Remove ads
internationell rätt Från Wikipedia, den fria encyklopedin
Brott mot krigets lagar, även kallat krigsförbrytelse, är straffbart enligt internationell rätt. Straff kan utdömas av internationella rättsorgan som Internationella brottmålsdomstolen. Det kan även förekomma nationella lagar om folkrättsbrott som kan medföra rättegång vid nationella domstolar.
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Krigets lagar är den del av folkrätten som reglerar krigförande och neutrala staters uppträdande i krig och under ockupation. Regelkomplexet består till största delen av skyddsregler, som går under samlingsbenämningen den internationella humanitära rätten i väpnade konflikter. Anfallskrig är förbjudna enligt FN:s stadga, och krigets humanitära lagar innebär inte att man godkänner krig men innebär ett försök att lindra mänskligt lidande i de krig som trots våldsförbudet förekommer.[1] Folkrätten består av två slags regelsystem, dels de formaliserade internationella avtalen, traktaterna, dels den internationella sedvanerätten, som utvecklats genom staternas löpande praxis. Även krigets lagar består av såväl traktaträttsliga som sedvanerättsliga regler.
Krigets lagar kan också uppdelas i humanitär rätt, neutralitetsrätt och samt ockupationsrätt. Flera juridiska texter innehåller definitioner av krigsförbrytelser, bland annat Genèvekonventionerna och deras Tilläggsprotokoll, Haagkonventionerna, Kemvapenkonventionen, Konventionen om förbud mot antipersonella minor (Ottawakonventionen) och Haagkonventionen om skydd för kulturegendom i händelse av väpnad konflikt. Vidare finns stadgan för den internationella militärdomstol som upprättades i Nürnberg efter andra världskriget, Nürnbergprocessen, liksom stadgar och rättspraxis vid Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien och motsvarande tribunal för Rwanda samt den internationella brottmålsdomstolens stadgar.
Dessutom definieras krigsförbrytelser också i flera olika länders nationella lagstiftning.
Krigsförbrytelser utgörs av grova brott mot internationella humanitära rättsnormer som begås under internationella eller interna väpnade konflikter.,
Exempel på handlingar som betraktas som krigsförbrytelser är
Internationella brottmålsdomstolen (ICC – International Criminal Court), bildades genom ett fördrag i Rom 1998 och etablerades som domstol 2002. Domstolen skall komplettera nationella domstolar när dessa inte kan eller vill åtala exempelvis krigsförbrytare. En del länder motsätter sig domstolens existens.
Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien, The International Criminal Tribunal for the former Yugoslavia (ICTY) är en domstol som inrättades av FN:s säkerhetsråd 1993. Tribunalens ändamål är fyrfaldigt:
Nürnbergprocessen är benämningen på den rättegång i Nürnberg 1945–1946, där segrarmakterna i andra världskriget ställde militära och politiska ledare från det besegrade Nazityskland inför rätta.
Speciella domstolar har upprättats för krigsförbrytelser bland annat i Sierra Leone och i Rwanda
Krigsförbrytare är personer som gjort sig skyldiga till brott mot krigets lagar. Några personer som dömts som krigsförbrytare är
Tidigare brottmålstribunaler, som Nürnbergprocessen, har kritiserats för att representera segrarnas eller de starkastes rättvisa. I Nürnberg och Tokyo efter andra världskriget definierades brotten först efter att de hade begåtts. Englands och USA:s terrorbombning av tyska och Japanska städer betraktades inte som krigsbrott, inte heller till exempel Katynmassakern begången av Sovjetunionen. En svaghet är också att en del länder motsätter sig Internationella brottmålsdomstolens existens eller struntar i internationella domstolars utslag. Ett exempel är att USA 1986 fälldes av Internationella domstolen i Haag för sitt agerande i Nicaragua och dömdes till skadestånd. USA struntade i domen.
I en del fall har symboliska tribunaler upprättas på privata initiativ. Det gäller till exempel Russelltribunalen som granskade USA:s krig i Vietnam. Det har även förekommit att någon i en bok genomfört en rättegång, som i Christopher Hitchens bok Rättegången mot Henry Kissinger, där Kissinger anklagas för krigsförbrytelser, bland annat gentemot Vietnam, Cypern, Kambodja och Chile.
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.