Loading AI tools
Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Exekutiva funktioner, exekutiva systemet eller centrala exekutiven är ett teoretiskt system som sägs kontrollera och reglera lägre kognitiva processer[1], som har lokaliserats till prefrontalcortex i frontalloben. Begreppet centrala exekutiven myntades av Alan Baddeley [2] i mitten av 1980-talet och har sedan dess blivit en av psykologins mest studerade områden.
Några viktiga exekutiva funktioner enligt Lundin och Möller är:
Miyake och kollegor[1] har föreslagit en uppdelning av den centrala exekutiven i tre stycken delfunktioner: shifting, inhibition och monitoring. Shifting är när man byter fokuseringsområde som när man gör flera saker samtidigt. Inhibition är förmåga att inhibera oönskad information, och det mest kända exemplet är Strooptestet[4], där försökspersonerna skall läsa en rad färgord som står skrivet i en annan färg, till exempel ordet "svart" skrivet i röd text. Monitoring, även kallat updating, är när man skall uppdatera information som finns i minnet. Ett exempel på test för monitoring är 2-Back [5], där man ska svara om ett givet stimulus är samma stimulus som gavs 2 föremål tillbaka.
I en litteraturgenomgång av Peter Anderson[6] föreslås en uppdelning av de exekutiva funktionerna i fyra domäner. Dessa domäner, som påvisats genom faktoranalyser[6], beskrivs som distinkta men ömsesidigt influerade av varandra. De fyra domänerna definieras som följande:
De exekutiva funktionerna, precis som resten av människans förmågor, är inte färdigutvecklade vid födseln. Under individens uppväxt stärks och diversifieras de exekutiva förmågorna. Brydges, Fox, Reid och Anderson[7] har till och med funnit att de exekutiva funktionerna och interaktionen mellan dem ändras med tiden. I deras studie kunde en generell exekutiv förmåga urskiljas genom faktoranalys på barn i 8-årsåldern. Efter två år resulterade en ny faktoranalys i två distinkta exekutiva förmågor. Dessa var alltså tillräckligt oberoende av varandra vid 10 års ålder för att inte längre utgöra en gemensam förmåga. Detta tyder på att de exekutiva funktionerna börjar som en generell förmåga för det centrala nervsystemet att reglera och styra sig självt, men att den med åren separeras till den myriad av konstrukt som andra forskare[1][6] påvisat.
Grovt uppdelat finns det två typer av metoder för att mäta exekutiva funktioner: direkt och indirekt.[8] Direkta metoder syftar oftast till prestationsmätningar inom olika uppgifter som anses utnyttja de exekutiva funktionerna. Indirekta metoder syftar istället till exempelvis skattningsformulär och observationer i vardagssituationer. Skattningsformulär kan administreras till individen eller någon annan närstående som har insyn i dennes vardagliga funktion. Det kan argumenteras för att det i dagsläget inte finns några metoder som kan klassas som "direkta", eftersom även prestationsbaserade mätningar fortfarande kräver en operationalisering till konkreta uppgifter.[6] Det finns ett stort utbud av skalor och metoder för att mäta exekutiva funktioner.[6][7][8][9] Ett axplock av metoder som finns tillgängliga listas nedan:
Att mäta exekutiva funktioner medför ett antal svårigheter[6] både vad gäller validitet och reliabilitet. Validiteten skadas bland annat av det faktum att kliniska tester utförs i sterila, väl kontrollerade miljöer - något som skiljer sig från den vardag som en individ utnyttjar sina exekutiva funktioner i. Neuropsykologiska test såsom Continuous Performance Task och Strooptestet lider av en bristande förmåga att förutsäga problem i individens vardag och att identifiera eventuella neuropsykiatriska diagnoser[6]. För att kompensera för detta kan man använda mer ekologiskt valida skalor såsom BRIEF.
Patienter diagnostiserade med autismspektrumtillstånd (AST) uppvisar ofta nedsättningar inom en eller flera exekutiva funktioner. Detta kan exempelvis ta sig uttryck i svårigheter med att reglera sina känslomässiga reaktioner, skifta fokus mellan yttre stimuli eller se situationer från nya perspektiv.[källa behövs] Fastän dessa nedsättningar länge förknippats med AST har moderna studier inte lyckats visa på gemensamma brister hos patienter med diagnosen. Olika studier har angett olika exekutiva brister i patientgrupper. Det verkar snarare som att brister i de exekutiva funktionerna inte kan förklara uppkomsten av AST, och ej heller användas som ett symtom för AST.[10] Istället är det troligt att brister i exekutiva funktioner uppkommer sekundärt hos patienter med AST, och att dessa specifika brister kan användas för att differentiera mellan olika typer av diagnosen.[10][11]
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
