Arkebusering
avrättningsmetod med gevär då flera skott avfiras samtidigt mot målpersonen Från Wikipedia, den fria encyklopedin
avrättningsmetod med gevär då flera skott avfiras samtidigt mot målpersonen Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Arkebusering är avrättning med gevär. Metoden tillämpas både i militära sammanhang och i det civila. I militära sammanhang utförs avrättningen av en grupp soldater, vanligtvis upp till nio, som samtidigt avfyrar sina gevär på kort avstånd mot den dödsdömde. Det är vanligt att ett eller flera av vapnen är laddade med lös ammunition för att minska de kommenderade soldaternas skuldkänslor, då det innebär att man aldrig kan veta vem som utdelade det dödande skottet. Det är också vanligt att målen har ögonbindel av samma skäl, soldaterna ska slippa se de ledsna eller panikslagna ögonen.
Etymologiskt härleds termen arkebusering från franskans arquebuser, av arquebuse (arkebuse), som är lånat från italienskans archibuso, vilket i sin tur kommer av lågtyskans hakebusse ”hakebössa”.
I militära sammanhang är arkebusering en avrättningsmetod som framför allt har använts på spioner och militära förbrytare. Dock ansågs arkebusering vara för ärofyllt för krigsförbrytare som dömdes i Nürnbergrättegångarna 1946 efter andra världskriget, varför de dödsdömda istället hängdes. De båda dödsdömda militärerna vid Nürnbergprocessen 1945-1946, Wilhelm Keitel och Alfred Jodl, bad att få bli arkebuserade, men ansökan avslogs.[1]
I civila sammanhang har arkebuseringen varit relativt ovanlig. Den amerikanska delstaten Utah har länge använt den som standardmetod, med rötter i mormonernas doktrin om blodsrättvisa som en väg till försoning, varför man även hade halshuggning inskrivet i lagboken. Senare erbjöds även hängning, vilket var den helt dominerande metoden, som alternativ. I Utah arkebuserades år 1915 Joe Hill, en känd svensk-amerikansk fackföreningsman. Den första avrättningen efter dödsstraffet funnits författningsenligt i USA 1976, av Gary Gilmore 1977, ägde rum i Utah genom arkebusering.
I Utah i juni 2010 användes arkebusering senaste gången och första gången på 14 år i USA, då den för dubbelmord dömde Ronnie Lee Gardner avrättades. Givet metoden följdes processen mot Gardner följdes av stor uppmärksamhet. Utah förbjöd arkebusering som avrättningsmetod 2004, men reformen var inte retroaktiv och Gardner hade då dömts många år tidigare. Arkebusering återinfördes som alternativ 2015, under en kris för dödsstraffet då flera delstater hade svårigheter i att förvärva de läkemedel som användes vid giftinjektioner.[2] Metoden har även använts i Nevada 1913, före alla mer ålderdomliga metoder ersattes av gaskammaren, och infördes som alternativ i Oklahoma och South Carolina under 2010-talet, även om ingen av dem ännu utfört arkebuseringar.
Utöver Utah och Nevada har ett antal stater i Latinamerika, Afrika och Asien genomfört arkebuseringar, . Mexiko använde den frekvent efter revolutionen innan användandet av dödsstraffet dog ut under 1950- och 1960-talet. Tidigare hade även Maximilian I av Mexiko avrättats genom arkebusering. I Afrika har metoden använts bl a i Demokratiska republiken Kongo, där den mördade presidenten Laurent Kabila mördare sköts 2001. Även Macias Nguema avrättades genom arkebusering efter sitt fall 1979. I Thailand var arkebusering, med automatiserad kulspruta, standardmetod även för civila avrättningar innan den ersattes av giftinjektion 2003.
I Europa förknippas metoden nästan helt med militär straffrätt, men har använts så sent som 1989, mot Rumäniens nyss störtade diktator Nicolae Ceausescu och hans hustru, vilket tidigare var standardmetoden under kommunisttiden, under rådande rumänska revolutionen med krigsliknande förhållanden. Även i Schweiz var metoden den sista som användes 1944, mot två soldater, vilket ägde rum under militär straffrätt, fastän Schweiz inte var direkt inblandat i andra världskriget. Ungefär samtidigt användes metoden i Finland, vilket under kriget även användes för civila brott. I Frankrike avrättades överstelöjtnant Jean-Marie Bastien-Thiry 1963 efter det misslyckade mordförsöket mot president Charles de Gaulle i Petit-Clamart 1962. Även Spanien under Francisco Franco verkställde dödsdomar med arkebusering, inklusive landets sista fem avrättningar 1975. Detta anses ha varit under intrycket att den normala civila metoden garrottering var så illa ansedd i västvärlden att den gav regimen utomordentligt dålig publicitet. Arkebusering hade dock använts tidigare 1972, mot Pedro Martinez Exposito, för rånmord, samt återkommande sedan inbördeskriget.[3] Metoden har också funnits i svensk militär straffrätt till 1972 som avrättningsmetod för brott under krigstid.
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.
