreningen. Till dem hör bland andra Gunnar Myrdal, Leif Lewin, Tommy Möller, Emil Uddhammar, Hans Wallmark, Gunnar Heckscher, Claes G. Ryn, Jarl Hjalmarson, Michael Lundholm, Sven Ulric Palme och Anders Borg. Många borgerliga ledarskribenter har bakgrund i föreningen; exempelvis Per Dahl, Maria Eriksson, Per Selstam och Martin Tunström. Bland hedersledamöterna märks general Carl-Eric Almgren, Hubertus Brandenburg, Gösta Bohman, Ingegerd Troedsson, Tage Lindbom, Harald Riesenfeld, Stig Strömholm, Erik Anners, Arvid Fredborg, Svante Nordin, Peter Luthersson, Alf Svensson, Lars Tobisson, Anders Borg, Finn Bengtsson, Staffan Danielsson, Hans Birger Ekström, Karlis Neretnieks och Göran Lennmarker.

Under många år har föreningen varit Sveriges största politiska studentförening. Föreningen var 1942 den pådrivande av de fyra konstituerande medlemmarna av Sveriges Konservativa Studentförbund, numera Fria Moderata Studentförbundet, men utträdde ur detta förbund 1999.

Historia

Äldre historia

Föreningen Heimdal bildades 1891, men det var först 1893 som den fick en utåtriktad verksamhet.

Föreningen utgav tidigt "Föreningen Heimdals folkskrifter" (1893-1907; 87 nr), "Heimdals småskrifter" (1907-08, 3 nr), där båda serierna utgörs av skrifter med huvudsakligen populärvetenskapligt innehåll, samt "Svensk politik, Föreningen Heimdals politiska småskrifter" (1905-08; 18 nr, fördelade i två band), som avsåg att "belysa viktiga (politiska) frågor, där så behövs, från olika synpunkter" och huvudsakligen utgörs av föreläsningar, som från 1905 på föreningens initiativ hölls i Uppsala. Bland de tidigare skribenterna märkts Karl Hildebrand som skrev om Uppsala möte; Rudolf Kjellén som skrev om jordbävningar och vulkanisk verksamhet; Lydia Wahlström som skrev om den svenska kvinnorörelsen och Sigrid Leijonhufvud som skrev om poeten Anna Maria Lenngren och lyfte fram Agneta Horns dagbok ur arkiven.

1893 utökade föreningen sin verksamhet med föreläsningar på landsbygden, delvis med stöd från Sveriges landsting, med flera. Denna verksamhet utvecklades och blev omfattande, i synnerhet i industrisamhällen samt vid regementens mötesplatser, men lades ned så gott som fullständigt 1904, då sammanlagt 1 125 föreläsningar hade förmedlats.^{[källa behövs]} detta skedde efter att fasta förmedlingsbyråer för föreläsningsverksamhet uppstått, exempelvis den på Folkbildningsförbundet i Stockholm och den på Heimdals initiativ upprättade Föreläsningsbyrån vid Uppsala universitet). Från 1906 anordnade föreningen föreläsningar i "hembygdskunskap".

I Uppsala anordnade föreningen före första världskriget aftonunderhållningar för arbetare, inrättade ett läsrum och så vidare. 1899 började föreningen en bokförmedlingsverksamhet, genom vilken böcker till nedsatt pris anskaffades till svenska folkbibliotek. Från 1906 upprättade föreningen 12 vandringsbibliotek. 1899 utgavs första upplagan av föreningens "Bokförteckning för svenska folkbibliotek" (ny uppl. 1905). För sin folkbiblioteksverksamhet åtnjöt föreningen från 1906 ett årligt statsanslag på 1 200 kr.^{[källa behövs]}

Föreningen publicerade från 1897 årligen en populärvetenskaplig artikelserie till landsortstidningar, sedan 1904 en skönlitterär och sedan 1909 en utrikespolitisk.^{[källa behövs]} Föreningen har vidare anordnat statistiska undersökningar rörande svenska folkbibliotek (1896-99), lantarbetarförhållanden och emigration (1906), tillsammans med andra folkbildningsinstitutioner utfärdat inbjudan till "folkbildningsmöten" (i Uppsala 1901 och Stockholm 1907), anordnat sommarkurser m.m.

Föreningen räknade 1909 169 aktiva medlemmar (studenter) samt 67 "understödjande" och 169 "adjungerade", (till stor del f.d. aktiva medlemmar), personer inom landet, som på olika sätt främjade föreningens verksamhet.^{[källa behövs]}

Harald Hjärne utgjorde under de tidiga åren, trots att han själv inledningsvis var skeptisk, en stor källa för inspiration. Det var inte ovanligt att ett medlemskap i Heimdal kombinerades med ett lärjungskap hos Hjärne. Flera av dessa kom senare att få framskjutna positioner i samhällslivet; främst kan i detta sammanhang nämnas Eli Heckscher, Karl Gustaf Westman, Nils Herlitz, Erland Hjärne och Sven Tunberg.^[2]

Ungkyrkorörelsens historia kan i hög grad kopplas samman med föreningens tidiga historia. Ungkyrkoledarna Harald Akselson, K.B. Westman och Gunnar Dahlquist var samtliga heimdaliter. Också ungkyrkorörelsens främsta inspiratörer J.A. Eklund, Nathan Söderblom och Einar Billing var medlemmar i Heimdal.^[3]

Under perioden 1928-1932 var Heimdal anslutet till Sveriges Nationella Ungdomsförbund. Men föreningen bröt med SNU på grund av att man ogillade SNU:s allt för långtgående högerradikalitet.

Föreningens mellankrigstidshistoria är omdiskuterad, särskilt då Föreningen Heimdal hade medlemmar som utan föreningens stöd^{[källa behövs]}, medverkade i det så kallade bollhusmötet där studentkåren tog ställning mot regeringsförslaget att släppa in tio judiska läkare i Sverige. Andra medlemmar, som Karl-Gustaf Hildebrand hade motsatt uppfattning. En krets av nationalistiska studenter, under ledning av Arvid Fredborg tog 1937 kontroll över Heimdal genom en kuppliknande aktion.^[4]

Heimdal fick kritik av Ola Larsmo, då forskare och journalister under många år var tvungna att ansöka hos föreningen för att få tillgång till dess arkiv, och därmed inte kunde undersöka hur föreningen exempelvis agerat kring bollhusmötet.^[5][6][7] Föreningen tillsatte en egen utredning, där en av föreningens medlemmar - historikern Henrik Lindberg - fick undersöka sakförhållandena. Lindberg hävdade att föreningen aldrig aktivt tog ställning i frågan.^[8] Föreningen Heimdal beslutade sedermera att från och med 1 juli 2008 ge allmänheten tillgång till sitt arkiv.

Nyare historia

Föreningen var en av de föreningar som på 1940-talet bildade det förbund som numera heter Fria Moderata Studentförbundet. År 1994 övervägde Heimdal att utträda ur förbundet. Under flera år hade Heimdal riktat kritik emot hur FMSF fungerade, kritik som delades av framförallt Lundaföreningen FMS-Lund, numer Ateneum, som valde att lämna FMSF. Efter att FMSF på sitt årsmöte gjort ett antal organisatoriska förändringar, varav namnbytet till Fria Högerstudenters Förbund var en, valde Heimdal att stanna kvar och Ateneum valde att återinträda. År 1999 utträdde emellertid föreningen ur förbundet på grund av organisatoriska och politiska meningsskiljaktigheter, något som skedde helt plötsligt efter förbundets årsstämma och den gången utan föregående direkt uttalad opposition mot förbundets riktning, och man är sedan dess fristående.

Heimdals relation till Fria Moderata Studentförbundet präglades alltid av en viss kyla. År 1964 var man var mycket negativ till att FMSF i valrörelsen 1964 officiellt engagerade sig för Medborgerlig samling (MbS) och inte för Högerpartiet. När man år 1969 skulle byta namn från Sveriges Konservativa Studentförbund, förespråkade Heimdal förslaget Fria Studentförbundet istället för Moderata Studentförbundet. Man uppnådde en kompromiss och organisationen tog namnet Fria Moderata Studentförbundet. Såväl 1975 som 1979 drev Heimdal igenom att FMSF skulle anta ett nytt namn utan ordet ”moderat”, men de tillsatta utredningarna lyckades inte få fram nya förslag. År 1975 önskade FMSF:s ledning ersätta ordet konservativ med ordet liberal i stadgarna. Heimdal delade inte denna åsikt och kompromissen blev att man valde formuleringen ”konservativa och liberala”.

Gunnar Heckschers stipendium för reformvänlig konservatism

Detta pris till minne av Gunnar Heckscher delas ut sedan 1989 ut till den som bäst verkat för detta ändamål. Bland pristagarna finns Peter J. Olsson (1989), Per Dahl (1991), Stig-Björn Ljunggren (1992), Eddie Tistelgren (1993), Emil Uddhammar (1994), Hans Wallmark (1995), Johan Sundeen (1996), Johan Hakelius (1997), Patric Rylander (1998), Fredrik Erixon (1999), Marie Söderqvist (2000), Göran Albinsson Bruhner (2001), Martin Tunström (2002), Kay Glans (2003), Fredrik Haage (2004), Per Ericson (2005), Roland Poirier Martinsson (2006), P.J. Anders Linder (2007), Maria Abrahamsson (2009), Tanja Bergkvist (2010), Johan Lundberg (2011), Stefan Olsson (2012), Johan Wennström (2013), Johan Tralau (2015) Ivar Arpi (2016), Håkan Boström (2017), Paulina Neuding (2018), Christian Sonesson (2019), Lars Anders Johansson (2020), Alice Teodorescu Måwe (2021), Anna-Karin Wyndhamn (2022), Jakob E:son Söderbaum (2023) och Michael Diamant (2024).

Framstående ordförande

• 
  Vilhelm Lundström, riksdagsman, klassisk filolog och professor. Ordförande 1893–1895.
• 
  Einar Billing, biskop i Västerås stift. Ordförande 1896.
• 
  Johannes Lindblom, rector magnificus vid Lunds universitet. Ordförande 1903.
• 
  Johannes Kolmodin, svensk språkvetare och diplomat i Turkiet och Etiopien. Ordförande 1907–1908.
• 
  Karl Ivan Westman, envoyé till Schweiz, Spanien, Finland och Frankrike. Ambassadör till Frankrike. Ordförande 1912–1913.
• 
  Nils Ahnlund, historiker, professor, ledamot i Svenska Akademien. Ordförande 1914–1915.
• 
  Georg Achates Gripenberg, Finlands ambassadör till Storbritannien, Vatikanen, Sverige och Förenta Nationerna. Ordförande 1915–1916.
• 
  H.S. Nyberg, språkvetare, professor, ledamot i Svenska Akademien. Ordförande 1916–1917.
• 
  Nils Quensel, statsråd, kammarrättspresident. Ordförande 1917–1918.
• 
  John Cullberg, biskop i Västerås stift. Ordförande 1925.
• 
  Elis Håstad, professor, riksdagsledamot, landshövding i Uppsala län. Ordförande 1926.
• 
  Jarl Hjalmarson, partiledare för Högerpartiet och landshövding i Gävleborgs län. Ordförande 1929.
• 
  Gunnar Heckscher, professor, partiledare för Högerpartiet och Sveriges ambassadör till Indien och Japan. Ordförande 1930–1931.
• 
  Karl–Gustaf Lagerfelt, diplomat. Bl.a. envoyé till Japan, Ständigt sändebud till kol- och stålunionens höga myndighet, Europarådet, Euratom och EEG. Ambassadör till Österrike, Nederländerna och Sveriges ständiga delegation hos de internationella organisationerna i Genève. Ordförande 1932.
• 
  Olof Rydbeck, chef för Sveriges Radio, Sveriges F.N.-ambassadör och chef för UNRWA. Ordförande 1937.
• 
  Gunnar Arpi, professor, rektor för Handelshögskolan i Stockholm. Ordförande 1948.
• 
  Håkan Winberg, justitieminister, hovrättspresident. Ordförande 1954–1955.
• 
  Eva Heckscher, ambassadör till Bangladesh och Thailand. Ordförande 1958–1959.
• 
  Sten Nordin, riksdagsledamot, finansborgarråd i Stockholm, landshövding i Blekinge län. Ordförande 1980–1981.
• 
  Hans Wallmark, riksdagsledamot, ambassadör till Danmark. Ordförande 1987–1988.
• 
  Anders Borg, finansminister. Ordförande 1989–1990.
• 
  Anna Borg, VD för Vattenfall AB. Ordförande 1993-1994.

Ordförandelängd

År	Ordförande	Nation
1891–1893	Axel Johansson	Stockholms nation[9]
1893–1895	Vilhelm Lundström	Stockholms nation[10]
1895–1896	Olof Molin	Stockholms nation[10]
1896	Einar Billing	Västmanlands-Dala nation[11]
1897	Arvid Nordlindh	Stockholms nation[9]
1898–1899	Hjalmar Holmquist	Värmlands nation[9]
1899	Karl Axel Fryxell	Värmlands nation[9]
1900	Verner Söderberg	Stockholms nation[9]
1901	Torvald M:son Höjer	Stockholms nation[9]
1901–1903	Teodor Odhner	Stockholms nation[9]
1903	Johannes Lindblom	Östgöta nation[9]
1904–1905	Birger Swartling	Södermanland-Nerikes nation[9]
1905–1907	Karl Arvid Edin	Norrlands nation[9]
1907–1908	Johannes Kolmodin	Gotlands nation[9]
1908–1909	Bertil Boëthius	Västmanlands-Dala nation[9]
1909–1911	Nils Herlitz	Stockholms nation[12]
1911–1912	Gustaf Jacobson	Södermanland-Nerikes nation[9]
1912–1913	Karl Ivan Westman	Östgöta nation[9]
1913–1914	Erland Hjärne	Norrlands nation[9]
1914–1915	Nils Ahnlund	Gästrike-Hälsinge nation[9]
1915–1916	Georg Achates Gripenberg	Stockholms nation[13]
1916–1917	H.S. Nyberg	Västmanlands-Dala nation[14]
1917–1918	Nils Quensel	Stockholms nation[15]
1918	Nils Forssell	Stockholms nation[9]
1919	Josef Sandström	Västgöta nation[9]
1920	Sven Ydén	Östgöta nation[9]
1920	Sigfrid von Engeström	Östgöta nation[16]
1920	Göran Hultin	Gästrike-Hälsinge nation[17]
1921	Ferdinand Nilsson	Gästrike-Hälsinge nation[16]
1922	Hilding Bakke	Gästrike-Hälsinge nation[9]
1923	Harry Henschen	Norrlands nation[18]
1923	Ivar Öman	Gästrike-Hälsinge nation[9]
1924	Carl Björkman	Östgöta nation[9]
1925	John Cullberg	Göteborgs nation[16]
1925	Ragnar Ekholm	Uplands nation[16]
1926	Elis Håstad	Uplands nation[16]
1927	Torvald T:son Höjer	Stockholms nation[16]
1927–1928	Karl Thunell	Stockholms nation[16]
1928	Erik Arrhén	Västmanlands-Dala nation[19]
1929	Jarl Hjalmarson	Uplands nation[20]
1930	Karl–Erik Gillberg	Norrlands nation[21]
1930	Erik Gustaf Westman	Smålands nation[22]
1930–1931	Gunnar Heckscher	Stockholms nation[23]
1931	Karl Georg Arrhénius	Värmlands nation[24]
1932	Karl–Gustaf Lagerfelt	Stockholms nation[25]
1933	Kjell Mellander	Uplands nation[26]
1933–1934	Rutger Palme	Uplands nation[27]
1934–1935	Karl Sidenbladh	Stockholms nation[28]
1935–1936	Sven Ulric Palme	Uplands nation[26]
1937	Olof Rydbeck	Stockholms nation[26]
1937–1938	Olof Kaijser	Norrlands nation[29]
1938	Erik Anners	Västmanlands-Dala nation[30]
1939–1941	Igor Holmstedt	Värmlands nation[31]
1941–1942	Adolf Hamilton	Västgöta nation[32]
1942	Nils Andrén	Västmanlands-Dala nation[33]
1943	Sven Ersman	Västmanlands-Dala nation[34]
1944	Erik Anners	Västmanlands-Dala nation[30]
1945–1946	Olof Bruun	Kalmar nation[35]
1946	Gösta Rönn	Västgöta nation[33]
1947	Gunnar Arpi	Västmanlands-Dala nation[33]
1948	Knut Medin	Norrlands nation[33]
1949	Lennart Lilja	Uplands nation[33]
1950	Frans–Erik Berglöf	Gästrike-Hälsinge nation[33]
1951	Lars Gröndal	Göteborgs nation[36]
1951–1952	Åke Liljefors	Uplands nation[37]
1952	Carl Reinhold Tersmeden	Göteborgs nation[38]
1952–1953	Hans von Friesen	Gästrike-Hälsinge nation[39]
1953–1954	Leif Carlsson	Göteborgs nation[40]
1954–1955	Håkan Winberg	Norrlands nation[41]
1955–1956	Stig Arne Hedlund	Norrlands nation[42]
1956–1957	Ola Carlsson	Västgöta nation[43]
1957–1958	Bengt Fredriksson	Östgöta nation[44]
1958–1959	Eva Heckscher	Stockholms nation[44]
1959–1960	Allan Eriksson	Norrlands nation[45]
1960–1961	Bryn Widmark	Gästrike-Hälsinge nation[46]
1961–1962	Jan Backman	Västmanlands-Dala nation[47]
1962–1963	Bo Eklöf	Södermanland-Nerikes nation[48]
1963–1964	Lennart Arvedson	Norrlands nation[49]
1964–1965	Lars Ahlmark	Västmanlands-Dala nation
1965–1966	Göran Lennmarker	Västmanlands-Dala nation
1966–1967	Per Jennische	Västgöta nation[50]
1967–1968	Jan Wallin	Uplands nation[51]
1968–1970	Leif Vindevåg	Östgöta nation[51]
1970–1971	Ulric Müllern–Aspegren	Västgöta nation
1971–1972	Per Ledin	Norrlands nation
1972–1973	Mats Ödman	Östgöta nation
1973–1974	Håkan Müntzing	Södermanland-Nerikes nation
1974–1975	Sten Bergström	Smålands nation
1975–1976	Hans Birger Ekström	Södermanland-Nerikes nation[52]
1976–1977	Inger Karlsson	Södermanland-Nerikes nation
1977–1978	Christoffer Hamilton	Norrlands nation
1978–1979	Per Dahl	Södermanland-Nerikes nation[53]
1979–1980	Krister Allard (då Jonsson)	Gotlands nation
1980–1981	Sten Nordin	Stockholms nation
1981–1982	Emil Uddhammar	Östgöta nation
1982–1983	Ulla Hamilton (då Ericson)	Västgöta nation[54]
1983–1984	Michael Lundholm	Östgöta nation
1984–1985	Lars Niklasson	Norrlands nation
1985–1986	Carl-Gustaf Lundin	Uplands nation
1986–1987	Susanne Wallmark (då Lundh)	Västgöta nation
1987–1988	Hans Wallmark	Norrlands nation
1988–1989	Susanne Karlsson Enger (då Enger)	Värmlands nation
1989–1990	Anders Borg	Östgöta nation
1990–1991	Henrik Toremark	Värmlands nation
1991–1992	Johan Andersson	Stockholms nation
1992–1993	Erik Kristow	Norrlands nation
1993–1994	Anna Borg (då Johansson)	Östgöta nation
1994–1995	Fredrik Haage	Stockholms nation
1995–1996	Björn Olsson	Norrlands nation
1996–1997	Eva Strömer (då Danielsson)	Västmanlands-Dala nation
1997–1998	Johan von Zweigbergk	Södermanland-Nerikes nation
1998–1999	Per Selstam	Norrlands nation
1999–2000	Daniel Engberg	Västmanlands-Dala nation
2000–2001	Niclas Thorselius	Stockholms nation
2001–2002	Fredrik Hardt	Smålands nation
2002–2003	Emma Jakoby	Icke-studerande
2003–2004	Mikael Haglund	Gästrike-Hälsinge nation
2004–2005	Mathias Persson	Västmanlands-Dala nation
2005–2006	Christopher Lagerqvist	Norrlands nation
2006–2007	Kristin Wisell (då Forsberg)	Värmlands nation
2007–2008	Li Jansson	Västmanlands-Dala nation[55]
2008–2010	Anders Montelius	Västmanlands-Dala nation
2010–2011	Daniel Bergström	Västmanlands-Dala nation
2011–2012	Robert Vickström	Stockholms nation
2012–2013	Alexandra Braf	Södermanland-Nerikes nation
2013–2014	Erik Hårdén	Västmanlands-Dala nation
2014–2015	Christoffer Orméus	Östgöta nation
2015–2016	Balder Jonsson	Västgöta nation
2016	Fredrik Sixtensson	Smålands nation[56]
2016–2017	Stefan Tovesson	Södermanland-Nerikes nation[57]
2017–2018	Pontus Westerholm	Östgöta nation
2018–2019	Arvid Hallén	Smålands nation
2019–2020	Sebastian Holmberg	Västgöta nation
2020–2021	Daniel Åkerman	Stockholms nation[58]
2021–2022	André Popovski	Uplands nation[58]
2022–2023	Alexander Palm	Uplands nation[59]
2023–2024	Pontus Norén	Södermanland-Nerikes nation[60]
2024–	Jacob Rosén	Stockholms nation[61]